Korsningstyp och utformning av korsningen ska väljas utifrån trafiksäkerhet, framkomlighet, miljö, anläggningskostnader samt drift- och underhållskostnader. Vid planering och projektering av korsningar i punkter där det kan finnas risk för köbildning ska alltid en kapacitetsutredning med exempelvis CAPCAL, VISSIM eller Vistro utföras. Omfattning och metod väljs i samråd med samhällsbyggnadskontoret.

Utformning av korsningar bör följa VGU avsnitt 10 med kompletteringar angivna i detta avsnitt. I korsningar med refuger eller trafikdelare ska dessa vara utmärkta med vägmärke, pollare e d.

Cirkulationsplatser

Cirkulationsplatser bör i första hand utföras med ett körfält. Om det kapacitetsmässigt inte räcker med ett körfält bör cirkulationsplatsen utföras med två körfält och/eller fria högersvängar.

Om cirkulationsplatsen förses med delvis överkörningsbar rondellyta bör denna yta ligga på en högre nivå än cirkulationen. Lämplig avgränsning är ett fasat granitkantstöd, satt med 6 cm synlig höjd.

Vid gång- och cykelkorsningar i till och frånfarter ska olycksrisken med oskyddade trafikanter beaktas. På övergångställen och passager över till- eller frånfart med fler än ett körfält bör det finnas refuger mellan samtliga körfält så att gående och cyklister passerar maximalt ett körfält i taget. Se även avsnitt nedan om hastighetssäkring.

Gång- och cykelkorsningar

Korsningar i plan mellan gång- och cykeltrafik och biltrafik kan vara obevakade eller bevakade. I bevakade korsningar regleras trafiken med signaler. Det finns fyra typer av obevakade korsningar:

• Gångpassage – gående väjer för bilar. Utförs normalt utan särskild reglering eller utmärkning.
• Övergångställe – bilar väjer för gående. Regleras med vägmärke B3-1/B3-2 samt vägmarkering M15
• Cykelpassage – cyklister väjer för bilar. Utförs normalt utan särskild reglering. Utmärks med vägmarkering M16.
• Cykelöverfart – bilar väjer för cyklister. Regleras med vägmärke B8 samt vägmarkering M16

Val av korsningstyp för gående

Övergångsställe ska användas om det finns ett betydande behov för gående att korsa vägen på den specifika platsen och om biltrafiken skapar framkomlighetsproblem för gående. Korsningstypen bör användas om flödet av korsande biltrafik överskrider 300 fordon under dygnets maxtimme. Övergångsställen ska dock inte etableras över spårväg.

Gångpassage ska användas där det finns ett behov för gående att korsa vägen men där biltrafiken inte skapar framkomlighetsproblem för gående.

Bevakat övergångsställe/gångpassage bör användas i direkt anslutning till en signalreglerad korsning, eller för att möjliggöra korsande av fyrfältiga vägar med mycket trafik och det inte är möjligt att införa en planskildhet. Bevakade passager över spårväg ska inte utföras som övergångställen.

Val av korsningstyp för cykel

Cykelöverfart ska användas längs huvudnät och regionala stråk för cykel, och om biltrafiken skapar framkomlighetsproblem för cyklister. Korsningstypen bör användas om flödet av korsande biltrafik överskrider 300 fordon under dygnets maxtimme. Om en cykelöverfart upprättas bör flera av korsningspunkterna längs med det aktuella cykelstråket regleras som cykelöverfarter. Cykelöverfart ska dock inte upprättas vid korsning med spårväg och bör inte upprättas vid korsning med stomnät för kollektivtrafik eller det övergripande nätet för biltrafik.

Cykelpassage ska användas på de platser där en cykelbana korsar en bilväg men där biltrafiken inte skapar framkomlighetsproblem för cyklister.

Utformning gång- och cykelkorsningar

Gång- och cykelkorsningar ska vara utformade så att de uppmärksammar omgivningen på korsningen, varnar synsvaga för korsningen och möjliggör passage för personer med nedsatt rörelseförmåga, syn, kognitiv förmåga eller andra orienteringssvårigheter.

GC-korsningar bör utformas enligt typritning TH-T-011 Pdf, 921.5 kB. (endast gång) eller TH-T-012 Pdf, 1 MB. (gång och cykel), undantag bör endast göras för korsningar med låga gångflöden i glest trafikerade områden, utan anslutning till målpunkter som förväntas ha resande med funktionsnedsättningar (hållplatser, skolor, centrum och annan samhällsservice). I dessa korsningar ska pollare och vita kupolplattor placeras enligt typritning TH-T-011 Pdf, 921.5 kB., passager som inkluderar cykel ska ha minimibredden 2,5 m och i övrigt utformas dessa passager utifrån platsens förutsättningar.

