Allmänt

Träd utgör viktiga gröna element i staden som skapar förutsättningar för biologisk mångfald och bidrar till ett rikt växt- och djurliv. Träd har även ett stort socialt och kulturellt värde. Våra stadsträd utsätts för stora påfrestningar i form av grävningar, vägsalt, föroreningar, vattenbrist och mekaniska skador. Om de ska bli stora, leva länge och hålla sig friska är det viktigt att vi planerar för att ge träden bästa möjliga förutsättningar på växtplatsen.

Aktuell lagstiftning, dels gällande biotopskydd (inkluderar skydd för alléer), kulturminneslagen och detaljplaner (som innefattar träd) ska följas.

Norrköpings stadskärna ramas sedan slutet av 1800-talet in av långa lindalléer, Norrköpings promenader. Med sin unika karaktär är de ett av stadens främsta kännetecken och en självklar del av Norrköpings identitet. Alléerna är sedan 1994 byggnadsminnesmärkta vilket innebär att de måste bevaras och att man inte får ta bort dem. Promenaderna är även klassade som riksintresse. Baserat på kulturminneslagen tog kommunen fram en utvecklings- och bevarandeplan för att få längsta möjliga livslängd på träden.

Befintliga träd inom arbetsområdet som ska sparas skyddas i enlighet med Skydd av träd vid grävning och byggnation Pdf, 811.2 kB. och värderas ekonomiskt med Alnarpsmodellen. Det framtagna vitesbeloppet ska tydligt framgå i bygghandlingar (förfrågningsunderlag) så att alla involverade har tillgång till denna information.

Skyddsåtgärder för befintliga träd i och i direkt anslutning till arbetsområde bör upprättas. Rotzon bör markeras i ritning och lämpliga körvägar inom arbetsområdet under tiden för byggnationen ska föreslås.

Val av träd

• Val av träd ska anpassas till rådande ståndort och markförhållanden på växtplatsen.
• Ett varierat trädbestånd är viktigt och bör eftersträvas för att sprida risken för sjukdomar och andra artspecifika angrepp.
• Träd som lätt drabbas av honungsdagg/löss eller har klibbiga knoppfjäll (t.ex. lind, poppel) samt fruktbärande träd bör undvikas i direkt anslutning till sittytor, körytor, parkeringsplatser, cykel- och gångvägar.
• Vid artval ska träd med starkväxande rotsystem som t.ex. pil och poppel inte placeras i/vid hårdgjorda ytor eller nära VA-ledningar.
• Minsta kvalitet för stamträd i gatumiljö bör vara 20-25 centimeter och i parkmiljö 16-18. I huvudsak ska träd med rotklump alternativt krukodlade (även root control bag) användas.
• Träd och annat växtmaterial ska i första hand föreskrivas som E-märkt för att säkra härdighet och kvalitet.
• Föreskriven art-/sort- och kvalitet som är viktig för gestaltningsidén eller för funktionen ska stämmas av mot plantskolemarknadens utbud för aktuell kvantitet och önskad tidpunkt för plantering.
• Formklippta och hamlade träd är dyra att förvalta och de bör därför endast användas där de ger ett mervärde som kan motivera den dyrare kostnaden för förvaltning. De bör inte användas i nära trafikerade ytor. Klippningen av träden innebär en dålig arbetsmiljö för skötselpersonalen. Arbete nära trafikerade ytor innebär ofta störningar i trafiken. När formklippta träd används ska kronans framtida bredd och höjd anges.

Placering, mått & skötselaspekt

• Gällande placering av träd ska hänsyn tas till dess framtida kronutbredning. Placering ska ske så att behovet av trädbeskärning minimeras. Trädens placering i förhållande till byggnader, ledningar, trafiksignaler, belysning och skyltar med mera ska samordnas med övriga tekniker. Eventuella/kommande problem med skugga på och från byggnader ska vägas in vid placering av träd. Trädkronans slutmått ska framgå i förfrågningsunderlaget.
• I gatumiljö måste träd klara uppstamning. Träd måste vid gata minst kunna stammas upp till fri höjd motsvarande 4,6 meter, vid cykelbana 3,2 meter och vid gångbana 2,5 meter. I gatukorsningar finns krav på fri sikt. För biltrafik gäller fri sikttriangel på 10 meter. Vid gång-/cykelväg är det fri sikttriangel på 5 meter som gäller. Därför bör träd med hög sluthöjd väljas för att förhållandet mellan krona och stam ska upplevas proportionerligt. Alternativt kan träd med smal krona väljas.
• Växtbäddens uppbyggnad och storlek ska anpassas till platsens markförhållanden och till trädartens förväntade/planerade storleksutveckling. Stora träd behöver en växtbädd som är minst 15 m³ Om det inte går att tillgodose minsta jordvolym måste tekniska lösningar som skelettjord användas. För mer information gällande krav på växtbäddar se under kapitel Typritningar - Park Natur.
• Sträva efter att binda samman träds växtbädd så att den blir sammanhållen. Träd som planteras i sammanhängande växtbäddar kan utnyttja varandras jordutrymme och då kan den volymen minskas något. Kravet är dock minst 10 m³ per träd.
• Generellt bör planterinsavståndet mellan träd vara sådant att inte trädkronorna växer in i varandra. Tätare planteringar kan dock förekomma som en gestaltningsidé.
• Planera för öppna och genomsläppliga ytor närmast trädets stam. Utformningen gör att ytvatten lättare kan infiltreras samt verkar för att tillförsel av organiskt material når växtbädden. För träd i hårdgjord yta ska den öppna ytan runt trädet vara så stor som möjligt, minst 1,5 x 1,5 meter.
• Planera så att skötsel av markytan ska kunna utföras utan att skada trädets stam och krona. Om träd placeras i gräsytor bör de inte ha gräs ända in till stammen, framförallt inte under etableringstiden. Stammen skadas lätt av skötselåtgärder som trimning och gräsklippning. Dessutom konkurrerar gräs kraftig om vatten och näring. Undervegetation i form av perenner är däremot ett bra sätt att säkerställa en god markstruktur, infiltration av vatten och kontinuerlig tillförsel av organiskt material. I stadsmiljö kan grus läggas.
• Risken för rothalsskador, saltskador och skador vid ledningsschakt eller annan gatudrift ska beaktas och tas hänsyn till i projekteringsskedet vid placering av träd.
• Vid projektering av träd vid gata och g/c-väg ska yta för plogvall ges utrymme med riktmått 3 m mellan gata och g/c-väg. För solitärträd/alléträd nära körytor/ytor där snöröjning sker (vägmiljö) ska växtkvalitet anges som högstam i växtlistan.
• Planera för en zon skyddad från ledningar kring trädets rotsystem. Dels för att skydda ledningar från rotinträngning med stora skador som följd (gäller främst VA-ledningar) men också för att ledningar kan behöva grävas fram vid underhåll och utbyte. Helst bör ledningar inte ligga närmare än 3 meter från trädets stam.

