Traditionellt har grönytor planterats på naturliga växtbäddar. Många växtbäddar utsätts för stor påfrestning allt eftersom staden blir tätare. För att få fungerade gröna ytor har det därför blivit allt vanligare att skapa konstgjorda växtbäddar. Detta har skapat behov av nya definitioner och benämningar, en ordlista. Pdf, 547.6 kB. har därför tagits fram för att underlätta arbetet i Norrköping.

Växtbäddar kan vara uppbyggda på olika sätt både i utformning och djup. Nedan beskrivs när olika växtbäddar används och hur de utformas. För de olika typerna av växtbäddar finns även typsektioner. I typsektionerna visas hur olika lager ska utformas. I Norrköping har vi definierat växtbäddar i tre olika grupper, naturliga växtbäddar, konstgjorda växtbäddar och regnbäddar. I naturliga växtbäddar nyttjas befintlig jord eller så efterliknas den naturliga sammansättning som finns i omkringliggande mark. Konstgjorda växtbäddar och regnbäddar byggs upp med öppet förstärkningslager och växtsubstrat. System där konstgjorda växtbäddar och regnbäddar anläggs kallas BGG-system.

Norrköping har tillsammans med andra kommuner tagit fram en handbok med ett antal bilagor för utformning av detta, se handbok Pdf, 77.1 MB., bilaga 1 Pdf, 19.3 MB., bilaga 2 Pdf, 8.2 MB., bilaga 3 Pdf, 6.1 MB. och bilaga 4 Pdf, 897.8 kB..

Val av växtbädd

Innan en växtbädd anläggs ska beslut tas om det ska vara en naturlig eller konstgjord växtbädd. Naturliga växtbäddar bör användas där rätt förutsättningar finns. Om inte rätt förutsättningar finns eller om det finns särskilt behov att hantera dagvatten bör en konstgjord växtbädd anläggas.

Nedan beskrivs de förutsättningar som bör uppfyllas för att en naturlig växtbädd ska kunna användas;

• Växtbädden bör kunna skyddas mot kompaktering under byggtiden.
• Det bör inte finnas risk att växtbädden kommer användas för snöupplag, parkering eller att fordon kommer att köra över bädden.
• Växtbädden och dess närområde bör inte riskera att utsättas för stort slitage i form av passage av människor eller cyklar.

Konstruktion av växtbäddar

Gemensamt

Nedan beskrivs generella förutsättningar som gäller oavsett val av växtbädd:

• Sammanhängande växtbäddar bör alltid anläggas där det är möjligt.
• Schakt- och fyllnadssläntlutningar i växtbäddar bör vara så branta som möjligt för att maximera växtbäddens volym, men anpassas efter omgivande material med hänsyn till risk för skred, ras och sättningar.
• I projekt med tät terrass ska alltid luckring lyftas för diskussion om det är lämpligt för växtbäddarna på platsen.

I tabell 2 beskrivs råd för djup och avstånd till angränsande funktioner som bör följas vid val av plantering. Tabell 2 gäller oavsett om växtbädden är naturlig eller konstgjord.

* I naturliga växtbäddar kan detta djup/volym utgöras av befintlig jord

** Centrum av träd

*** Avsteg kan göras om säkerheten ändå bedöms tillräckligt

**** Kortare mått kan erhållas om rotspärr läggs mot ledning

Naturliga växtbäddar, DCL.1

I en naturlig växtbädd tillvaratas eller återskapas den befintliga växtmiljön. Naturliga växtbäddar klassas i fyra olika typer beroende på i vilken grad den naturliga jorden kan återanvändas eller inte.

I tabell 3 beskrivs de fyra olika typerna av naturliga växtbäddar.

Naturliga växtbäddar bör utformas enligt typritning TH-P-003 Naturliga växtbäddar - Typsektioner, Pdf, 144 kB. TH-P-001 - Förklaringar Pdf, 205.4 kB., samt enligt punktlista nedan.

