Vägmarkeringar

Vägmarkeringar ska utföras enligt Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar (TSFS 2021:171) och bör följa VGU avsnitt 13.2

Markeringar bör utföras med extruderad markeringsmassa.

Vägmärken

Vägmärken ska utföras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar (TSFS 2019:74) och bör följa VGU avsnitt 13.1.

I de fall TSFS 2019:74 och VGU förespråkar andra storlekar än ”normal” ska dessa väljas i samråd med Samhällsbyggnadskontoret.

Markplacerade bärare för vägmärken och skyltar ska dimensioneras för laster av egentyngd, vind och plogsnö. Stolpe för enstaka vägmärken (ej vägvisare) bör vara av varmgalvaniserat stålrör Ø60 mm med fundament dimension 60/700. Fyllning mot fundament bör utföras enligt AMA Anläggning, typritning CEB.53.

Klicka på bilden för att se den i större storlek.

Vägmärkens placering

Vägmärken bör placeras i yttre kant av GCM-bana, i många fall invid fasad, om avståndet mellan körbana och yttre kant av GCM-bana är mindre än 4 meter. I de fall det är möjligt bör fler vägmärken placeras på gemensamma stolpar, vilket ska rådgöras med trafikplanerare på avdelningen Drift och Underhåll.

Vid komplettering eller justering av vägmärken i befintlig gatumiljö bör en översyn göras av befintliga vägmärkens placering. Syftet av detta är att skapa en enhetlig placering av vägmärken längs sträckor i gaturummet.

Stolpar för vägmärken bör placeras utanför GCM-banas säkerhetszon, minst 0,6 meter från GCM-bana.

Om det inte finns några särskilda skäl för trafiksäkerheten ska vägmärken placeras enligt följande.

Tabellen nedan anger den lägsta höjden till underkant för vägmärken. Förekommer flera märken eller tilläggstavlor i samma uppsättning gäller höjdmåtten till underkanten av det märke eller den tavla som sitter lägst.

Vägmärken ska placeras så att det är väl synliga för trafikanterna.

Skyltbågar

Skyltbågar ska inte med dess placering medföra påkörningsrisk, skymma sikt och förhindra framkomlighet för motorfordon, gång och cykel samt driftfordon.

Rekommenderad placering bör vara t.ex. skiljeremsa mellan körbana och GC-bana, refug upphöjd med kantsten eller ”öra” i en exempelvis avsmalnad körbana upphöjd med kantsten. I annat fall så bör skylt på stolpe användas.

Gatunamnskyltar

Inom Norrköpings kommun ska gatunamnskyltar vara lättlästa och ha ett enhetligt utseende. Stolpe och skylt bör ha utseende och placering enligt bilaga: Utformning av gatunamnskyltar. Pdf, 428.7 kB.

Skyltar för cykelvägvisning

På huvudstråk och regionala stråk ska cykelvägvisning finnas, val av målpunkter för vägvisningen ska väljas i samråd med Samhällsbyggnadskontoret. Lokaliseringsmärken bör finnas vid samtliga korsningspunkter på huvudstråk och regionala stråk. Stråkkartor, tabellorienteringstavlor och cykelledsskyltar ska väljas i samråd med Samhällsbyggnadskontoret.

Skyltar och stolpar för cykelvägvisning ska vara enhetligt utformat inom kommunen. Stolpe och skyltar bör ha utseende och placering enligt bilaga: Utformning av cykelvägvisning. Pdf, 874 kB.

Trafikhinder, pollare och dylikt

Pollare kan användas som vägledning för personer med nedsatt syn vid övergångställen och gångpassager, som hinder för motorfordon och för att uppmärksamma trafikanter på exempelvis avsmalnande körbanor.

Pollare ska ha utförande och placering så att de ej utgör en skaderisk för exempelvis cyklister eller personer med nedsatt syn. Vid val av pollare ska platsens förutsättningar och behov gällande tillgänglighet, angränsande trafik, arkitektur, kulturhistoriska värden och dylikt vara styrande. Där risken för påkörning är påtaglig bör pollare tåla påkörning samt vara enkla att byta om skador uppstår.

