Gemensamt

Stadens gröna ytor kan utformas på olika sätt. Följande ska beaktas oavsett val av utformning;

• Vid växtval och utformning ska hänsyn alltid tas till framtida skötselkostnader.
• Växtval ska anpassas till rådande ståndort och markförhållanden på växtplatsen.
• Invasiva arter ska inte planteras inom Norrköpings kommun, se Invasiva arter på EU:s förteckning Länk till annan webbplats.
• Arter som riskerar att klassas som invasiva arter ska inte planteras i Norrköpings kommun. Bedömning görs via artdatabankens riskklassificering, se https://www.artdatabanken.se/ Länk till annan webbplats.. Arter som får höga poäng för invasionspotential och ekologisk effekt ska undvikas. Även arter som bedöms invasiva i Europa bör undvikas. Sökning av dessa görs sökning på det latinska namnet + invasive.
• Vid åtgärder i områden där invasiva arter förekommer krävs särskild hantering i byggskedet, detta ska framgå av bygghandlingarna.
• Råd kring växtval i konstgjorda växtbäddar finns i BGG-handboken 3.0 handbok Pdf, 77.1 MB. s 82-85.

Gräsytor

Gräsytor är viktiga gröna inslag bland annat som vistelseytor. Beroende på utformning, val av gräs och örter samt skötselmetod kan de också bidra till variation, biologisk mångfald och upplevelsevärden exempelvis med vacker blomning.

Skötselnivåer i Norrköping:

• Prydnandsgräs
• Bruksgräs
• Slaghack
• Höggräs
• Slåtter

Skötselnivåerna finns beskrivna i garanti- och färdigställandeskötselmallen Word, 146.1 kB..

Beakta följande för gräsytor:

Generellt

• Kortklippta gräsytor (prydnadsgräs och bruksgräs) är skötselintensiva och har låg biologisk mångfald, de bör i första hand anläggas där de fyller en funktion som vistelseytor för människor. På andra platser bör i första hand gräsytor med en lägre skötselintensitet, mer variation och blomning anläggas.

Val av fröer

• Gräs- och ängsfröblandning ska väljas utifrån ytans framtida funktion och ståndortsförutsättningar. Varierar detta inom området ska olika blandningar användas.
• Ängsfröblandningar bör i första hand innehålla fröer med svenskt ursprung som är naturligt förekommande i den svenska floran.

Effektiv drift

• Gräsytor i parker, längs GC-banor och körbanor ska i första hand anpassas till effektiv maskinell skötsel. Minsta avstånd mellan hinder bör vara 2 meter (för bruksgräs) och 3 meter (för slaghack och höggräs). Många små ytor bör undvikas.
• Slänter ska inte vara brantare än 1:4, med avrundning i släntkrön, om de ska maskinklippas.
• Upphöjda gräsytor ska vara anpassade så att skötselfordon kan komma upp exempelvis med nedsänkt kant.
• Höjdskillnader som tas upp i skarp kant (exempelvis med kantstöd eller dylikt) i/intill nedsänkt gräsyta bör undvikas för att minimera behov av klippning med trimmer.

Anläggning

• Vid anläggande av artrika ängsytor ska jorden vara näringsfattig. Finns naturligt förekommande näringsfattig jord eller mineraljord (alven) ska den användas framför tillförd näringsfattig jord.
• Anläggningsmetod ska anpassas efter behov och förutsättningar. Sprutsådd är exempelvis lämpligt för vägslänter och odlad färdig gräs- eller ängsmatta är lämpligt i regnbäddar.
• Sådd ska inte göras inom en radie om 0.5 meter runt solitärbuskar, 0.7 meter runt små träd och 1 meter runt stora träd.
• Sådd av gräs- och ängsfrö ska ske under sensommar/ höst eller som tidig vårsådd.
• I konstgjorda växtbäddar bör sådd av både gräs- och ängsfrö ske på hösten.

Blomsterplanteringar

Blomsterplanteringar kan bestå av perenner, klätterväxter, sedummattor med mera.

