Generella krav

Krav på växtbädd och jordmaterial

Nedanstående är en återgivning av krav i anläggnings AMA för att förtydliga var kraven på växtbäddar återfinns.

Material i terrass och material till växtbäddens undre del indelas enligt tabell AMA DC/2, detta ligger till grund för vidare projektering.

Uppbyggnad av växtbäddar framgår av figur RA DCL/1.

Krav enligt tabell AMA DCL.11/1 Jord A för normala utföranden eller tabell AMA DCL.11/2 Jord B för torra utföranden gäller generellt, undantag görs i samråd med samhällsbyggnadskontoret drift.
Övre växtjordlager ska ha 3-5 viktprocent mullhalt för gräsyta och 5-8 viktprocent mullhalt för planteringsytor för buskar och träd. Undre växtjord ska ha högst 2 viktprocent mullhalt.

Växtbäddens djup avgörs av vilket rotdjup de planterade växterna har enligt figur RA DCL.1111/1 och figur RA DCL.1112/1.

Undre lagret i skelettjord ska vara blandat med växtjord enligt tabell AMA DCL.132/1 Jord E. Mullhalt ska vara högst 2 viktprocent. Övre lagret i skelettjord ska vara enligt tabell AMA DCL.132/1 Jord E. Mullhalt ska vara 3-5 viktprocent.

Eventuell mineraljord ska harmoniera med terrassens kornstorlekssammansättning för att inte kapillärbrytande skikt skapas. Även vid val av växtjord gäller att den ska harmoniera med terrassens kornstorleksfördelning.

Kornstorleksfördelning i tillförd jord, naturligt bildad eller tillverkad. Får endast avvika ett (1) steg enligt tabell RA DCL/1, från angränsande jord/terrasskikt för att undvika kapillärbrytande skikt.

För gödslingsanvisningar se riktvärde i tabell RA DCL.23/1, gödselgiva ska baseras på jordanalys.

Krav på växtmaterial

Kvalitetsregler för plantskoleväxter gäller för det växtmaterial som föreskrivs och levereras, samhällsbyggnadskontorets representant ska beredas möjlighet att utföra leveranskontroll.

LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, (5:e upplagan, 2016/2017). Kvalitetsregler för plantskoleväxter. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Planteringsanvisning, planteringstid

Växter får ej tas upp för plantering innan de är helt avmognade i plantskola. Rekommenderad upptagningstid är senare delen av november. Vissa arter är speciellt känsliga och ska hanteras i klump, som till exempel:

• Acer (lönn)
• Carpinus (avenbok)
• Fagus (bok)
• Quercus (ek)
• Corylus colurna (trädhassel)

Arterna ovan ska beställas med sen upptagning. De kan planteras mycket sent på hösten/vintern, men bör företrädesvis planteras på våren, likaså för nedanstående.

• Betula (björk)
• Salix (pil)
• Populus (poppel)
• Juglans (valnöt)
• Larix (lärk)
• Magnolia

Barrväxter planteras under tidig höst, dock inte senare än mitten av september.

S Gräsbesådd yta

Gräsytor ska anpassas till maskinell skötsel, det ska vara stora sammanhängande ytor med framkomlighet för breda maskiner.

Gräslister utmed körbanor och GC-banor ska vara minst 2,5m breda.

Släntlutning får inte vara brantare än 1:3, med avrundning i släntkrön och – fot om ytan ska klippas med maskin.

S1 Prynadsgräs, grästorv

Växtbädd
Innan växtjord förs på ska terrassbotten luckras ner till 200mm och jämnas. Klumpar/stenar större än 100mm får inte förekomma i terrassen.

100mm växtjord förs på. Jorden ska innehålla 5-8 vikts% mull. Innan sådd/utläggning av färdig grästorv ska ytan genomvattnas och vältas lätt.

Utläggning av färdig grästorv
Torven ska hållas fuktig och på skuggig plats fram till utläggningen. Efter utläggning ska gräset vattnas och vältas med en överfart utan tyngd.

Nylagda gräsytor får ej beträdas förrän efter första klippning. Ytorna genomvattnas enligt skötselplan.

Gräsytor ska klippas första gången när gräset nått en höjd av 8cm. Klipphöjd 5cm. Därefter klipps gräset vid en höjd av 7cm, klipphöjd 4cm. Gräset ska vara klippt minst två gånger före överlämnande till ordinarie driftentreprenör.

S2 Bruksgräs, sådd alternativt färdig grästorv

Växtbädd, se rubrik Prydnadsgräs.
Vid bruksgräs kan ytan antingen sås med gräsfrö, eller läggas med färdig grästorv.

Sådd: 3kg gräsfrö/100m2. Efter sådd vältas ytan med gallervält.

Utläggning av färdig grästorv: Torven ska hållas fuktig och på skuggig plats fram till utläggningen. Efter utläggning ska gräset vattnas och vältas lätt.

Nysådda/nylagda gräsytor får ej beträdas förrän efter första klippning. Ytorna genomvattnas för god etablering, frekvens enligt skötselplan.

Gräsytor ska klippas första gången när gräset nått en höjd av 8cm. Klipphöjd 5cm. Därefter klipps gräset kontinuerligt. Gräset ska vara klippt minst två gånger före slutbesiktning.