Vid utformning och hantering av naturliga växtbädd gäller följande:

• Inför anläggning av naturlig växtbädd ska befintliga mark- och jordförhållanden utredas. Resultat inhämtas från befintliga underlag som jordartskarta eller geotekniska undersökningar för att bestämma jordarter och mäktighet samt grundvattenförhållanden
• Provtagning bör utföras. Analysen bör visa kornstorleksfördelningskurva med kornstorlek mindre än 20 mm, samt andel sten- och grusmaterial större än 20 mm i viktprocent, mullhalt, samt ledningstal (Lt) eller elektrisk konduktivitet (EC), pH och näringsinnehåll. Vid provtagningen bör provets utbredning baseras på den jordvolym som behövs för trädet enligt tabell 2.
• Lt-tal och pH-värde bör följa AMA Råd och anvisningar, se tabell RA DCL.11/11 Riktvärden Länk till annan webbplats.
• En bedömning bör göras utifrån markens beskaffenhet om den naturliga jorden kan återanvändas eller om den behöver ersättas och vilken växtbädd enligt tabell 3 som i så fall är mest lämplig.

• Växtjordsupplag bör läggas på duk, för att förhindra ogräsuppträngning. Jordupplag bör max ha höjd 1 m, för att inte kompakteras eller skapa dålig förhållanden för jordens mikroliv och biologiska balans. Jordupplag bör täckas med presenning eller likvärdigt för att förhindra fröogräs.
• Jord med hög lerhalt bör inte bearbetas eller flyttas när jorden är våt.
• Växtjord som tillförs i bädden ska harmoniera med terrassens kornstorlekssammansättning för att undvika att kapillärbrytande skikt bildas. Kornstorleksfördelning i tillförd, naturligt bildad eller tillverkad jord bör endast avvika ett (1) steg enligt tabell RA DCL/1, från angränsande jord/terrasskikt för att undvika kapillärbrytande skikt.
• Då jordförbättring utförs med kompost bör komposten vara väl nedbruten med en hög humifieringsgrad (H6-H8). Kompost bör inte innehålla skräp i form av plast eller andra främmande föremål. Ursprunget ska redovisas.
• Vid växtbädd typ 1 och typ 2 med hög lerhalt i terrassen bör upphöjda växtbäddar anläggas. Vegetationsavtagning utförs och ny jord (undre och övre växtjord) påförs till en ny höjd av 30-50 cm över befintlig marknivå.
• Om jordens sammansättning består av mer än 20 viktprocent lera bör behov av dräneringsledningar utredas.
• 200 mm av det översta lagret av terrassen bör luckras innan överbyggnaden anläggs.
• Vid plantering av träd bör rotklumpen placeras på stabil grund så som oluckrad terrass, rotkudde eller liknade. När rotkudde används bör terrassen under själva rotkudden inte luckras.
• Rotzon/kronutbredning för befintliga och nya planteringar bör markeras i ritning och lämpliga körvägar inom arbetsområdet under tiden för byggnationen bör föreslås för att minimera kompaktering av befintlig jord.
• Växtbäddar typ 1 och typ 2 bör anläggas med minst 100 mm överhöjnad för att säkra att planteringen inte blir en lågpunkt där vatten kan samlas.

Konstgjorda växtbäddar, DCL.2 (AMA 2020)

I en konstgjord växtbädd ersätts det naturliga materialet i det området där rötter förväntas utvecklas med konstgjort material bestående av makadam i olika fraktioner uppblandade med jord eller kompost och biokol. En modern konstgjord växtbädd består av ett undre lager som kallas öppet förstärkningslager och ett lager av växtsubstrat. Samtliga lager består av en blandning av makadam, biokol och kompost i olika andelar. Komposten ger växterna näring och biokolen suger upp fukt och håller bädden fuktig. Konstgjorda växtbäddar med öppna förstärkningslager som är uppbyggda av makadam och jord kallas för skelettjordar. Växtbädden kan ha olika typer av ytskikt; planterat, dränerande eller tätt. En växtbädd som är nedsänkt kallas regnbädd. Ovanför bädden finns en instängd fördröjningszon där dagvatten tillfälligt kan samlas innan det infiltreras.

De konstgjorda växtbäddarna kan användas för att skapa en hållbar dagvattenhantering i staden. I det öppna förstärkningslagret kan dagvatten fördröjas och renas. Att leda dagvatten till växtbäddar kan också bidra till att återskapa grundvatten. Dagvatten kan ledas till växtbädden från hårdgjorda ytor genom att de lutar mot växtbädden och/eller via dagvattenbrunnar.