Följande beaktas vid anläggande av blomsterplanteringar;

• Perenner bör vara av arter och sorter som är robusta, långlivade och som inte behöver föryngras eller delas regelbundet
• Perenner bör planteras i sammanhängande grupper eller solitärt om de kan konkurrera enskilt mot omgivande plantering.
• Krukstorlek bör anges och anpassas till växtsort och växtbäddstyp. I konstgjorda växtbäddar bör minst 2-literskrukor användas.
• Klätterväxter bör bindas upp på/mot stöd.
• Bästa planteringstiden för perenner och klätterväxter är april till oktober. I konstgjorda växtbäddar bör de planteras på hösten.

Lökplanteringar

Lökväxter planteras för ökad vårflora och används fördelaktigt tillsammans med marktäckande perenner och buskar för att förlänga blomningssäsongen.

• Lökväxter bör vara anpassade till jord, ytmaterial, klimat och växtplats. Lökplantering i täckbark och rullad gräsmatta kan ha svårare att etablera sig än i andra ytmaterial då många lökar föredrar lucker och väldränerad jord.
• Vid storskaliga plantering bör lökar spridas ut innan det översta jordlagret läggs på.
• Vid plantering i gräsytor bör endast tidigblommande och långlivade arter väljas. ex Scilla, Chionodoxa, Krokus och Narcisser.
• Den bästa perioden att plantera vårblommande lökar och knölar är från mitten av september till mitten av november.
• Det bör specificeras om lökarna har speciella krav före eller i samband plantering, ex. blötläggning.

Buskar och häckar

Buskar och häckar kan ge gröna inslag i områden där det är svårt att få plats med träd eller där en variation i vegetationen behövs. Mindre buskar kan även användas som undervegetation till träd.

Följande beaktas vid plantering av buskar och häckar;

• Häckens/buskens sluthöjd bör beaktas så att tänkt funktion uppfylls utan större skötselinsatser.
• Buskar bör etableras i en gräs- och ogräsfri zon som omger busken. Den ogräsfria zonen kan bestå utav t.ex. täckbark, perenner eller dylikt.
• Krukodlade växter kan planteras hela växtsäsongen. För enklare etablering är det bra att plantera höst eller sensommar.
• Bästa planteringstiden för klumpade buskar och häckar är oktober till april, så länge det är tjälfritt eller tills det att växterna börjar vegetera.
• Barrotade växter planteras tidig vår precis när tjälen gått ur marken eller sen höst, det vill säga oktober-tjälning.

I konstgjorda växtbäddar bör buskar och häckar endast planteras på hösten.

Träd

Träd utgör viktiga gröna element i staden och skapar förutsättningar för biologisk mångfald och bidrar till ett rikt växt- och djurliv. Träd har även ett stort socialt och kulturellt värde. Våra stadsträd utsätts för stora påfrestningar i form av grävningar, vägsalt, föroreningar, vattenbrist och mekaniska skador. Om de ska bli stora, leva länge och hålla sig friska är det viktigt att vi planerar för att ge träden bästa möjliga förutsättningar på växtplatsen.

Generella krav

Aktuell lagstiftning som miljöbalken, plan- och bygglagen och kulturminneslagen med flera ska följas. Det kan gälla biotopskyddade alléer, byggnadsminnesförklarade alléer och trädgårdsmiljöer samt träd som är skyddade genom bestämmelser i gällande detaljplaner.

Befintliga träd inom arbetsområdet som ska sparas skyddas i enlighet med Standard för skyddande av träd vid byggnation. Länk till annan webbplats.

Träd som skadas ska värderas ekonomiskt med Alnarpsmodellen. Detta ska tydligt framgå i förfrågningsunderlaget.

