Invasiva främmande arter (”invasiva arter”) är arter som införts i Sverige från andra delar av världen och har därefter spridit sig ut i natur och mark. Arterna bedöms orsaka skada på natur och samhällsfunktioner samt är mycket lättspridda. Arterna kräver särskild hantering för att inte gynnas eller spridas.

Inventering och kartläggning

För att förebygga spridning eller gynnande av invasiva arter i samband med åtgärder ska det säkerställas innan arbeten påbörjas om det förekommer invasiva arter inom det berörda området eller inte. Då olika arter kräver olika hantering behöver dessa vid eventuell förekomst identifieras och kartläggas inför planeringen av det kommande arbetet.

Inventeringen utförs under tiden för arternas växtsäsong och kan antingen göras fristående eller läggas till en standardiserad naturvårdsinventering (NVI) som ett tillägg. Växtsäsongen varierar beroende på art och år, men vanligtvis brukar växtsäsongen innefatta perioden mellan första maj och sista oktober. Resultatet av inventeringen ska skickas till ekolog på avdelningen för Drift och Underhåll.

Planering och hantering

Identifieras invasiva arter inom ett arbetsområde ska dessa bestånd i första hand undvikas helt vid åtgärd, särskilt i de fall där jordmassor och/eller växtdelar kommer flyttas och/eller komposteras. Om det inte finns möjlighet att undvika bestånden ska nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtas för att förhindra spridning av arten i samband med åtgärd. Utförandet bör även planeras så att mängden transport minimeras i och intill beståndet (börja i högsta möjliga mån med delar som inte är kontaminerade).

Beroende på art och hur tidigt i processen ett bestånd identifieras kan god planering göra att arten kan börja bekämpas. Detta kan i sin tur begränsa utbredningen eller utrota beståndet helt innan flyttning av massor ska ske. Det vill säga att vid tidig bekämpning kan behovet av omhändertagande av jordmassor undvikas.

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) kan exempelvis med fördel bekämpas tidigt, om en korrekt bekämpningsåtgärd utförs så anses området vara fritt från frön och rötter redan efter 1,5 - 2 år.

Vid förekomst av parkslide (Reynoutria japonica) eller jätteslide (Reynoutria sachalinensis) så ska ekolog på Drift och Underhåll alltid rådfrågas.

Vid hantering av arter med kända negativa hälsoeffekter, exempelvis jätteloka (Heracleum mantegazzianum), tromsöloka (Heracleum persicum) och sidenört (Asclepias syriaca), så ska risken för osäker arbetsmiljö beaktas.

Utförande och säkerhetsåtgärder

Vid hantering av massor kan frön, växtdelar och rotfragment fastna på redskap och därigenom spridas. För att förebygga detta ska hantering av massor i första hand begränsas till växtplatsen och verktygen ska noggrant tvättas av på platsen efter arbetet slutförts. För att kraftigt minska risken att sprida frön från invasiva arter bör arbetet utföras utanför blomning- och frösäsong, det vill säga perioden mellan förste november och sista april

Jordmassor med rötter och frön av förekommande art ska förbrännas. Deponering kan godkännas efter samråd med ekolog på Drift och Underhåll. Gröna växtdelar av förekommande art ska förbrännas.

Skyddande markbarriär vid transport kan användas för att förebygga risken att jord följer med på larvfötter/hjul (förslagsvis kan körplåtar, sprängbäddar eller geotextilduk användas).

Ska arbetet utföras i närheten av invasiva arter men inte direkt beröra dessa så ska beståndet tydligt frånskiljas arbetsområdet med staket eller dylikt, för att förhindra att ytan av misstag används för tillfälligt upplag av material eller maskiner. En buffertzon på minst 3 m ska beaktas för alla invasiva arter då frön samt växt- och rotdelar med stor sannolikhet finns inom denna zon. För arten parkslide (Reynoutria japonica) eller jätteslide (Reynoutria sachalinensis) ska buffertzonen vara 7 m.

Anläggning och skötsel

Invasiva arter ska inte planteras och befintliga bestånd av dessa ska inte riskera att spridas eller gynnas vid anläggning eller skötsel, se Invasiva arter på EU:s förteckning Länk till annan webbplats.. I daglig drift ska arterna i första hand bekämpas utifrån metoderna i Naturvårdsverkets metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande växter, besök Metodkatalogen Länk till annan webbplats..

Arter som riskerar att klassas som invasiva arter ska inte heller planteras i Norrköpings kommun. Bedömning görs via SLU ArtDatabankens riskklassificering Länk till annan webbplats. (se nedladdningsbar lista på sidan). Arter som får höga poäng för invasionspotential och ekologisk effekt ska undvikas. Även arter som bedöms vara invasiva i Europa bör undvikas. Sökning av dessa görs på artens latinska namn + frasen ”invasive” i vanliga sökmotorn.

Om osäkerhet finns kring val av art ska kontakt tas med beställaren som ska godkänna artvalet.