Dessa typer av konstruktioner är under utveckling och vi följer kontinuerligt forskning och utveckling. Uppdateringar av anvisningar sker regelbundet.

Konstgjorda växtbäddar bör utformas enligt typritning TH-P-001 Förklaringar Pdf, 205.4 kB., TH-P-004 Konstgjorda växtbäddar - Plan och längdsektion Pdf, 1.3 MB., TH-P-006 Konstgjorda växtbäddar - Tvärsektioner Pdf, 406 kB. och TH-P-007 Konstgjorda växtbäddar - Detaljer, Pdf, 247.5 kB. samt enligt punktlista nedan.

Gemensamt

• Terrassen ska utföras och packas på ett sådant sätt att den blir stabil, för att undvika sättningar. Terrassens fall bör följa den framtida markytans lutning.
• Växtbädden bör byggas upp underifrån av ett öppet förstärkningslager, ett avjämningslager, en kokosmatta, ett växtsubstrat och vid behov ett ytskikt. Kokosmattan bör vara finmaskig, kokosnät ger ej tillräcklig avskiljning.

• Om dagvatten från gata ansluts till växtbädden via dagvattenbrunn bör detta utföras enligt detalj TH-P-007 Pdf, 247.5 kB.. Dagvattnet från gatan ansluts via tät ledning till en perkolationsbrunn som via en spridarledning leder ut vattnet i växtbädden. Beslut ska tas om brunnsbetäckningen ska vara tät eller av gallertyp. Med gallerbetäckning kan perkolationsbrunnen även fungera som en luftningsbrunn.
• Om dagvatten leds in i växtbädden ytligt bör detta utföras enligt bild 1a och 1b eller 2 beroende på typ av konstruktion.
• En spridarledning ska alltid kunna spolas från båda håll. En spolbrunn ska användas i konstgjorda växtbäddar där en spridarledning inte startar eller avslutas med en perkolationsbrunn.
• Biokol ska vara certifierad enligt European Biochar Certificat, EBC-Agro eller ha motsvarande egenskaper. Askhalt < 10 vikt-%. Fraktion 1-30 mm. Biokolet får högst innehålla 25 vikt-% material som är mindre än 1 mm och 10 vikt-% som är större än 30 mm. Råmaterial till biokolet ska vara träflis. Biokolet ska inköpas inklusive certifierad kolsänka enligt European Biochar Certificate (EBC) C-sink, eller likvärdig. Vidare ska följande kunna styrkas och intygas:
  • Biokolets kolsänkepotential över 100 år
  • Kolsänkan ska ej ha sålts och kommer ej att säljas till annan part
  • Ursprung ska redovisas
• Kompost bör vara väl nedbruten med en hög humifieringsgrad(H6-H8) och får inte innehålla skräp i form av plast eller andra främmande föremål. Ursprunget ska redovisas.
• Vid blandning av biokol och kompost på plats bör biokol och kompost först blandas till en jämn blandning. Därefter blandas biokol- och kompostblandningen med makadam. Om materialet är torrt kan biokolen fuktas innan blandning.
  