Trädval

• Hänsyn bör tas till framtida kronutbredning.
• Ett varierat trädbestånd är viktigt och bör eftersträvas för att sprida risken för sjukdomar och andra artspecifika angrepp.
• Träd som lätt drabbas av honungsdagg/löss eller har klibbiga knoppfjäll (t.ex. lind, poppel) samt fruktbärande träd bör undvikas i direkt anslutning till sittytor, körytor, parkeringsplatser, cykel- och gångvägar.
• Vid artval ska träd med starkväxande rotsystem som t.ex. pil och poppel inte placeras i eller invid hårdgjorda ytor eller nära VA-ledningar.
• Minsta stamomfång för stamträd i gatumiljö bör vara 20-25 cm och i parkmiljö 16-18 cm. Vid landskapsplanteringar/naturlika planteringar kan träd med mindre stamomfång och kvalitet användas.
• I huvudsak bör träd med barrot undvikas. För träd i landskapsplanteringar/naturlika planteringar godkänns barrot.
• Träd och annat växtmaterial bör i första hand föreskrivas som E-märkt för att säkra härdighet och kvalitet.
• Föreskriven art-/sort- och kvalitet bör stämmas av mot plantskolemarknadens utbud för aktuell kvantitet och önskad tidpunkt för plantering.
• Formklippta och hamlade träd är dyra att förvalta och de bör därför endast användas där de ger ett mervärde som kan motivera den dyrare kostnaden för förvaltning. De bör inte användas i eller nära trafikerade ytor. När formklippta träd används bör kronans tänkta framtida bredd och höjd anges i projekteringen.

Etablering av träd

• Nyplanterade träd bör ha trädstöd och bevattnas enligt typritning TH-P-002 Uppbindning och bevattning. Pdf, 180.2 kB.
• Som alternativ till trädstöd kan jordankare användas. Jordankare är lämpligt när trädstöd inte får användas eller är svåra att förankra, t ex vid plantering på bjälklag. Det kan även vara ett lämpligt alternativ vid större trädkvaliteter och när man rent estetiskt vill undvika trädstöd.
• Generellt bör planteringsavståndet mellan träd vara sådant att inte trädkronorna växer in i varandra. Tätare planteringar kan dock förekomma som en gestaltningsidé.
• Träd bör etableras i en gräs- och ogräsfri zon som omger trädet, storlek enligt tabell 2. Zonen kan bestå utav t.ex. grus, täckbark, perenner eller dylikt.
• Risken för rothalsskador, saltskador och skador vid ledningsschakt eller annan gatudrift bör beaktas och tas hänsyn till i projekteringsskedet vid placering av träd.
• Krukodlade/olika typer av depåodlade träd kan planteras hela växtsäsongen.
• Bästa planteringstiden för klumpade träd är april-maj alternativt oktober-november.
• Barrotade träd planteras tidig vår precis när tjälen gått ur eller sen höst oktober-tjälning.

I konstgjorda växtbäddar bör träd planteras på hösten.

Trafiksäkerhet och gatuutformning

• VGU:s krav på fri sikt, i avsnitt 10.3.1.2.2, bör följas vid plantering av träd
• För träd som breder ut sig över gator eller gång- och cykelvägar ska fri höjd under kronan vara 2.50 m på gång- och cykelvägar och 4.70 m utmed gator. Därför bör träd med hög sluthöjd eller smal krona väljas.
• Vegetationen bör inte blockera belysningen när den har växt till sin fulla storlek.

Norrköpings promenader

Norrköpings stadskärna ramas sedan slutet av 1800-talet in av långa lindalléer, Norrköpings promenader. Med sin unika karaktär är de ett av stadens främsta kännetecken och en självklar del av Norrköpings identitet.

Norrköpings kommuns mål är att sköta och vårda promenaderna så att de uppskattas idag och bevaras för framtida generationer av norrköpingsbor. En vision och viljeinriktning är också att utveckla promenaderna och förtydliga den ursprungliga idén om promenaderna som ett attraktivt parkstråk.

Norrköpings kommun har under de senaste åren arbetat fram ett planeringsunderlag vars syfte är att utgöra ett underlag för arbete med framtida vård, skötsel och utveckling av promenaderna. Läs mer på norrköpings kommuns webbplats Länk till annan webbplats.

