Allmänt

I Norrköping finns lekplatser i våra stadsparker, stadsdelsparker (stadsdelslek) och närparker (lokala lekmiljöer). Läs mer om principerna för stadens olika parker i Kunskapsunderlag för grönstruktur Länk till annan webbplats.. Innehållet i lekmiljön hänger ihop med vilken kategori platsen räknas till. För att ge platserna rätt innehåll och funktion i förhållande till den kategori som platsen tillhör, bör projektör och beställare ha en god dialog i planeringen av lekmiljö-utformningen. 

Norrköpings kommun använder begreppet lekmiljöer för att visa på att det inte är en lekplats med färdiga lekredskap som avses utan en miljö där naturliga och tillverkade element samverkar och skapar mervärden. Utformningen ska utgå ifrån barns behov och stimulera till lek. Läs mer om kommunens riktlinjer för arbete med lekmiljöer i Riktlinjer för ny- och ombyggnation av lekmiljöer Länk till annan webbplats.

Tillgänglighet

Lekutrustning och lekmiljön i sin helhet ska kunna användas av många, oavsett funktionsförmåga. Vid nybyggnation eller större renovering ska lekplatsen, alternativt del av lekplatsen, vara tillgänglighetsanpassad enligt ALM 2, samt HIN1 (mer information under kapitel Tillgänglighet under Gata och trafik) . Inspireras gärna av SKL:s publikation Mer åt fler på lekplatsen. Pdf, 13.6 MB. Det ska alltid finnas någon lekutrustning som möjliggör för barn med sämre fysisk förmåga att leka och inkluderas i lekmiljön. Exempelvis bör tillgängliga fallskyddsmaterial användas vid utrustning som är anpassad för barn med fysiska rörelsehinder. Vid upphöjd kant/sarg eller likande ska släpp finnas som möjliggör in- och utpassage av rullstol. Detta gäller dock inte sandlåda med sittsarg. Om lekmiljön innehåller sandlek bör sandbakbord eller annan tillgänglig utrustning finnas. Det bör alltid finnas minst en sittmöbel som är tillgänglighetsanpassad med rygg-och armstöd vid lekmiljön. Är det ett bänkbord/bord på platsen ska det vara möjligt att komma intill med rullstol.

Leksäkerhet och trygghet

Svensk standardsamling SS-EN 1176 och SS-EN 1177 för lekplatser ska följas. Projektör ska beakta att miljön runt lekutrustningar ofta besiktigas som lekutrustning eftersom barn kan tolka in ett större område i sin lek än vad som avsetts. Således bör miljön närmast lekplatsen med utrustningar, konstruktioner och detaljer, utformas så att den uppnår kraven för leksäkerhet. Exempelvis bör inte utegym placeras i anslutning till lekplats eller inom synhåll från lekutrustning. Då kommer utegymmet att besiktigas som lekredskap vid säkerhetsbesiktning.

Trygghetsaspekten ska beaktas när lekplatsen utformas. Insynen och belysningsnivån bör vara god så att människor tycker att det är trevligt att vistas på platsen.

Entréskyltar

På alla lekplatser ska det finnas skyltar vid entréerna där det finns information om lekplatsens namn eller namn på närmsta intilliggande väg samt lekplatsens koordinater. Det ska också finnas kontaktuppgifter för felanmälan samt information om att Norrköpings kommuns lekplatser är rökfria. Skyltarna ska vara lätta att hitta och enkla att komma intill. Skylten ska vara läsbar från sittande position (rullstol).

Som standardskylt används Hjalmar från Lappset eller likvärdig. Modell för nedgrävning används om skylten placeras i hårdgjord yta, i flis eller jordyta används modell för nedgjutning. Kulör bestäms i samråd med beställaren och bör samspela med övriga kulörval på platsen.

Skyltar bör utformas enligt kommunens detaljerade anvisningar, se: ”Anvisningar för skyltning i parker” Pdf, 2.1 MB. och kommunens mall i Indesign bör användas. Kontakta ansvarig på kommunen för aktuell Indesignmall.