• I längsgående växtbäddar kan biokol uteslutas i delar av bädden beroende på avstånd mellan planteringen. Se tabell 2 för beskrivning av vilken volym runt planteringen som behöver växtsubstrat i form av biokol och kompost.
• Vid val av ingående material i växtsubstratet när större dagvattenmängder tas omhand, bör hänsyn tas till risker med näringsläckage.
• Det öppna förstärkningslagret ska packas för att undvika sättningar. Lagret läggs på med 250 mm per gång och packas därefter med minst 8 överfarter med vibroplatta över 400 kg, eller motsvarande, DCB.219.
• Avjämningslagret ska packas ner i det underliggande öppna förstärkningslagret.
• I växtbäddar där terrassen inte bedöms ha en hög genomsläpplighet behövs dräneringsledningar. Dräneringsledningarna bör placeras minst 10 cm från terrassbotten, där det finns utrymme och behov av större fördröjning 15-20 cm från terrassbotten, samt så långt ifrån inloppsledningarna som det är möjligt, för att skapa en bevattningszon. 
• Om terrassen bedöms genomsläpplig ska det utredas om dräneringsledningar kan utgå.
• Terrassen bör tätas om den bedöms vara för genomsläpplig eller om grundvattenpåverkan vill undvikas.
• I tabell 2 beskrivs vilket ytbehov som bör uppfyllas för olika typer av planteringar för att säkra bevattningen i växtbädd med planterat och dränerat ytskikt. Om ytavrinning från tillräckligt stor yta inte kan skapas bör dagvatten ledas in till bädden via brunnar. Bedömning bör alltid göras om dagvatten från gata ska ledas in i växtbädd för fördröjning, rening samt/eller återskapande av grundvatten.
• Då långa sammanhängande bäddar med lutning skapas kan de avdelas med vallar av tätt material för att behålla dagvattnet inom mindre enheter, så att det kommer växtligheten tillgodo jämnt fördelat. Diskussion om behov bör göras i projektet.
• Om växtbädden placeras närmare bebyggelse med underjordiska konstruktioner än 2 m bör sidan mot bebyggelse tätas. Detta görs med geomembran, DBB.52 och skyddslager bestående av 0/16, DBB52.
• Belysningsstolpar, elledningar, VA-ledningar och fjärrvärmeledningar bör inte anläggas i öppet förstärkningslager.
• Fraktioner som består av material med kornstorlek mindre än 2 mm bör säras med geotextil bruksklass N3, DBB.3133 för att undvika materialvandring som kan leda till framtida sättningar och igensättning av det öppna förstärkningslagret. Geotextilen bör vikas upp mot brunnar och gå omlott runt ledningar.
• Smala fundament med fot kan användas för att ge mer plats för växtbädden.
• I miljöer där det finns stor risk för erosion av finmaterial exempelvis i anslutning till naturmark, bör man överväga om BGG-system är rätt lösning, då stora sedimentmängder kan riskera igensättning.

Planterat ytskikt

Genom att anlägga en konstgjord växtbädd med planterat ytskikt kan växtbädden likna en naturlig växtbädd.

Konstgjord växtbädd med planterat ytskikt bör utformas enligt typritning TH-P-001 Förklaringar, Pdf, 205.4 kB. typritning TH-P-004 Konstgjorda växtbäddar - Plan och längdsektion Pdf, 1.3 MB. och typritning TH-P-006 Konstgjorda växtbäddar - Tvärsektioner Pdf, 1.3 MB., samt enligt punktlista nedan.

• Bädden byggs upp ovanifrån av ett täcklager, en kokosmatta och ett avjämningslager. Täcklagrets material och tjocklek bör anpassas efter växtmaterialets typ, kvalitet och storlek på rotklump. För att skapa en större volym kan även en del av bädden bestå av ett öppet förstärkningslager i botten. I tabell 2 beskrivs djup och utbredning av olika fraktioner baserat på vad som planteras i bädden.
• Det planterade ytskiktet bör utformas med en svacka för att förstärka infiltrationsmöjligheterna. Svackan bör vara minst 10 cm.
• Bäddens inlopp kan konstrueras på olika sätt och ska anpassas efter respektive plats och behov. Det bör ledas in via brunnar eller ytligt genom släpp/nedsänkning av kantsten alternativt tas in längs hela bäddens sträckning om växtbädden utformas utan kantstöd enligt bild 1.

Bild 1a Inlopp med nedsäkning av kantsten (klicka på bilden för större storlek)

Bild 1b Inlopp längs hela bäddens sträckning (klicka på bilden för större storlek)

Dränerat ytskikt

Genom att anlägga ett dränerande ytskikt på växtbädden kan ytan på växtbädden bli användbar och bevattningen av växtligheten säkras utan andra konstruktioner. Svensk Markbetong har tagit fram en handbok i hur dessa ytor ska konstrueras där mer information kan hittas, se handbok dränerande konstruktioner. Pdf, 5.8 MB. Pdf, 5.8 MB.

Konstgjorda växtbäddar med dränerat ytskikt bör utformas enligt typritning TH-P-006 Konstgjorda växtbäddar - Tvärsektioner Pdf, 406 kB., samt enligt punktlista nedan.

• En bedömning ska göras om luftningsbrunn behövs för att säkra luftutbyte i växtbädden.
• Det planterade ytskiktet bör utformas med en svacka för att förstärka infiltrationsmöjligheterna. Svackan bör vara minst 10 cm.