Pollare bör ha följande utförande:

• Vara 800-1000 mm hög och vara försedd med reflexband.
• Vara försedd med taktil karta på toppen som visar riktning, antal körfält och eventuell förekomst av refug om pollaren används för vägledning av personer med nedsatt syn.
• Placeras enligt typritning TH-S-001 Pdf, 431.4 kB. typritning TH-T-011 Pdf, 921.5 kB. och typritning TH-T-012 Pdf, 1 MB. vid obevakade övergångställen och gångpassager.
• Tåla överkörning minst 1000 gånger utan att tappa sin form om den står inom eller i närheten av ytor för biltrafik
• Ha infästning i mark som möjliggör utbyte av skadade pollare utan att fundamentet behöver schaktas fram.
• Följa möbleringsprogram för Norrköpings promenader Pdf, 10.6 MB. om den står inom område för promenadernas byggnadsminne

Pollare bör ej användas vid bevakade övergångställen då tryckknappar med likvärdig taktil information finns.

Kantstöd

För kantstöd gäller följande:

• Typ av kantstöd och visningshöjd ska väljas i samråd med samhällsbyggnadskontoret utifrån bland annat estetik, hållbarhet, effektiv drift och kostnad
• Kantstöd bör vara i nivå med en av de intilliggande ytorna, d.v.s. inte sticka upp som enskilt element i förhållande kringliggande mark.
• I miljö som är trafikerad eller har regelbunden drift med maskiner, bör ytor som omges av kantstöd utformas med trubbiga, rundade eller fasade hörn för att få tålighet mot påkörningar.
• Kantstöd vid avsmalning och farthinder som riskerar påkörning bör vara granitkantstöd av typ RF2.
• Mot yta med löst ytskikt, t.ex. fallskydd av flis eller sand, ska kantstöd ha en visning som hjälper till att hålla det lösa materialet på plats. Visningen bör vara 100 mm. Djup på kantstödet ska vara tillräckligt för att uppfylla behovet av separering av överbyggnaderna.
• För kantstöd som sätts med bruk eller betong intill grönytor ska mängden bruk/betong i mark minimeras med utgångpunkt i behovet för stabilitet.

Kantstöd av granit

Granitkantstöd bör vara av typ RV2 enligt SS-EN 1343. Synlig höjd bör i normalfallet vara 12 cm. Kantstöd som riskerar att köras på av långa fordon i t ex korsningar, eller som tillåter överkörning bör vara av typ RF2 enligt SS-EN 1343.

Sättning bör utföras enligt AMA Anläggning 17, typritning DEC.11. Om kantstödet angränsar mot en icke hårdgjord yta eller riskerar påkörning bör det sättas i betong med motstöd av betong och utföras enligt AMA Anläggning, typritning DEC.14.

Klicka på bilden för att se den i större storlek.

Klicka på bilden för att se den i större storlek.

Kantstöd av betong

Betongkantstöd bör vara spikade och sättas på det näst översta asfaltslagret och ha 12 cm synlig höjd. Vid ombyggnation och dylikt kan stöd spikas på slitlager efter godkännande av samhällsbyggnadskontoret.

Om kantstödet angränsar mot en icke hårdgjord yta bör det förstärkas med asfaltsmassa bakom stödet.

Friser

Friser ska generellt bara användas där behov finns av:

• Avskiljare för att ytor ska behålla sin form/bredd över tid.
• Avskiljare som hindrar gräs eller håller lösa ytskikt inom sin yta.
• Avskiljare som ger skarpt möte mellan överbyggnader.
• Markering för att tydliggöra ytor med olika funktion.

För gestaltningsnivå mellan och hög kan friser även användas som gestaltningselement för att öka utformningens detaljeringsgrad. Tillgänglighetsaspekter ska dock alltid beaktas, exempelvis gällande släta material på gångstråk. Se vidare om gestaltningsnivåer under rubrik Gestaltningsnivåer.

För friser gäller följande:

• Typ av fris ska väljas i samråd med samhällsbyggnadskontoret utifrån bland annat estetik, hållbarhet, effektiv drift och kostnad.
• För fris som sätts med bruk intill grönytor ska mängden bruk i mark minimeras med utgångpunkt i behovet för stabilitet.