Gatuutrymmen är del av ett större sammanhang i stadsrummet och ska klara såväl de förflyttningar som behöver ske samt möta behovet av vistelse och grönska. Vid utformning av en gata ska gatustruktur, stråk och behov av funktioner redan vara klargjorda, så att gatans utformning kan möta dessa behov. Utformningen ska sträva efter att vara självförklarande och bör vara anpassad efter den hastighet som är tänkt. Gröna element bör beredas plats för att tillföra ekosystemtjänster, bidra till klimatanpassning och öka trivsel.

Gator behöver i olika grad kunna tillmötesgå behov av:

• Transporter av personer och varor
• Grönska, dagvattenhantering
• Vistelseytor, möblering och utrustning
• Samspel med omkringliggande bebyggelse
• Parkering och angöring
• Ledningar och tekniska system under mark
• Drift och skötsel
• Avfallshantering och utryckning

Gatutyper i Norrköpings kommun

Trafikled

Rörelser in till eller förbi tätorten, inkluderar ringleden i Norrköping. Gång och cykel separeras från motorfordonstrafik.

En kommunal trafikled (60 eller 80km/h) har koppling till det nationella vägnätet och utformas för hög framkomlighet för stora trafikflöden. Utgångspunkt är få korsningspunkter där obevakade passager undviks.

Huvudgata

Rörelser genom tätorten, till och från tätorten samt mellan stadsdelar inom tätorten. Gång och cykel separeras från motorfordonstrafik.

• Högfartsgata (40 eller 60km/h) – Huvudgata med hög framkomlighet för alla trafikslag samt få korsningspunkter och målpunkter längs sträckan.
• Stadshuvudgata (30 eller 40km/h) – Central huvudgata med framkomlighet för alla trafikslag samt höga stadskvaliteter såsom plats för stora flexytor (t.ex. ska uteservering möjliggöras utan att yta tas från cykel) och att cirkulationsplatser undviks till fördel för genhet för gång och cykel.
• Parkgata (40km/h) – Långsträckt parkstråk med framkomlighet för alla trafikslag och hög andel grönska. Här ingår Norrköpings promenader.

Lokalgata

Rörelser inom tätorten eller stadsdelen, ofta målpunkter utmed gatan.

• Lokalgata stor
  • Uppsamlingsgata (30 eller 40km/h) – Gata som samlar trafik från ett eller flera områden och leder den ut till en huvudgata. Gång och cykel separeras från motorfordonstrafik.
  • Industrigata (40 eller 60km/h) – Gata i industriområde med utformning för tung trafik.
  • Kollektivtrafikgata (30, 40 eller 60km/h) – Gata med prioritet för kollektivtrafik och tillgänglighet för andra fordon med mål i området. Ingen genomfart för bil.
• Lokalgata liten
  • Lågfartsgata (max 30km/h) – Centralt belägen blandtrafikgata tydligt utformad för låga hastigheter och med attraktiva gång- och vistelseytor. Enkelriktning för motorfordon och ett gemensamt golv för alla trafikslag förespråkas.
  • Bostadsgata (max 30km/h) – Gata i villaområde och område med flerbostadshus utformad för låga hastigheter.
  • Gång- och cykelgata – Gata i stadsmiljö för gång och cykel med plats för stadskvaliteter och större flexytor. Inget behov av motorfordonstrafik.

Kvartersväg/kvartersgata anläggs på kvartersmark, har inte kommunalt väghållarskap och är inte allmänt tillgänglig. Det är därmed inte en gatutyp Norrköpings kommun anlägger.

Regleringar

Utöver Norrköpings kommuns gatutyper finns särskilda regleringar som kan införas på gator (eller delar av gator) som förändrar användningen av gatuutrymmet genom att främja gående eller cyklister och sänka hastigheten på motorfordon. Ett områdes förutsättningar är avgörande för vilken reglering som är lämplig att anordna.

• Cykelgata
• Gångfartsområde
• Gågata

Cykelgata

En cykelgata är en form av blandtrafikgata, där hastigheten på fordon sänks och cyklister främjas. På cykelgatan blandas fordonstrafik och cyklister på en gemensam yta och hastigheten sker på cyklisternas villkor. Regleringen används i centrala lägen där cykelnätet behöver kopplas ihop. Eftersom cykelgator sällan upplevs lika trygga, säkra och tillgängliga som separerade cykelbanor används de med försiktighet.

