Korsningstyp och utformning av korsningen ska väljas utifrån trafiksäkerhet, framkomlighet, miljö, anläggningskostnader samt drift- och underhållskostnader. Vid val av korsningstyp och körfältsindelning i punkter där det bedöms finnas risk för köbildning ska alltid en kapacitetsutredning med exempelvis CAPCAL, VISSIM eller Vistro utföras. Omfattning och metod ska väljas i samråd med samhällsbyggnadskontoret.

Utformning av korsningar ska utgå från VGU avsnitt 4 med kompletteringar angivna i detta avsnitt.

Cirkulationsplatser

Cirkulationsplatser ska i första hand utföras med ett körfält. Om det kapacitetsmässigt inte räcker med ett körfält kan cirkulationsplatsen utföras med två körfält och/eller fria högersvängar.

Vid gång- och cykelpassager i till och frånfarter ska hastigheten säkras till maximalt 30 km/h. Detta ska i första hand uppnås genom radiekombination för körspår enligt VGU råd avsnitt 4.1.3.3, figur 4.1–14. Om detta ej är möjligt ska hastighetssäkrande åtgärder i form av gupp övervägas i samråd med samhällsbyggnadskontoret, se vidare Gång- och cykelkorsningar nedan.

Klicka på bilden för att se den i större storlek.

Vid gång- och cykelpassage över till- eller frånfart med fler än ett körfält ska det alltid finnas refuger mellan körfälten så att gående och cyklister passerar maximalt ett körfält i taget.

Om cirkulationsplatsen förses med delvis överkörningsbar rondellyta ska denna yta ligga på en högre nivå än cirkulationen. Lämplig avgränsning är ett fasat granitkantstöd, satt med 6 cm synlig höjd.

Asfaltsbeläggningar i cirkulationsplatser ska alltid väljas i samråd med samhällsbyggnadskontoret.

Gång- och cykelkorsningar

För gående kan korsningspunkten med biltrafik utformas som antingen ett övergångsställe, en gångpassage eller en signalreglering. För cyklister kan korsningen utformas som en överfart, en passage eller endast en kantsstenssänkning. Oavsett passagetyp så ska den utformas så att trafikanternas uppmärksamhet höjs och hastigheten sänks så att samspel kan ske mellan samtliga trafikantslag. Det är viktigt att alla uppmärksammas på att det är en korsningspunkt.

Val av korsningstyp för gående:

Övergångsställe: Vid ett övergångsställe har förare väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället. Övergångsstället regleras med skyltarna B3-1 eller B3-2 samt utformas och målas enligt typritning för Övergångsställe-TH-T-001 Pdf, 436.7 kB.. Ett övergångsställe är motiverat ur framkomlighetsskäl om det finns ett betydande behov för gående att korsa vägen på den specifika platsen och flödet av korsande biltrafik överskrider cirka 300 under dygnets maxtimme. Ett övergångsställe bör inte etableras vid ett lägre trafikflöde då det inte finns framkomlighetsproblem på platsen. Om flödet av biltrafik är lägre än 300 under maxtimmen bör istället en gångpassage etableras. Ett övergångsställe hastighetssäkras till 30 km/tim vid korsningspunkten om det inte finns tydliga argument varför det inte är möjligt. Övergångsställen etableras aldrig över spårväg.

Gångpassage: Omfattar iordningställda platser där gående kan passera gatan eller vägen. En passage kan utformas enligt typritning för Övergångsställe-TH-T-001 men utan skyltning och målning. Utformningen och placeringen av gångpassagen kan, men behöver inte, hastighetssäkras till 30 km/h vid korsningspunkten.

Vid en gångpassage i gatukorsning som inte är en cykelpassage eller ett övergångställe ska kantstödet försänkas till 0 cm visning, bredden på försänkningen ska vara minst 1,2 m bred. Försänkningen ska ligga inom 10 m från korsningen. Lutningen vid försänkningen ska vara max 1:20 (5 %). Se typritning TH-T-001 Pdf, 436.7 kB., typ C för detaljerad utformning. I vissa fall kan dock typ A användas om det finns ett extra behov av styrning av gående eller om det krävs för att få ett fungerande ledstråk för synskadade. Se även Riktlinjer för tillgänglig och användbar utemiljö Länk till annan webbplats..

Signalreglering av övergångsställe: Används då övergångsstället ligger i direkt anslutning till en signalreglerad korsning, passage över spårväg, busskörfält eller för att möjliggöra korsande av fyrfältiga vägar med mycket trafik och det inte är möjligt att införa en planskildhet. Utformningen och placeringen av ett signalreglerat övergångsställe kan, men behöver inte hastigherssäkras till 30 km/tim vid passagepunkten. Över spårväg anläggs aldrig signalreglerade övergångsställen, endast signalreglerad passage.

Val av korsningstyp för cykel:

Cykelöverfart: Upprättas huvudsakligen längs med de pendlingscykelstråk som finns angivna i Översiktsplan för Staden. Ska en cykelöverfart upprättas ska flera av korsningspunkterna längs med det aktuella cykelstråket regleras som cykelöverfart. En cykelöverfart är motiverad ur framkomlighetsskäl om överfarten är en del av ett pendlingscykelstråk där minst ett av flera korsande biltrafikflöden överskrider cirka 300 under dygnets maxtimme. En cykelöverfart hastighetssäkras till 30 km/h i korsningspunkten. Cykelöverfart upprättas inte på cykelstråk som korsar spårväg, busskörfält eller som korsar den ringled för biltrafik som anges i Översiktsplan för staden.

Cykelöverfart utformas enligt typritning Cykelöverfart-TH-T-008 Pdf, 146.5 kB..

Cykelpassage: Upprättas på de platser där en cykelbana korsar en bilväg och det finns ett betydande behov för cyklister att korsa vägen på den specifika platsen. En cykelpassage ska utformas enligt TYP B som anges i typritning Övergångsställe-TH-T-001.

Se typritning TH-T-001 Pdf, 436.7 kB., typ A och B för detaljerad utformning. Se även Riktlinje för utformning av Norrköpings cykelvägar Länk till annan webbplats. och Riktlinjer för tillgänglig och användbar utemiljö Länk till annan webbplats..

Hastighetssäkring

Med hastighetssäkring till 30 km/h innebär att 85 percentilen av passerande fordon inte har en högre hastighet än 30 km/h i korsningspunkten.

Vid utformning av hastighetssäkrande åtgärder ska följande prioriteringsordning följas:

1. I första hand ska gatans utformning förklara och förtydliga tillåten hastighet. Så kallad ”självförklarande väg”, se VGU avsitt 2.13.1.
2. I andra hand ska hastighetssäkring uppnås genom sidoförskjutning utan avsmalning, se VGU avsnitt 2.13.3.1.2. Denna åtgärd är ofta svår att genomföra i tätort och bör främst användas på landsbygdsvägar. Avsmalningar som endast medger trafik i en riktning i taget ska undvikas.
3. I tredje hand ska gupp byggas. Gupp ska utföras som enligt typritning TH-T-003 Pdf, 265.7 kB., TH-T-004 Pdf, 197.7 kB. och TH-T-005 Pdf, 152.5 kB.. Om gatan trafikeras av buss i linjetrafik ska i första hand typritning TH-T-004 Pdf, 197.7 kB. eller TH-T-005 Pdf, 152.5 kB. användas. Slutlig utformning ska alltid delges Östgötatrafiken för synpunkter om gatan trafikeras av linjebussar.

Om ingen hastighetssäkrande åtgärd anses lämplig ska korsningen utföras planskild eller bevakas med trafiksignal.