Korsningstyp och utformning av korsningen ska väljas utifrån trafiksäkerhet, framkomlighet, miljö, anläggningskostnader samt drift- och underhållskostnader. Vid val av korsningstyp och körfältsindelning i punkter där det bedöms finnas risk för köbildning ska alltid en kapacitetsutredning med exempelvis CAPCAL, VISSIM eller Vistro utföras. Omfattning och metod ska väljas i samråd med samhällsbyggnadskontoret.

Utformning av korsningar ska utgå från VGU avsnitt 4 med kompletteringar angivna i detta avsnitt.

Cirkulationsplatser

Cirkulationsplatser ska i första hand utföras med ett körfält. Om det kapacitetsmässigt inte räcker med ett körfält kan cirkulationsplatsen utföras med två körfält och/eller fria högersvängar.

Vid gång- och cykelpassager i till och frånfarter ska hastigheten säkras till maximalt 30 km/h. Detta ska i första hand uppnås genom radiekombination för körspår enligt VGU råd avsnitt 4.1.3.3, figur 4.1–14. Om detta ej är möjligt ska hastighetssäkrande åtgärder i form av gupp övervägas i samråd med samhällsbyggnadskontoret, se vidare Gång- och cykelkorsningar nedan.

Klicka på bilden för att se den i större storlek.

Vid gång- och cykelpassage över till- eller frånfart med fler än ett körfält ska det alltid finnas refuger mellan körfälten så att gående och cyklister passerar maximalt ett körfält i taget.

Om cirkulationsplatsen förses med delvis överkörningsbar rondellyta ska denna yta ligga på en högre nivå än cirkulationen. Lämplig avgränsning är ett fasat granitkantstöd, satt med 6 cm synlig höjd.

Asfaltsbeläggningar i cirkulationsplatser ska alltid väljas i samråd med samhällsbyggnadskontoret.

Gång- och cykelkorsningar

Gång- och cykelkorsningar ska utformas så att trafikanternas uppmärksamhet höjs och hastigheten sänks så att samspel kan ske mellan samtliga trafikantslag. Det är viktigt att alla uppmärksammas på att det är en korsningspunkt.

Vid en cykelpassage eller ett övergångställe ska:

• Hastigheter säkras till 30 km/h
• Det vara tydligt för alla trafikantslag att det är en korsning och vilka regler som gäller
• Kantstenens höjd vid gångpassagen vara 6 cm och vid cykelpassagen samt försänkning för rullstolar, barnvagnar o d vara 0 cm. Kantsten ska finnas vid cykelpassagen för att markera väjningsplikten.
• Kantstöd med 0-6 cm visning längs rampen ner till körbanenivå finnas. Kantstödet ska vara vinkelrätt mot gatan. Rampen ska inte lutan mer än 1:20 (5 %).
• Vägmärke B3, signalstolpe eller pollare placeras mellan rampen och ytan för gående.
• Utformning väljas med utgångspunkt i att cykeltrafiken på gång- och cykelvägen är dubbelriktad.
• Minst 2 m bred refug ska finnas om passagen är över en huvudgata. Passagen bör endast ske över ett körfält i taget.
• Minst 2 m bred refug finnas mellan körfält i samma riktning.

Kraven på refug gäller ej bevakade övergångställen (signalreglerade) som är kortare än 8 m.

Se typritning TH-T-001 Pdf, 459.5 kB., typ A och B för detaljerad utformning. Se även Riktlinje för utformning av Norrköpings cykelvägar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Riktlinjer för tillgänglig och användbar utemiljö Länk till annan webbplats..

Vid en gångpassage i gatukorsning som inte är en cykelpassage eller ett övergångställe ska kantstödet försänkas till 0 cm visning, bredden på försänkningen ska vara minst 1,2 m bred. Försänkningen ska ligga inom 10 m från korsningen. Lutningen vid försänkningen ska vara max 1:20 (5 %). Se typritning TH-T-001 Pdf, 459.5 kB., typ C för detaljerad utformning. I vissa fall kan dock typ A användas om det finns ett extra behov av styrning av gående eller om det krävs för att få ett fungerande ledstråk för synskadade. Se även Riktlinjer för tillgänglig och användbar utemiljö Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Hastighetssäkring

Vid utformning av hastighetssäkrande åtgärder ska följande prioriteringsordning följas:

1. I första hand ska gatans utformning förklara och förtydliga tillåten hastighet. Så kallad ”självförklarande väg”, se VGU avsitt 2.13.1.
2. I andra hand ska hastighetssäkring uppnås genom sidoförskjutning utan avsmalning, se VGU avsnitt 2.13.3.1.2. Denna åtgärd är ofta svår att genomföra i tätort och bör främst användas på landsbygdsvägar. Avsmalningar som endast medger trafik i en riktning i taget ska undvikas.
3. I tredje hand ska gupp byggas. Gupp ska utföras som enligt typritning TH-T-003 Pdf, 265.7 kB., TH-T-004 Pdf, 197.7 kB. och TH-T-005 Pdf, 152.5 kB.. Om gatan trafikeras av buss i linjetrafik ska i första hand typritning TH-T-004 Pdf, 197.7 kB. eller TH-T-005 Pdf, 152.5 kB. användas. Slutlig utformning ska alltid delges Östgötatrafiken för synpunkter om gatan trafikeras av linjebussar.

Om ingen hastighetssäkrande åtgärd anses lämplig ska korsningen utföras planskild eller bevakas med trafiksignal.