Dagvatten definieras som vatten i form av nederbördsvatten, framträngande grundvatten och spolvatten som tillfälligt rinner eller lägger sig på markytan inom områden med sammanhållen bebyggelse.
Samhällsbyggnadskontoret har två ansvarsroller i omhändertagandet av dagvatten i staden. Vi ska dels se till att det dagvatten som avleds på allmän platsmark avleds till en allmän dagvattenanläggning, till recipient eller omhändertas lokalt och dels arbeta med att minska sårbarheten vid extrema regn.
Vilket ansvar samhällsbyggnadskontoret har beror på om Nodra har bildat ett verksamhetsområde för dagvatten eller inte. Verksamhetsområdet är en juridisk term som visar i vilka områden som Nodra är verksamma. Beslut om var verksamhetsområden ska bildas tas av kommunfullmäktige.
I områden med verksamhetsområde för dagvatten ska samhällsbyggnadskontoret avvattna dagvatten till närmaste allmänna dagvattenanläggning. Den juridiska punkten där samhällsbyggnadskontoret lämnar över dagvattnet till en dagvattenanläggning kallas förbindelsepunkt. I en allmän dagvattenanläggning hanteras både dagvatten från gata och fastigheter. De delar där endast dagvatten från gata hanteras klassas som system för avvattning och hanteras av gatuhållaren.
I områden där det inte finns något verksamhetsområde för dagvatten ska samhällsbyggnadskontoret ansvara för att avleda dagvattnet till närmaste recipient eller säkra att dagvattnet kan omhändertas lokalt.
Vid utformning av dagvattenhantering för gator och hårdgjorda ytor gäller följande;
Följande gäller för utformning av gator för avledning av dagvatten;
Figur 1. Höjdsättning av gata i förhållande till omkringliggande byggnader för hållbar dagvattenhantering. Klicka på bilden för att se den i större storlek.
Dagvattenhanteringen bör i första hand utföras med öppna lösningar som diken för att skapa renande, infiltrerande och fördröjande effekt. I andra hand bör dagvattnet hanteras i krossdiken eller konstgjorda växtbäddar. Även dessa lösningar renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet men anses mer underhållskrävande och dyrare att anlägga. Dessa utformningar ska inte användas på gator med många in- och utfarter eller där det finns risk att bilar parkerar i konstruktionen och det inte går att utforma konstruktionen så att bilparkering omöjliggörs. I tredje hand bör dagvattnet från gator hanteras i svackdiken som därefter ansluts till en dagvattenledning. Denna lösning ger en fördröjning av gatuvattnet och även en mindre rening. Undantagsvis kan även avledning direkt till ledningsnät tillåtas men bara om inga andra lösningar är möjliga eftersom denna lösning varken renar eller fördröjer dagvattnet.
Lösningarna med öppna diken eller krossdiken kan när det behövs fungera både för avledning av vatten från gator och kringliggande fastigheter. Samråd ska ske med Nodra om behov av avledning från kringliggande fastigheter
Hantering av dagvatten i diken är den lösning som förordas i första hand inom Norrköpings kommun. Dessa lösningar uppfyller kravet på att hantera de första 10 mm av regnet lokalt samt ger bäst säkerhet för extrema regn och är lättast att hantera ur underhållssynpunkt.
Diken bör konstrueras enligt typ A på typritning TH-V-001, Avvattning, avledning till diken och krossdiken Pdf, 507.8 kB.samt enligt anvisningar nedan:
I gator som behöver vara mer stadsmässiga eller där utrymmet är begränsat kan diket ersättas med ett krossdike eller en konstgjord växtbädd. Krossdikena eller de konstgjorda växtbäddarna konstrueras så att de mindre regnen infiltreras via ytan ner till underliggande lager. Större regn leds ner i konstruktionerna via perkulationsbrunnar. Vid extrema regn används en svacka på toppen av krossdiket eller växtbädden som en sekundär rinnväg och översvämningsyta.
För konstruktion av konstgjorda växtbäddar hänvisas till Park och natur, Växtbäddar.