Skötselplan

Skötselplan för utrustning, fallskydd och vegetation ska upprättas. Följande dokumentation ska alltid finnas i lekplatsens skötselplan:

• Växtlistor
• Utrustningslistor med artikelnummer och leverantör
• Monteringsanvisningar
• Ytbehandling
• Siktanalys av sand inom fallskyddsområde

Lektrustning

Vid val av utrustning gäller följande:

• Hänsyn bör tas till omkringliggande lekmiljöers utbud samt gällande önskemål som inkommit efter samråd.
• För enbenta, större lekutrustningar ska fundamentet vara åtkomliga för inspektion utan att omkringliggande ytor behöver rivas. Därför bör exempelvis inte enbent, större, lekutrustning placeras i gummiasfalt-yta.
• Alla brunnar vid lekmiljöer ska utformas så att risken för barnolycksfall undviks. Exempel på säkerhetsanordningar är fallskydd, låsanordning med mera.
• Vid specialtillverkning av lekredskap bör en auktoriserad leksäkerhetsbesiktningsman anlitas.
• Rutschkanor bör inte placeras i riktning mot söder, då de riskerar att bli allt för varma.
  
• Robinia bör användas restriktivt då det ofta spricker. Målad robinia bleknar snabbt och är inte heller att föredra.
• Material bör väljas med tanke på hållbarhet och med minsta möjliga miljöpåverkan. Se även ”Miljökrav allmänt” under kapitel ”Utrustning”.
• Det ska alltid finnas papperskorgar på lekplatsen. Om möjligt bör de helst placeras i hårdgjord yta.
• Utrustning intill lekmiljöer ska förankras eller på annat sätt ordnas så att den inte riskerar att utgöra fara för barn i deras lek. Detta gäller för objekt i lekmiljöns direkta närhet samt på platser där barn leker.
• Gungställningar bör placeras så att det inte finns risk för inspringning. Vid behov kan inspringningsskydd användas.

Ytor

Vid utformning av ytor gäller följande;

• Plan för dränering och dagvattenhantering ska upprättas. Generellt bör sand- och flisytor alltid dräneras.
• Gångvägarna ska vara utformade så att de är tillgängliga för alla. De bör vara minst 2,5 meter breda så att de kan skötas maskinellt. Undvik också smala passager och skarpa hörn
• Lekredskapens fallutrymme i enlighet med SS-EN 1176 och SS-EN 1177 ska framgå på ritning. Avståndet mellan lekredskapen ska vara större än nödvändigt fallutrymme för att medge justering på plats och underlätta montering av utrustning.
• Fallskyddsmaterial ska anpassas till lekredskapens fallhöjd. Fallskyddsplattor och konstgräs bör omges/stödjas av sarg eller sarg läggas under platta genom limning/spikning.
• Vid val av gummiasfalt bör ljusa färger undvikas för att minska driftskostnader för städning. Kornblandning av fler färger är bra då smuts och lagningar inte syns lika tydligt.
• Grusytor eller sandytor bör inte finnas i direkt anslutning till gummiasfalt p.g.a. mer städning/ökat slitage, med undantag för ytor med tillgänglighetsanpassat bakbord.
• Flis med fraktion på 5–30 mm bör hellre användas som fallskyddsmaterial än bark. Används annan storlek ska den kritiska fallhöjden på det aktuella materialet fastställas genom HIC-provning (se SS-EN 1177:2018). Flis genomgår en biologisk nedbrytning genom bland annat förekomst av svampar och bakterier och därför bör hänsyn tas till var och hur flismaterial inhämtas/förvaras för att minska risken för mögel.
• Det bör finnas en kant som skiljer materialen åt mellan sandytor och övriga ytor samt mellan grusytor och planteringsyta. Höjd på kanten bör både ovan och under mark vara tillräcklig för att hålla materialen separerade.

Växtlighet

• Växter som kan framkalla hudbesvär, har vassa tornar och/eller- är upptagna i giftinformationscentralens växtlista Länk till annan webbplats. med rubriken som mycket giftiga, ska inte projekteras in på eller i direkt anslutning till lekplatser.
• Nyanlagda busk- och perennplanteringar bör förses med inspringningsskydd. Häckplanteringar bör skyddas genom att förses med nätstaket i mitten av planteringsytan, med häckplantor satta i förband på ömse sidor staketet.
• Träd som placeras i närheten av fallskyddsytor bör vara av art som inte har små och lätt nedbrytbara blad. Exempel på bra trädval vid lekplatser kan vara ek, bok, lönn och platan. En vandrande skugga vid lekplatsen är en fördel.