Förutsättningar för cykelgata

En cykelgata bör endast anläggas på sträckor där det inte finns tillräcklig plats för eller behov av separerad cykelinfrastruktur. För att reglera en gata som cykelgata behöver följande förutsättningar finnas:

• Ett högt cykeltrafikflöde – andelen cyklister bör vara eller förväntas bli större än andelen motorfordon.
• Ett lågt fordonstrafikflöde – cykelgator ska inte anläggas på gator med över 2000 motorfordon per dygn om dessa flöden inte kan minskas. Åtgärder för att minska fordonsflöden kan t.ex. vara att göra gatan enkelriktad för motorfordonstrafik.
• Hastigheten för fordon ska kunna hållas låg, max 30 km/timmen. Vid behov bör hastighetsdämpande åtgärder vidtas.
• Gatan ska ligga längs utpekade cykelstråk.
• Gatan ska inte användas för något av följande:

• Spårburen trafik
• Stombuss
• Huvudnät för bil

Om ovanstående förutsättningar inte finns eller skapas på den aktuella platsen bör separerad cykelbana eller annan gatutyp/reglering än cykelgata väljas.

Utformningsprinciper för cykelgata

För att uppnå en välfungerande cykelgata, med hög trafiksäkerhet och god framkomlighet för cykel behöver följande principer beaktas:

• Fotgängare ska separeras från cyklister och bilister med markerad gångbana.
• Det bör framgå av utformningen att trafikanter befinner sig på en cykelgata där motoriserade fordon ska visa hänsyn och lämna företräde.
• Utformning ska stödja att motorfordon inte åker fortare än 30km/timmen. Den högsta tillåtna hastigheten ska märkas ut med vägmärke.
• Parkering bör undvikas, undantag kan göras för parkering för rörelsehindrade.

Gångfartsområde

Inom ett gångfartsområde främjas gående och hastigheten på fordon sänks. Gångfartsområdet är en reglering där fordonstrafik och oskyddade trafikanter blandas på en gemensam yta och där all trafik sker på de gåendes villkor. Regleringen används i centrala lägen, på ytor där behoven för gående är övervägande. Ett gångfartsområde behöver stödja vistelse och uppfattas som tryggt av människor som går och vistas där.

Förutsättningar för gångfartsområde

För att reglera en gata eller ett område som gångfartsområde behöver följande förutsättningar finnas:

• Gående ska kunna nyttja hela ytan och ha behov av att röra sig i ett tvärgående mönster över den. Det ska vara ett högt flöde av gångtrafik - andelen gående bör vara eller förväntas bli större än andelen motorfordon. Det ska vara lämpligt att reglera alla trafikanters hastighet till gångfart.
• Ytan ska inte användas för något av följande:

• Spårburen trafik
• Stombuss
• Pendlingsstråk för cykel (eller huvudcykelnät)
• Huvudgata biltrafik
• Genomfart för tung trafik

• Det ska finnas förutsättningar för vistelse (t.ex. närhet till målpunkt som genererar gångflöden, aktiva bottenvåningar el. dyl.).
• Det bör inte finnas ett stort behov av godstrafik inom området, lastmöjligheter bör i första hand anordnas på närliggande gator.
• Det ska finnas tillräckligt investerings- och driftmedel för att kunna utforma och sköta ett attraktivt gångfartsområde.
• Behov av fler än enstaka parkeringsplatser för rörelsehindrade ska inte finnas på området.

Om ovanstående förutsättningar inte finns eller skapas på den aktuella platsen bör annan gatutyp/reglering än gångfartsområde väljas. Det kan t.ex. vara gågata, cykelgata, sommargågata eller en gata med möblerbar trottoar.

Utformningsprinciper för gångfartsområde

För att uppnå ett välfungerande gångfartsområde, med låg hastighet och goda förutsättningar för vistelse, är utformningen väsentlig. Följande principer behöver beaktas:

• Det ska framgå av utformningen att gående nyttjar hela ytan. Utformningen ska ge stöd för att fordonstrafik framförs i maximalt gångfart och för fordonsförares väjningsplikt mot gående. Möten mellan fordon bör endast möjliggöras på vissa platser.
• Ytan ska utformas för att hjälpa till att sänka hastigheten och skapa förutsättningar för vistelse. Grönska bör utgöra huvudsakliga element i utformningen, även sittplatser och annan gatuutrustning kan användas. Elementen bör hjälpa till att bryta raka siktlinjer och körlinjer. Tillräckligt stor fri yta ska finnas så att räddningstjänst, renhållnings-/snöröjningsfordon och leveranser kan ta sig fram.
• En tydlig entré till området bör finnas. Det kan t.ex. vara en avsmalnad infart, avvikande material och vägmärke på båda sidor om områdets början.
• Det ska finnas en jämn markbeläggning med hög detaljeringsgrad i en skala som knyter an till gångtrafik. Området ska ej delas upp med olika beläggningar i längsgående kör- respektive gångyta, utan utformas som en gemensam plats som signalerar att hela ytan är till för gående.
• Belysningen ska vara funktionell, rumslig och gemytlig, vilket fås genom en högre gestaltningsnivå.
• Det är viktigt med genomtänkta stråk för god framkomlighet och trygghet för barn, äldre och personer med funktionsvariationer. För synsvaga ska naturliga ledstråk nyttjas i första hand, vilka kompletteras med taktila plattor i ytterkanter av gångfartsområdet där koppling saknas.
• Parkering ska undvikas, undantag kan göras för parkering för rörelsehindrade.