Överbyggnader för trafikerade ytor ska utföras enligt kategori B i AMA Anläggning. Gång- och cykelvägar, torg o d som endast trafikeras av driftsfordon ska utföras enligt kategori C.

Vald överbyggnad och tillhörande dimensioneringsberäkningar ska redovisas för och godkännas av samhällsbyggnadskontoret.

Val av beläggning

Körbanor

Körbanor bör ha beläggning av asfalt. Vid val av andra material ska först materialets lämplighet med hänsyn till dubbdäckslitage, trafiklast, slitage från snöröjning och renhållning, mm utredas.

I cirkulationsplatser ska beläggning alltid väljas i samråd med samhällsbyggnadskontoret.

Gång- och cykelbanor samt cykelgator

Gång- och cykelbanor och cykelgator ska ha en slät beläggning som medger god tillgänglighet och framkomlighet för samtliga trafikanter. På cykelbanor bör asfalt användas, alternativa material ska vara likvärdiga eller bättre med hänsyn till släthet och rullmotstånd. Gångbanor innanför promenaderna bör ha beläggning av plattor eller marksten (se ljusrött fält i figur nedan). I stadsbyggnadsprojekt med ny innerstadsmiljö kan plattor användas även utanför promenaderna, i samråd med Samhällsbyggnadskontoret. Inom området för byggnadsminnet Norrköpings promenader ska markmaterial följa utvecklings- och bevarandeplanen Länk till annan webbplats..

I park- och naturområden bör stenmjöl användas. Ytorna för gående ska vara släta och halkfria, se även Tillgänglighet.

Servicevägar

Servicevägar till tekniska anläggningar så som dammar för dagvattenhantering bör ha grusslitlager.

Dimensionering

Överbyggnader för trafikerade ytor ska dimensioneras enligt dimensioneringsklass 2 (DK2) utifrån förväntad belastning. Vid beräkning av ekvivalent antal standardaxlar, Nekv bör följande gälla:

• Teknisk livslängd sätts till 20 år
• Årsdygnstrafik per körfält (ÅDTk) väljs utifrån trafikprognoser för den aktuella sträckan. Om inga prognoser finns eller tas fram inom projektet kan trafikmätningar användas. Trafikmätningar kan erhållas från Samhällsbyggnadskontoret. När mätningar används för att bestämma ÅDTk bör mätningarnas ålder beaktas och justering med hänsyn till trafikförändring bör göras för äldre uppgifter.
• B-faktor bestäms i samråd med Samhällsbyggnadskontoret.
• Trafikförändring per år ska antas vara 1 %

GC-vägar och servicevägar bör dimensioneras för en trafikbelastning om minst 150 000 standardaxlar. Parkeringsytor bör dimensioneras för en trafikbelastning om minst 500 000 standardaxlar.

Körytor, parkeringsytor, torg, gångfartsområden och servicevägar bör dimensioneras för en enstaka last om 130 kN enligt TRVINFRA00224 avsnitt 10.3.2. GC-vägar bör dimensioneras för en enstaka last om 40 kN enligt TRVINFRA00224 avsnitt 10.3.2.

Vid projektering och dimensionering ska alltid rådande markförhållanden beaktas.

Om projektet innehåller djupa schakter eller uppfyllnader som medför ökad belastning av marken ska de geotekniska förutsättningarna utredas. Eventuella förstärknings- eller kompensationsåtgärder som krävs för att förhindra sättningar, skred eller omgivningspåverkan, ska tas fram och dimensioneras enligt SS-EN 1197-1 och de svenska tillämpningsdokumenten samt trafikverkets tekniska krav avseende geoteknisk dimensionering och utformning av geokonstruktioner för vägar TRVINFRA-00230 och TRVINFRA00229. Stabilitet och risk för skred, ska kontrolleras enligt Trafikverkets TRVINFRA00230 och TRVINFRA00229, IEG 6:2008R1 samt IEG 4:2010 för naturliga slänter.

Dimensionering för byggtrafik

För nya gator där bitumenbundet bärlager kommer att användas som tillfälligt slitlager ska en separat dimensionering med endast bitumenbundet bärlager utföras. Denna dimensionering bör utgå från en trafikbelastning om minst 500 000 standardaxlar, samt enstaka last om 130 kN enligt TRVINFRA00224 avsnitt 10.3.2.

Asfalt

Asfaltsbeläggningar ska väljas utifrån förväntad trafik och bör utformas enligt TRVINFRA00224 avsnitt 11.

Asfaltsytor bör så långt som möjligt utformas för att kunna läggas med asfaltsläggare. Om mindre ytor som ej går att lägga med maskin ändå förekommer bör beläggningen ha stenstorlek < 11 mm samt bindemedel 100/150 eller mjukare. Polymermodifierade bindemedel bör inte heller användas på dessa ytor.