Promenaderna är några av Norrköpings mest betydelsefulla trädmiljöer och omfattas av starka lagskydd. Promenaderna är sedan 1994 byggnadsminnesförklarade och ska bevaras för framtiden. Skyddsområdet för byggnadsminne omfattar hela gaturummet från kvartersmark till kvartersmark. Promenaderna omfattas även av det generella biotopskyddet vars syfte är att skydda värdefulla livsmiljöer för växt- och djurarter. Länsstyrelsen ansvarar för lagstiftning om byggnadsminne samt biotopskydd och ska kontaktas vid eventuell förändring eller risk för negativ påverkan inom skyddsområden.

Arbeten som berör promenaderna ställer mycket höga krav på hänsyn och att skydd utförs på ett korrekt sätt. Grön kompetens (enligt definition i Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0) ska därför alltid vara med vid planering, genomförande och uppföljning av arbeten i promenaderna.

Naturmark

När naturytor anläggs bör vegetation med en variation i täthet och höjd eftersträvas så att solitärträd, grupper av mindre träd och buskar samt luckor skapas på sikt.

Generellt bör arter som hör hemma i det östgötska landskapet gynnas. I tabell 1 ges förslag på arter som passar på olika typer av naturytor.

Tabell 1: Förslag på arter för olika typer av naturytor

Utformning av växtlighet i svåråtkomliga miljöer

För miljöer som bedöms svåråtkomliga ur skötselhänseende är det särskilt viktigt med en anpassad utformning, som inte är för skötselkrävande och som håller över tid. Svårskötta miljöer kan upplevas som oattraktiva, bli mycket kostsamma att sköta och/eller innebära stora arbetsmiljörisker. Typiskt sett kan detta vara trafikmiljöer som infarter, trafikplatser, ringleder, genomfartsleder och cirkulationsplatser. Råd nedan kan vara användbara även i andra sammanhang, för att få en utformning som underlättar skötseln av en yta.

Generellt

• En gestaltning bör alltid tillämpas som är enkel och anpassad till platsens och omgivningens förutsättningar.
• Komplicerade och ovanliga inslag bör undvikas för att inte skapa miljöer och element som är svåra och kostsamma att sköta.
• En utformning bör tillämpas som ger förutsättningar för maskinell skötsel.
• Det bör utredas om ”naturliga” förutsättningar (som jordmaterial exv. att blottlägga sand, fältskikt eller fröbank) kan användas för att få en växtlighet som är väl anpassad till platsen och/eller en artrikare miljö.

Växtlighet

• Sommarblommor och perennplanteringar som kräver återkommande skötselinsatser årligen bör inte förekomma i svåråtkomliga miljöer.
• Växtval ska anpassas efter platsens ståndort och det utrymme som ges. Växtmaterial ska vara tåligt och inte kräva omfattande skötselinsatser. I planteringsytor bör buskar och perenner som snabbt bildar en sluten marktäckning väljas. I solutsatta vägmiljöer som vintertid driftas med salt bör tork- och salttåliga växter väljas.
• För att underlätta snabb etablering bör det övervägas om färdiga vegetationsmattor av exempelvis perenner, äng eller sedum är mer lämpligt än konventionell plantering.
  
• Bruksgräs som kräver en hög skötselfrekvens bör minimeras i svåråtkomliga miljöer. Gräsytor som sköts som bruksgräs bör vara sammanhängande och ha en minsta bredd på 2,0 meter. Till ytan mindre, smala, spetsiga och andra svåråtkomliga gräsytor bör undvikas
• I gräsytor som klipps eller slås kontinuerligt bör hinder som utspridda stenar, upphöjda brunnslock etcetera undvikas eller tydligt märkas ut. Placering av träd, buskar och annan utrustning bör anpassas för att förenkla skötselarbetet.
  
• Buskar och träd bör placeras så att de inte på ett hindrande sätt växer ut över trafikerade ytor eller orsakar försämrad sikt. Närmast körytor/GC-ytor bör mer lågväxande buskar väljas.
• Bedömning ska göras om fris eller kantstöd behövs för att uppnå tillräckligt effektiv drift och hållbarhet av grönytan.
  