På lågtrafikerade gator i innerstadsmiljö med kantsten och utan särskilt anordnade GC-korsningar bör minst kantstenssänkning enligt typritning TH-T-009 Pdf, 183.8 kB. utföras.

Cykelöverfart ska utformas enligt typritning TH-T-008 Pdf, 149.1 kB..

Utformning av cykelstråk vid korsning

Där cykelstråk ansluter till en korsning ska det utformas så att det inte uppstår snäva radier som försämrar cykelstråkets standard, försvårar framkomlighet för fordon för vinterväghållning eller skapar ”döda vinklar” mellan cyklister och bilister. Vinkel mellan gång- och cykelbana och körbana bör vara 90 grader. Minsta horisontalradie bör vara 30 m. Se figur 1. Siktområde i korsningspunkten bör vara enligt VGU avsnitt 10.3.11.2.2.

Figur 1. Utformning av cykelstråk vid korsning

Vid korsningar där cykelstråk byter riktning bör skiljeremsa mellan körbana och gång- och cykelväg vara minst 3 m bred för att ge god uppsikt mellan trafikanter och för att säkerställa framkomlighet för driftfordon. Se figur 2. Om det ej går att uppnå tillräcklig bredd på skiljeremsa bör biltrafiken hastighetssäkras till 30 km/h, samt åtgärder vidtas som säkerställer framkomligheten för fordon för vinterväghållning enligt figur 3.

Figur 2. Riktningsförändring av cykelstråk i korsning

Figur 3. Riktningsförändring av cykelstråk i korsning, med ingen eller smal skiljeremsa

Hastighetssäkring av övergångställen och cykelöverfarter

Övergångställen och cykelöverfarter ska vara hastighetssäkrade till 40 km/h (klassad ”delvis säker) men bör vara hastighetssäkrade till 30 km/h (klassad ”säker”).

Med hastighetssäkring avses att 85-percentilen av passerande fordon inte överskrider önskad hastighet i korsningspunkten. I första hand bör detta ske genom lämplig utformning av gatan med hjälp av t ex korsningstäthet, kurvradier, körfältsbredder och möblering i gaturummet. I andra hand bör detta ske med de hindertyper som beskrivs i kriterier för klassificering nedan.

Där fysiska hinder används för hastighetssäkring ska val av typ ske av Samhällsbyggnadskontoret. Hindren ska utföras så att de:

• Hastighetssäkrar passerande biltrafik till 30 km/h
• Klarar förväntad belastning från passerande trafik.
• Ej utgör arbetsmiljöproblem för busschaufförer om linjetrafik förekommer på gatan.

Fysiska hinder bör utföras enligt typritning TH-T-003 Farthinder Pdf, 1 MB., eller TH-T-005 Farthinder bussgata busskuddar Pdf, 545.2 kB.

Kriterier för klassificering av gång- och cykelkorsningar i plan:

Säker – biltrafikens 85-percentil uppskattas vara max 30 km/h vid:

• GC-korsning som ligger inom 10 m från väjningsplikt eller stopplikt i färdriktningen.
• GC-korsning som ligger inom 10 m före, eller 25 m efter ett fysiskt hinder i form av gupp, väghåla e d.
• GC-korsning på gata med skyltad hastighet <30 km/h och som ligger inom 10 m före, eller 25 m efter en avsmalning eller sidoförskjutning.

Delvis säker – biltrafikens 85-percentil uppskattas vara max 40 km/h vid:

• GC-korsning på gata med skyltad hastighet <30 km/h, utan farthinder.
• GC-korsning på gata med skyltad hastighet <40 km/h, och som ligger inom 10 m före, eller 25 m efter en avsmalning eller sidoförskjutning.
• GC-korsning på gata med skyltad hastighet <40 km/h, bevakad med trafiksignal.
• GC-korsning som ligger inom 20 m före eller efter en cirkulationsplats.

Osäker - biltrafikens 85-percentil uppskattas vara över 40 km/h vid:

• GC-korsning som inte uppfyller kriterier för säker eller delvis säker.

Sikt i korsning

Siktkrav i korsningar bör följa VGU avsnitt 10. Se även regler om fri sikt vid korsningar och utfarter som finns illustrerat i Riktlinjer för placering av staket, plank och murar i Norrköpings kommun Länk till annan webbplats..