Tätt ytskikt

I den här typen av växtbäddar behöver dagvatten alltid tillföras för att säkra bevattningen. Växtbäddar med tätt ytskikt kan delvis placeras under cykelvägar och lokalgator. Svensk Markbetong har tagit fram en handbok i hur dessa ytor kan konstrueras, se handbok dränerande konstruktioner Pdf, 5.8 MB. Pdf, 5.8 MB Pdf, 5.8 MB..

Konstgjorda växtbäddar med tätt ytskikt bör utformas enligt typritning TH-P-001 Förklaringar Pdf, 205.4 kB., typritning TH-P-004 Konstgjorda växtbäddar - Plan och längdsektion Pdf, 1.3 MB. och TH-P-006 Konstgjorda växtbäddar - Tvärsektioner. Pdf, 406 kB.

Växtbäddar som förses med luftbrunnar bör utformas enligt typritning TH-P-007 Konstgjorda växtbäddar - Detaljer. Pdf, 247.5 kB.

Vid utformning av växtbäddar med tätt ytskikt gäller följande:

• När träd ska planteras i ett tätt ytskikt ska de sättas i ett trädgropsfundament, DDC.211. Fundamentet sätts på betongmarksten i det öppna förstärkningslagret. Nivåjustering görs med mindre makadam, t ex 8/11. Det öppna förstärkningslagret läggs sedan runt fundamentet.
• En konstgjord växtbädd med tätt ytskikt behöver alltid tillförsel av vatten via brunnar, antingen kan en dagvatten- eller luftningsbrunn nyttjas.
• I Konstruktioner med tätt ytskikt bör minst två luftningsbrunnar eller luftdagvattenbrunnar sättas per växtbädd, en i varje ände, för att få ett fungerade luftutbyte i bädden, PDY.6. De perforerade sidorna ska vara på samma höjd som det öppna förstärkningslagret. Luftningsbrunn kringfylls med 8/11 eller 8/16.
• Vid konstruktion av växtbäddar under lokalgator bör det öppna förstärkningslagret bestå av makadam 4-90.
• Då ytorna är trafikerade bör det öppna förstärkningslagret vara tjockare än vid ett konventionellt förstärkningslager för motsvarande trafikklass. Bedömning görs baserat på trafikklass i respektive projekt.

Regnbädd

En regnbädd är en nedsänkt vegetationsyta på ett öppet förstärkningslager med fördröjningszon som är byggd för att fördröja och rena dagvatten.

Av ovan beskrivna system har regnbädden bäst reningsegenskaper.

Regnbäddar bör utformas enligt typritning TH-P-001 Förklaringar Pdf, 205.4 kB., typritning TH-P-005 Regnbädd – Plan och längdsektion Pdf, 174.2 kB. och TH-P-006 Konstgjorda växtbäddar - Tvärsektioner, Pdf, 406 kB. samt enligt punktlista nedan.

• Bädden byggs upp av ett täcklager, ett växtsubstrat, en kokosmatta och ett avjämningslager. Täcklagrets material och tjocklek bör anpassas efter växtmaterialets typ, kvalitet och storlek på rotklump. I tabell 2 beskrivs djup och utbredning av olika fraktioner baserat på vad som planteras i bädden. För att skapa en större fördröjningsvolym kan även en del av bädden bestå av ett öppet förstärkningslager.
• Ovanför bädden ska det finnas en instängd fördröjningszon där dagvatten tillfälligt kan samlas innan det sjunker ned i bädden. Fördröjningszonens djup kan variera men bör vara minst 20 cm.
• En bräddfunktion bör alltid finnas för att undvika att det blir för djupt vatten stående i bädden eller att det okontrollerat breddar ut till omgivningen.
• Bäddens inlopp kan konstrueras på olika sätt och ska anpassas efter respektive plats och behov. Det bör utgöras av en brunn eller vara minst 50 cm brett enligt bild 2a-2c. Erosionsskydd bör utföras vid bäddens inlopp, alternativt någon form av sandfång.
• För regnbäddar med kantstöd bör trögflytande betong användas vid sättning. En mindre mängd betong kan vid anläggning rinna ner i det öppna förstärkningslagret. Om större mängder flyter ut ska det kapas bort och bortföras för att inte påverka bäddens volym, kantstöd i granit, DEC.14, kantstöd i betong, DEC.24.
• Regnbäddens dränering ska säkerställas så att vatten ej blir stående på ett sätt som kan skada växtligheten. En bedömning om dränering behövs i bädden bör göras i varje enskilt fall. Dränering kan uteslutas om bädden anläggs på en terrass med hög genomsläpplighet.
• Terrassen bör tätas om den bedöms vara för genomsläpplig eller om grundvattenpåverkan vill undvikas.
• En regnbädd bör ha en yta motsvarande 2-10% av avrinningsområdet för att ha tillräcklig kapacitet.