• Under räcken och stängsel, där grönyta och hårdgjord yta möts, bör ytan vara hårdgjord för att underlätta skötseln.

Skydd av befintlig vegetation

Vid skydd av befintliga träd och buskar bör instängsling av vegetationens rotzon ske i första hand. Inbrädning, påkörningsskydd sker där instängsling inte är möjlig.

Om arbeten behöver ske inom rotzonen ska detta beskrivas. Utgå ifrån eller hänvisa till text i Riktlinje grävning Länk till annan webbplats.

Skydd av ny vegetation

Skydd mot gnag och betesskador anges under kod DDC.22 i Anläggnings AMA. Anpassning sker vid varje projekt med hänsyn till typ av växtmaterial, vilken plats man är på och vilken typ av vilt man ser risker kring.

Alla typer av stängsel och skydd ska tas bort vid garantitidens slut eller enligt annan eventuell överenskommelse med beställaren.

Buskar

Skydd för buskplanteringar utförs ej som standard. Kan utföras om vi vet att viltskadorna på platsen varit stora historiskt.

Naturlika planteringar

Skydd utförs av plantskyddsnät av vridknutstyp, HJL, med tråddiameter min 1,6 mm innertrådar och 2,0 mm kanttråd, varmgalvaniserat eller likvärdigt. Höjden anpassas till om hare, hjort, rådjur ska stängas ute. För hare krävs en maskstorlek som är max 50 mm hög och 150 mm bred. Stolpavstånd på max 3m beroende på terräng och stängselsträckor. Stolpar med anpassad höjd och minsta diameter 70 mm. Nät spikas med 30 mm släta märlor/krampor. Behov och placering av grindar utreds i samråd med kommunen.

Solitärbuskar och flerstammiga träd

Skydd utförs av hönsnät med höjd 1200 mm, maskstorlek max 50 mm, varmförzinkat sätts kring busken/trädet. 200 mm av nätet grävs ned under mark. Nätet fästs i 4 st obehandlade granstörar med en visningshöjd på 1000 mm och minsta diameter 70 mm. Stolparnas avstånd anpassas efter buskens/trädets utbredning och slås ned 500 mm i mark utanför rotklumpen. Där en trädstödsstolpe finns nyttjas denna som en av de fyra infästningspunkterna.

Träd med mindre stamomfång än 16 cm

Gnagskydd utförs av slitsat plastnät eller slitsad perforerad hårdplast eller likvärdigt med höjd på minst 1000 mm. Diameter anpassas till stamomfång och förväntad tillväxt under garantitiden.

Träd med stamomfång 16-40 cm

Gnagskydd utförs av slitsat plastnät eller slitsad perforerad hårdplast med höjd på minst 1000 mm. Diameter anpassas till stamomfång och förväntad tillväxt under garantitiden. Som alternativ kan ett finmaskigt kokosnät lindas kring stammen till en höjd av 1500 mm och fästas med rep av naturfiber som även det lindas kring stammen. Detta kan nyttjas då man på platsen vill ha ett särskilt uttryck eller då gnagskydd av plast kan vara svåra att få tag på för större stamomfång. Vilken typ som ska användas bestäms i samråd med beställaren.

Ett annat alternativ är juteväv som lindas hårt runt stammen två varv och säkras med najtråd. Se exempelbild nedan. Fördelen med väv jämfört med plast är att materialet skyddar mot stamsprickning på våren när det är fruset i marken och solen värmer stammen.

Skydd för träd med stamomfång 40 cm eller mer

Gnagskydd behövs ej.

Skydd mot sav- och frostsprängningar

Vissa arter så som Prunus, Magnolia och Acer kan vara känsliga för frostskador på våren, särskilt i soliga och vindutsatta lägen. Om man ser risk för detta kan ett finmaskigt kokosnät lindas kring stammen till en höjd av 1500 mm och fästas med rep av naturfiber som även det lindas kring stammen.