Krossdiken utan kantsten bör konstrueras enlig typ B på typritning TH-V-001, Avvattning, avledning till diken och krossdiken Pdf, 507.8 kB.samt enligt anvisningar nedan:
För gator som kräver kantsten ansluts dagvattenbrunnarna i första hand till ett krossdike eller en konstgjord växtbädd. Konstruktionerna kan läggas i gaturummet, i grönytan vid sidan om vägen eller i gång och cykelvägen.
Utformning av brunnar för insamling av dagvatten från gatan beskrivs under rubriken Brunnar. För konstruktion av konstgjorda växtbäddar hänvisas till Park och natur, Växtbäddar.
Krossdiken med kantsten bör konstrueras enligt typ C på typritning TH-V-001, Avvattning, avledning till diken och krossdiken Pdf, 507.8 kB.samt enligt anvisningar nedan:
Svackdiken är lämpliga som komplement till krossdiken på gator med många in- och utfarter och där det bedöms att dessa inte kan byggas i samband med utbyggnaden av kringliggande gator. I ett svackdike avleds regnvattnet via brunnar till ledningar. Den gräsbeklädda ytan medför en viss rening och fördröjning. Ett svackdike anläggs på befintligt material. Beroende på material kan ett svackdike ha olika förmåga till infiltration. Dränering kan anläggas i ett svackdike för att dränera vägkroppen. I de fallen fylls dikessektionen ovanför dräneringen upp med befintligt material.
Svackdiken bör konstrueras enligt typ B på typritning TH-V-002, Avvattning, avledning dagvatten Pdf, 280.8 kB. samt enligt anvisningarna nedan:
Vid traditionell avvattning leds dagvattnet direkt till samlingsledning och vidare mot recipient utan vare sig fördröjning eller rening. Denna lösning förordas enbart då andra lösningar inte är möjliga.
Dagvattenbrunnar används för att samla upp dagvatten från ytor och diken. På hårdgjorda ytor används rännstensbrunnar och på grönytor kupolsilar. På grönytor med bruksgräs kan ibland även rännstensbrunnar användas. Dagvattenbrunnar kan även fungera som perkolationsbrunnar. I områden där det finns behov av att fördröja dagvattnet kan brunnens utlopp vara strypt.
Följande gäller vid projektering och placering av dagvattenbrunnar:
Figur 2. Kupolsil med stenläggning runt brunn. Foto: Anna Bellner. Klicka på bilden för att se den i större storlek.
Ränndalar och linjeavvattningsrännor förekommer för att samla upp dagvatten på ytor med mycket svag lutning.
Följande gäller vid projektering och placering av ränndalar och linjeavvattningsrännor:
Trummor under vägar för diken och bäckar ska dimensioneras utifrån vägens säkerhetsklass, se tabell 1. För trummor vid infarter där trumman även ska användas för att begränsa flödet nedströms får lägre återkomsttider användas förutsatt att risken för personskada vid en kollaps bedöms som liten. . Trumman bör anläggas med en lutning så att den är självrensande.
Tabell 1. Minsta återkomsttider för dimensionering av trummor under olika typer av vägar samt vid utformning vägslänt med dike. Tabellen är baserad på Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:57)
Säkerhetsklass och typ av gata | Minsta återkomsttid (år) | Risk för skada vid kollaps |
1: Lokalgator 30 km/h | 50 | Liten risk för personskada |
2: Gator med 40-50 km/h | 50 | Någon risk för personskada |
3: Gator med hastighet mer än 50 km/h | 100 | Stor risk för allvarlig personskada. |
4. Gator som E4:an, Riksvägar mm | 200 | Stor risk för allvarliga personskador och där en kollaps får mycket stora ekonomiska, samhälleliga eller miljöbetingade konsekvenser |
Där risk för erosion föreligger ska botten och slänt förses med erosionsskydd.
Erosionsskydd för vattendragets botten och slänter vid trumöppningar bör vid släntlutning flackare än 1:2 och vattenhastighet under 2 m/s ske med sten- eller grusklädnad, fraktion 32/90 eller grövre och tjocklek minst 0,3 m.