S3 Slaghack, extensiva ytor utan uppsamling

Ängsytor ska anpassas till maskinell skötsel d v s att det ska vara stora sammanhängande ytor som är lätt att komma åt med större maskiner.

Sådd: 300g gräsfrö/100m2. Efter sådd vältas ytan med gallervält.

Utläggning av färdig grästorv, ängsmatta: Torven ska hållas fuktig och förvaras på skuggig plats fram till utläggningen. Efter utläggning ska gräset vattnas enligt upprättad skötselplan.

S4 Höggräs, slåtter, extensiva ytor med uppsamling

Tidpunkt för sådd: augusti-september

Ängsytor är ekologiskt intressanta. De skapar mångfald, har en historisk aspekt, upplevs vackra och är uppskattade när de blommar. Förr bildades ängar på betade eller slåttrade, magra marker. Att försöka återskapa detta i en urban miljö med lerhaltig jord är mycket svårt och det tar många år innan ängen är etablerad. Om en äng ska anläggas är näringsfattig jord ett krav.

T Naturmark

T1 Tätortsnära naturområde

När naturytor anläggs ska en variation i täthet och höjd eftersträvas så att solitärträd, grupper och mindre luckor skapas på sikt.

Generellt ska arter som hör hemma i det östgötska landskapet gynnas, till exempel:

• Ek
• Sälg
• Asp
• Hassel
• Hagtorn
• Al (i fuktig biotop)
• Nyponros (R dumalis, canina)
• Kaprifol
• Måbär
• Skogstry
• Skogsolvon

Växter

U Buskar och häckar

U1 Buskplanteringar

U2 Klippt häck

Häckars tänkta slutliga höjd ska anges.

U3 Rhododendronbuskage, surjordplanteringar

V Blomsterplanteringar

V1 Perenner

Perenner som är robusta och långlivade, arter som inte måste föryngras eller delas regelbundet ska väljas i första hand. Det är viktigt att artvalet är anpassat till rådande ståndortsförhållanden.

Perenner ska ha en dränerad växtbädd. Jorden ska vara lucker och innehålla organiskt material i form av kompost/mull, växtjorden ska vara fri från rotogräs.

Perenner ska planteras i sammanhängande grupper eller solitärt om de kan konkurrera enskilt mot omgivande plantering.

V2 Klätterväxter/klängväxter

Klätterväxter ska bindas upp på/mot stöd.

V3 Sedummatta

Sedummattorna ska anläggs på ett svagt lutande och väldränerat underlag. För att säkerställa en god avrinning och dränering av överskottsvatten samt att undvika etablering av ogräs.

Uppbyggnad lager:

• Sedummatta
• Filt med vattenhållande förmåga
• Plastfolie
• 150 mm tvättad makadam

V4 Rabattrosor

X Träd

Uppbindningen syftar till att främja rotförankringen under etableringstiden.

Uppbindningssätt ska väljas beroende på trädets storlek och art samt förutsättningar som råder på platsen för planteringen vad gäller vind, estetik, påkörningsrisk och åverkan.

En alltför stadig uppbindning kan dock verka hämmande på rotutvecklingen.

X1 Formklippta träd

Formklippta träd bör generellt undvikas vid nyanläggning.

X2 Gatuträd

Träd med mindre anspråk på växtplatsen.

X3 Parkträd

Barrträd som stadsträd:

X4 Fruktträd

Frukt för prydnad eller förtäring, kan skapa obehag på allmän plats och bör därför placeras med eftertanke.

Blomningen hos fruktträd bidrar till den biologiska mångfalden, antalet träd bör därför öka i numerär.

Utrustning

Y Utrustning

Y1 Konstverk och statyer

Y2 Parksoffor, parkbänkar och bord

Y3 Papperskorgar

Y4 Trädgaller och trädstöd

Y5 Idrottsutrustning

Y6 Utegym

Ska ej anläggas inom synhåll eller tillgänglig från lekmiljö.

Y7 Volleybollplan

Y8 Skatepark

Y9 Träkonstruktioner löpmeter

Y10 Träkonstruktioner yta

Y11 Räcken av metall

Y12 Stålkant för avskiljning

Utförs av rosttrögt stål.

Y13 Flätverksstängsel

Y14 Grillplats

Z Lekplatser

Z1 Lekutrustning

Z2 Sand bakbar

Bakbar sand i sandlåda ska utföras med dränering.

Z3 Sand strid

Strid sand som fallskydd ska utföras med dränering.

Z4 Bark och träflis

Kan i undantagsfall utnyttjas som tillgängligt underlag och fallskydd.

Z5 Gummimattor och gummiplattor

Z6 Konstgräs fallskydd

Å Övrigt

Å1 Konstgräs rondell/refug

Vattenanläggningar

Ä Vattenanläggningar

Ä1 Bevattningsanläggning

I perennplanteringar ska bevattning utföras med tryckreducerande ventil, självdränerande droppslang samt uttag för näringstillförsel. Utrustningen placeras i bottenlös uttagsbrunn

Ä2 Behandlat vatten (fontäner och vattenspel)

Uttag för färskvatten till rengöring ska finnas inom 50m.

Ä3 Dammanläggningar för lek och prydnad

Ä4 Uteduschar och dricksfontäner

Ä5 Vattenpumpar för lek och prydnad