GC-vägar, torg o d med asfaltsbeläggning och med låg trafikering bör beläggas med 50 mm ABT 16. För mindre ytor som ej går att lägga med maskin bör dock ABT 11 användas. Om förväntad trafikbelastning för en sådan yta är högre än 150 000 standardaxlar under en 20 årsperiod ska asfaltstjocklek bestämmas utifrån dimensioneringsberäkning. Asfaltstjockleken bör dock aldrig vara tunnare än 50 mm.

Betong

Platsgjutna beläggningar av betong

Cementbundna lager bör utformas enligt TRVINFRA00224 avsnitt 12.

Mindre delar av trafikerade ytor, refuger, torgytor o d med beläggning av platsgjuten betong kan dimensioneras och utformas enligt handboken Betong på mark – Platsgjutna lösningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Beläggningar av betongmarksten och betongmarkplattor

Vid användande av betongmarkplattor och betongmarksten på trafikerade ytor ska ytans hållbarhet särskilt beaktas.

Betongmarksten på trafikerade ytor bör:

• Ej ha större dimension än 175 mm (längsta sida)
• Vara av låsande typ eller ha rektangulär form och vara lagd i fiskbensmönster diagonalt mot trafikriktningen, samt vara klassad för förväntad trafikbelastning.
• Vara inspänd i samtliga riktningar med kantstöd satta i betong, om ingen naturlig inspänning i form av byggnad, mur e d finns. Vid stora ytor med långa avstånd mellan inspänningar uppdelas av ytan med försänkta kantstöd.
• Ha ingjutna distanser för korrekt fogbredd eller vara lagd med distanser av plast som lämnas kvar i fogen.
• Kompletteras med nytt fogmaterial minst fyra gång/år under garantitiden om ytan ej är utförd med hårdfog.
• Sättas i makadam 2-4

Betongmarkplattor bör ha följande enligt SS-EN 1339:

• Frostresistensklass 3
• Böjhållfasthetsklass 3
• Nötningshållfasthetsklass 4 för ytor med dubbdäckstrafik, klass 3 för gång- och cykelvägar, torg o d.
• Klass för brottlast ska vara 250 för trafikerade ytor, klass 140 för gång- och cykelvägar. Klass 250 ska även gälla ytor som sporadiskt trafikeras av tunga fordon så som infarter, torg o d.

Betongmarksten bör ha följande enligt SS-EN 1338:

• Frostresistensklass 3
• Nötningshållfasthetsklass 4 för ytor med dubbdäckstrafik, klass 3 för gång- och cykelvägar, torg o d.

Betongmarksten och betongmarkplattor bör inte användas på saltade ytor.

Natursten

Vid projektering av naturstensytor ska ytans tillgänglighet beaktas. Gångytor i gatsten ska ha ett slätt stråk med minsta bredd 1,2 m. Markmaterial i det släta stråket bör exempelvis vara asfalt, betongmarkplattor, flammad gatsten eller släta stenhällar. Stenhällar (större eller lika med 175x175 mm) bör dock inte användas på ytor där fordonstrafik är tillåten. Val av material ska göras i samråd med samhällsbyggnadskontoret.

I ytor med risk för tillväxt av ogräs bör fogar utföras med ogräshämmande fogmaterial. Om ytan även är trafikerad bör fogmaterialet vara anpassat utifrån trafikbelastningen. Då hårdfog föreskrivs bör denna utföras med 8 centimeters djup.

Sten och hällar bör vara inspända i samtliga riktningar med kantstöd satta i betong, om ingen naturlig inspänning i form av byggnad, mur e d finns.

Möjligheten att återanvända sten från kommunens upplag på Ekbacken ska beaktas i projekten.

Obundna slitlager

Vid projektering av ytor med obundet slitlager ska ytans påverkan på tillgänglighet beaktas. På gångytor bör väl vattnat och packat stenmjöl användas.

Obundna slitlager för trafikerade ytor bör utformas enligt TRVINFRA-00224 avsnitt 13.

Stödremsor

Material till stödremsor ska vara krossat material 0-16 mm för körbanor och 0-8 mm för gång- och cykelvägar.

Dränering

Överbyggnaden ska dräneras så att det ej förekommer stående vatten i överbyggnadslagren. Dräneringen bör utföras enligt TRVINFRA-00231 avsnitt 12.1 och 12.3.

Diken och dräneringsledningar bör dimensioneras så att terrassdräneringen säkras upp till ett 10-årsregn. Vid större regn kan vattnet tillåtas stiga upp i överbyggnaden.