Erosionsskydd bör utsträckas minst 2 m utanför röröppning och minst 0,5 m innanför röröppning på rörets utsida.
Erosionsskydd ska inte utgöra vandringshinder för fiskar och djur.
För släntlutningar 1:2-1:1,5 och vattenhastigheter på eller över 2 m/s ska erosionsskydd dimensioneras enligt Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner TK Geo 13, kap.9.
Dagvatten från parkeringsplatser ska renas och fördröjas innan det avleds. Grad av reningsbehov avgörs baserat på storlek av parkeringsplats och trafikbelastning. Samråd om grad av reningsbehov ska göras med miljö- och hälsa; milljo@norrkoping.se.
Vid extrema regn är dagvattenanläggningarna till stor del fyllda och dagvattnet transporteras på ytor och ansamlas i lågpunkter. Genom att anlägga medvetna avrinningsvägar och lågpunkter kan skador orsakade av extrema regn begränsas. Som avrinningsvägar kan gator och diken användas och som översvämningsytor grönytor, parker och hårdgjorda ytor med mera. Hantering av avrinningsvägar och översvämningsytor har traditionellt sett inte varit en del av planeringen vid anläggning av ny bebyggelse. Nu hanteras och analyseras detta vid all nybyggnation och ombyggnad av den befintliga staden.
Vid utformning av ytor för hantering av extrema regn gäller följande;
Sekundära avrinningsvägar är rinnvägar där vattnet rinner när dagvattenhanteringen för stora regn inte räcker till. Genom att skapa olika nedsänkta vägar, diken, höga kantstenar eller vallar kan vatten ledas så att skador på byggnader minimeras och prioriterade vägar inte översvämmas. I kommunens kartsystem Dika finns ett lager som visar hur vatten rinner på olika ytor, se figur 3.
Följande gäller vid utformning av sekundära avrinningsvägar:
Genom att skapa ytor som är nedsänkta i förhållande till omgivande mark kan dessa användas för att mellanlagra vatten vid extrema regn. Översvämningsytor kan vara naturliga lågpunkter i grönområden eller nedsänkta områden i natur- eller parkområdet. Det kan också vara nedsänkta ytor på ett torg eller en parkeringsplats, se figur 4 och 5. Vattnet till en översvämningsyta kan ledas till ytan via sekundära avrinningsytor eller genom ordinarie dagvattenanläggningar där evakueringsutlopp skapas genom tex brunnar som både kan leda vatten till dagvattenanläggningen och ut från dagvattenanläggningen när den dämmer till en högre nivå än översvämningsytan, se figur 4.
Följande gäller vid utformning av översvämningsytor:
Figur 4. Exempel på evakueringsbrunn för dagvattenledning och översvämningsyta i Köpenhamn. Foto av Maria Rothman. Klicka på bilden för att se den i större storlek.
Figur 5. Översvämningssyta i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Foto Anna Bellner. Klicka på bilden för att se den i större storlek.
Länshållningsvatten kan uppkomma i samband med sprängning, borrning, schaktning, upplag av bergmassor och annan verksamhet. Allt länshållningsvatten ska genomgå lokal rening med minst slam- och oljeavskiljning innan det får avledas till Samhällsbyggnadskontorets dagvattenbrunnar. Detta kan t ex ske genom att länsvatten pumpas till en mindre container eller tank som är utformad som en trekammarbrunn.
Efter avslutat arbete och återställning ska närliggande dagvattenbrunnar alltid slamsugas.
Sidan publicerad 27 december 2023 kl. 08:52
Senast uppdaterad 27 december 2023 kl. 08:52
Norrköpings tekniska handbok
Norrköpings tekniska handbok gäller för projektering av kommunens allmänna platsmark.
Revideringar
Vi uppdaterar teknisk handbok två gånger om året.
Kontakt
Hör av dig till tekniskhandbok@norrkoping.se
Copyright © Norrköpings kommun Organisationsnummer: 212000-0456