Krav på växtbädd och jordmaterial
Nedanstående är en återgivning av krav i anläggnings AMA för att förtydliga var kraven på växtbäddar återfinns.
Material i terrass och material till växtbäddens undre del indelas enligt tabell AMA DC/2, detta ligger till grund för vidare projektering.
Uppbyggnad av växtbäddar framgår av figur RA DCL/1.
Krav enligt tabell AMA DCL.11/1 Jord A för normala utföranden eller tabell AMA DCL.11/2 Jord B för torra utföranden gäller generellt, undantag görs i samråd med samhällsbyggnadskontoret drift.
Övre växtjordlager ska ha 3-5 viktprocent mullhalt för gräsyta och 5-8 viktprocent mullhalt för planteringsytor för buskar och träd. Undre växtjord ska ha högst 2 viktprocent mullhalt.
Växtbäddens djup avgörs av vilket rotdjup de planterade växterna har enligt figur RA DCL.1111/1 och figur RA DCL.1112/1.
Undre lagret i skelettjord ska vara blandat med växtjord enligt tabell AMA DCL.132/1 Jord E. Mullhalt ska vara högst 2 viktprocent. Övre lagret i skelettjord ska vara enligt tabell AMA DCL.132/1 Jord E. Mullhalt ska vara 3-5 viktprocent.
Eventuell mineraljord ska harmoniera med terrassens kornstorlekssammansättning för att inte kapillärbrytande skikt skapas. Även vid val av växtjord gäller att den ska harmoniera med terrassens kornstorleksfördelning.
Kornstorleksfördelning i tillförd jord, naturligt bildad eller tillverkad. Får endast avvika ett (1) steg enligt tabell RA DCL/1, från angränsande jord/terrasskikt för att undvika kapillärbrytande skikt.
För gödslingsanvisningar se riktvärde i tabell RA DCL.23/1, gödselgiva ska baseras på jordanalys.
Krav på växtmaterial
Kvalitetsregler för plantskoleväxter gäller för det växtmaterial som föreskrivs och levereras, samhällsbyggnadskontorets representant ska beredas möjlighet att utföra leveranskontroll.
LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, (5:e upplagan, 2016/2017). Kvalitetsregler för plantskoleväxter. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Planteringsanvisning, planteringstid
Växter får ej tas upp för plantering innan de är helt avmognade i plantskola. Rekommenderad upptagningstid är senare delen av november. Vissa arter är speciellt känsliga och ska hanteras i klump, som till exempel:
Arterna ovan ska beställas med sen upptagning. De kan planteras mycket sent på hösten/vintern, men bör företrädesvis planteras på våren, likaså för nedanstående.
Barrväxter planteras under tidig höst, dock inte senare än mitten av september.
S Gräsbesådd yta
Gräsytor ska anpassas till maskinell skötsel, det ska vara stora sammanhängande ytor med framkomlighet för breda maskiner.
Gräslister utmed körbanor och GC-banor ska vara minst 2,5m breda.
Släntlutning får inte vara brantare än 1:3, med avrundning i släntkrön och – fot om ytan ska klippas med maskin.
S1 Prynadsgräs, grästorv
Växtbädd
Innan växtjord förs på ska terrassbotten luckras ner till 200mm och jämnas. Klumpar/stenar större än 100mm får inte förekomma i terrassen.
100mm växtjord förs på. Jorden ska innehålla 5-8 vikts% mull. Innan sådd/utläggning av färdig grästorv ska ytan genomvattnas och vältas lätt.
Utläggning av färdig grästorv
Torven ska hållas fuktig och på skuggig plats fram till utläggningen. Efter utläggning ska gräset vattnas och vältas med en överfart utan tyngd.
Nylagda gräsytor får ej beträdas förrän efter första klippning. Ytorna genomvattnas enligt skötselplan.
Gräsytor ska klippas första gången när gräset nått en höjd av 8cm. Klipphöjd 5cm. Därefter klipps gräset vid en höjd av 7cm, klipphöjd 4cm. Gräset ska vara klippt minst två gånger före överlämnande till ordinarie driftentreprenör.
S2 Bruksgräs, sådd alternativt färdig grästorv
Växtbädd, se rubrik Prydnadsgräs.
Vid bruksgräs kan ytan antingen sås med gräsfrö, eller läggas med färdig grästorv.
Sådd: 3kg gräsfrö/100m2. Efter sådd vältas ytan med gallervält.
Utläggning av färdig grästorv: Torven ska hållas fuktig och på skuggig plats fram till utläggningen. Efter utläggning ska gräset vattnas och vältas lätt.
Nysådda/nylagda gräsytor får ej beträdas förrän efter första klippning. Ytorna genomvattnas för god etablering, frekvens enligt skötselplan.
Gräsytor ska klippas första gången när gräset nått en höjd av 8cm. Klipphöjd 5cm. Därefter klipps gräset kontinuerligt. Gräset ska vara klippt minst två gånger före slutbesiktning.
S3 Slaghack, extensiva ytor utan uppsamling
Ängsytor ska anpassas till maskinell skötsel d v s att det ska vara stora sammanhängande ytor som är lätt att komma åt med större maskiner.
Sådd: 300g gräsfrö/100m2. Efter sådd vältas ytan med gallervält.