Bild 2a Grund brunn med sandfångskar (klicka på bilden för större storlek)

Bild 2b Släpp i kantsten med makadam som erosionsskydd (klicka på bilden för större storlek)

Bild 2c Nedsänkning med gatsten som erosionsskydd (klicka på bilden för större storlek)

Växtbädd och regnbädd på bjälklag

Både växtbäddar och regnbäddar kan placeras på ett bjälklag. Fördelen med denna konstruktion är att grönytor kan skapas på samma ytor som används som garage eller andra lokaler. Förutsättningarna i den här typen av växtbädd skiljer sig från andra växtbäddar genom att vatten inte kan infiltrera och att växtdjupet ofta är begränsat. Det är viktigt att säkra att bjälklagets konstruktion tål de laster som en växtbädd ger upphov till. För att minska konstruktionens vikt kan lättviktsjord och lättfyllnadsmaterial användas.

För typritningar används samma ritningar som för konstgjorda bäddar på vanlig mark eller naturliga växtbäddar. Planteringar i växtbädd eller regnbädd bör utformas enligt typritning TH-P-001 Förklaringar Pdf, 205.4 kB., typritning TH-P-004 Konstgjorda växtbäddar - Plan och längdsektion Pdf, 1.3 MB., TH-P-005 Regnbädd - Plan och längdsektion Pdf, 113.7 kB. och TH-P-006 Konstgjorda växtbäddar - Tvärsektioner Pdf, 406 kB., samt enligt punktlista nedan.

• Beslut ska tas om det är lämpligast att konstruera bädden som en naturlig växtbädd eller en konstgjord växtbädd. Se utformning och typritning för vald konstruktion vid projektering.
• Konstruktionen ska utformas med hänsyn till bjälklagets bärighet. Beräkningar ska göras på planteringens slutliga vikt. Hänsyn behöver tas både till last från växtjord eller växtsubstrat, vegetationens slutliga storlek, dräneringssystem och utformning av vattenhållande lager.
• Konstruktionen ska vara tät och avledning av vatten ska utformas så att det inte tränger ner i bjälklaget.

Kontrollplaner

Kontroll av anläggning - YHB.1

• Kontrollprogram ska upprättas 14 dagar innan start av utförande av växtbäddar. Innan kontrollprogrammet upprättas ska ett informationsmöte hållas med berörda inom projektet.
• Kontrollprogram ska godkännas av Beställaren innan arbetet får påbörjas. I kontrollprogrammet ska arbetsmoment, krav på kontrollen, kontroll- mät och provtagningsmetod, vem som ska utföra kontrollen, omfattning och dokumentation framgå.

Kontrollprogram för samtliga växtbäddar ska upprättas och redovisa minst följande för de delar som ingår: :

• Att all personal som kommer arbeta med anläggning av BGG-system kommer att få utbildning innan arbetena påbörjas.
• Hur olika material och fraktioner hålls separerade och märks upp
• Att schaktbotten och schaktsidor besiktigas och godkänns av beställarens byggledare före utläggningen av växtbäddsmaterial.
• Att växtbädden ska besiktigas och godkännas av beställaren innan plantering, sådd och dylikt får utföras.
• Lagertjocklekar och packning.
• Jordanalyser.
• Materialprover på makadam och biokol.
• Att växtbädden är inom angivna jämnhetstoleranser.
• Luftbrunnar och perkolationsbrunnars placering och kringfyllning.
• Dränledningars och spridarledningars placering och kringfyllning.
• Vallar/dämmens utformning och placering.
• Leveranskontroll med protokoll av växtmaterial. Utförs av Landskapsingenjör på kommunens drift.
• Fotodokumentation av alla skeden.

Mall för kontrollprogram för växtbäddar Word, 90.2 kB.