Mottagningskontroll av plantskoleträd

För att säkerställa kvalitén på beställt växtmaterial ska en mottagningskontroll föreskrivas.
Kvalitetsregler för plantskoleväxter gäller för det växtmaterial som föreskrivs och levereras, tekniska kontorets representant ska beredas möjlighet att utföra leveranskontroll.

Plantskoleväxter ska uppfylla krav enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter om trädgårdsväxters sundhet, SJVFS 2013:44, samt föreskrifter om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare, SJVFS 2015:19.

Plantering

• Växtmaterial ska helst planteras omgående efter leverans. Klumpen ska vara fuktig fram till plantering. Kan inte växtmaterialet planteras direkt ska det jordslås. Det är viktigt att beakta rådande väderlek och skydda träden mot uttorkning eftersom sol och vind påskyndar detta.
• Trädens rothals ska vara placerade i samma höjd som de haft i plantskolan, utom för Salix- och Populus-arter som ska planteras något djupare.
• Är växtbäddens botten luckrad eller består av ditförd jord måste du tänka på att jorden sätter sig och att trädet med tiden kommer att sjunka. Trädet ska planteras så högt att det inte hamnar under omgivande marknivå när jorden har satt sig. Oftast brukar 5–10 cm ovan mark vara lagom. Detta är särskilt viktigt vid trädstorlekar större än stamomfång 20-25 cm.
• Vattna alltid igenom jorden ordentligt vid plantering.
• Växter får ej tas upp för plantering innan de är helt avmognade i plantskola. Rekommenderad upptagningstid är senare delen av november.

Färdigställande- och garantiskötsel

Färdigställande skötsel och garantiskötsel föreskrivs utifrån AMA anläggning.

Projektör ska säkerställa i färdig handling att driftåtgärder dokumenteras och avrapporteras till driftansvarig på Park och Natur av entreprenör både under färdigställande skötsel och garantitid. Avrapportering ska ske genom dagboksanteckningar/protokoll etc. vid varje byggmöte samt vid varje kontroll av garantiskötsel. Avrapportering gäller främst driftåtgärder för bevattning, ogräsrensning, kontroll av uppbindning och beskärning.

Bevattning

Efter vattningen vid planteringstillfället ska växtmaterialet vattnas minst två gånger med två dagars mellanrum. Därefter ska vattning utföras kontinuerligt under växtsäsongen och fortlöpa under etableringsfasens första tre år. Vattning ska ske så att etablering och tillväxt gynnas samt att blad och grenverk hålls saftspänt. Projektör ska i första hand ange automatisk droppbevattning genom nedläggning av bevattningsslang men bedömning görs i varje enskilt projekt. Om droppbevattning inte anses fördelaktig på platsen ska bevattning med bevattningssäck föreskrivas.

Automatiskt bevattningssystem

Bevattningssystem ska vara enkelt att tömma inför vintern och pump kunna vinterförvaras på plats alternativt enkelt kunna tas upp, för vinterförvaring. Det ska finnas en helhetslösning för teknikbrunnar, mätarbrunnar, brunnslock, kulventiler, förgreningar etc som ska redovisas.

Bevattning med bevattningssäck

Bevattningssäckar fästs i trädstöd (se under kapitel Typritningar - Park Natur). Kontroll av säckar ska ske vid varje bevattningstillfälle för att säkerställa dess funktion. Säckarna ska tas in för vinterförvaring efter avslutad säsong och sätts upp på igen på våren.

Beskärning

Vid all beskärning och föryngring ska klipptider och beskärningssätt ske efter artens krav och växtsätt. All beskärning utförs av beskärningsutbildad personal. Entreprenören ansvarar för att kontinuerligt kontrollera behovet av beskärningsåtgärder. Finns behov gällande uppstamning av träd ska detta om det är möjligt utföras till avsedd höjd innan garantitidens slut.

Grävning

Vid all grävning ska Riktlinjer vid grävning i Norrköpings kommun följas.