Utläggning av färdig grästorv, ängsmatta: Torven ska hållas fuktig och förvaras på skuggig plats fram till utläggningen. Efter utläggning ska gräset vattnas enligt upprättad skötselplan.
S4 Höggräs, slåtter, extensiva ytor med uppsamling
Tidpunkt för sådd: augusti-september
Ängsytor är ekologiskt intressanta. De skapar mångfald, har en historisk aspekt, upplevs vackra och är uppskattade när de blommar. Förr bildades ängar på betade eller slåttrade, magra marker. Att försöka återskapa detta i en urban miljö med lerhaltig jord är mycket svårt och det tar många år innan ängen är etablerad. Om en äng ska anläggas är näringsfattig jord ett krav.
T Naturmark
T1 Tätortsnära naturområde
När naturytor anläggs ska en variation i täthet och höjd eftersträvas så att solitärträd, grupper och mindre luckor skapas på sikt.
Generellt ska arter som hör hemma i det östgötska landskapet gynnas, till exempel:
U Buskar och häckar
U1 Buskplanteringar
U2 Klippt häck
Häckars tänkta slutliga höjd ska anges.
U3 Rhododendronbuskage, surjordplanteringar
V Blomsterplanteringar
V1 Perenner
Perenner som är robusta och långlivade, arter som inte måste föryngras eller delas regelbundet ska väljas i första hand. Det är viktigt att artvalet är anpassat till rådande ståndortsförhållanden.
Perenner ska ha en dränerad växtbädd. Jorden ska vara lucker och innehålla organiskt material i form av kompost/mull, växtjorden ska vara fri från rotogräs.
Perenner ska planteras i sammanhängande grupper eller solitärt om de kan konkurrera enskilt mot omgivande plantering.
V2 Klätterväxter/klängväxter
Klätterväxter ska bindas upp på/mot stöd.
V3 Sedummatta
Sedummattorna ska anläggs på ett svagt lutande och väldränerat underlag. För att säkerställa en god avrinning och dränering av överskottsvatten samt att undvika etablering av ogräs.
Uppbyggnad lager:
V4 Rabattrosor
X Träd
Uppbindningen syftar till att främja rotförankringen under etableringstiden.
Uppbindningssätt ska väljas beroende på trädets storlek och art samt förutsättningar som råder på platsen för planteringen vad gäller vind, estetik, påkörningsrisk och åverkan.
En alltför stadig uppbindning kan dock verka hämmande på rotutvecklingen.
X1 Formklippta träd
Formklippta träd bör generellt undvikas vid nyanläggning.
X2 Gatuträd
Träd med mindre anspråk på växtplatsen.
X3 Parkträd
Barrträd som stadsträd:
Abies concolor |
Abies homolepis |
Picea pungens var. glauca |
Pinus cembra |
Pinus nigra |
Pinus peuce |
Pinus ponderosa |
Pinus x schwerinii |
Pinus sylvestris |
I Norrköping används ofta följande kulörer:
Det går även bra att använda andra kulörer. Användandet av dessa ska ske på ett genomtänkt sätt med hänsyn till den aktuella miljön. Starka kulörer ska ses som accenter och kulörval ska alltid förankras med beställaren.
Norrköpings promenader
För Norrköpings promenader finns ett Möbleringsprogram framtaget. Detta ska användas när större åtgärder planeras i promenaderna. Möbleringsprogram Pdf, 10.6 MB..
Soffor och bänkar
Soffor och bänkar med armstöd bör ej stå på större avstånd än 200 meter, i mer frekventerade områden med tätare avstånd. Se LÄNK: Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö.
Bänkar och soffor ska vara nedgjutna i fundament och det ska gå att byta bänk vid behov. De ska också kunna underhållas och renoveras löpande utan att vara knutna till en viss leverantör. För basmöbler väljs inoljade, trärena möbler som är lättare att underhålla och klottersanera än målat trä. Andra alternativ ska godkännas av beställaren.
Papperskorgar
Små ca 40-50 liter. Sluttande stängt lock, galvaniserad med rastrerad yta föredras. Kan sättas fristående med fundament eller fästas på stolpar.
Stora ca 140-150 liter. Tak med avrinningsmöjlighet, galvaniserad med rastrerad yta föredras. Tömning ska kunna ske utan lyft. Fundament.
Papperskorgar med större volymer än 150 liter ska vara anpassade så att tömning kan utföras med lyftanordning.
Askkoppar ska inte finnas på papperskorgar.
Vid uppförande av bullerskydd eller plank ska hela objektets yta behandlas med klotterskydd för att underlätta för eventuell framtida sanering av klotter. Klotterskyddet ska vara applicerbart efter materialet för att det inte ska uppstå skador.
Sidan publicerad 20 december 2019 kl. 13:30
Senast uppdaterad 20 december 2019 kl. 13:30
Norrköpings tekniska handbok
Norrköpings tekniska handbok gäller för projektering av kommunens allmänna platsmark.
Revideringar
Vi uppdaterar teknisk handbok två gånger om året.
Kontakt
Hör av dig till tekniskhandbok@norrkoping.se
Copyright © Norrköpings kommun Organisationsnummer: 212000-0456