Gemensamt

Stadens gröna ytor kan utformas på olika sätt. Följande ska beaktas oavsett val av utformning;

• Vid växtval och utformning ska hänsyn alltid tas till framtida skötselkostnader.
• Växtval ska anpassas till rådande ståndort och markförhållanden på växtplatsen.
• Invasiva arter ska inte planteras inom Norrköpings kommun, se Invasiva arter på EU:s förteckning Länk till annan webbplats.
• Arter som riskerar att klassas som invasiva arter bör inte planteras i Norrköpings kommun. Bedömning görs via artdatabankens riskklassificering, se https://www.artdatabanken.se/ Länk till annan webbplats.. Arter som får höga poäng för invasionspotential och ekologisk effekt bör undvikas. Även arter som bedöms invasiva i Europa bör undvikas. Sökning av dessa görs sökning på det latinska namnet + invasive.
• Vid åtgärder i områden där invasiva arter förekommer krävs särskild hantering i byggskedet, detta ska framgå av bygghandlingarna. Se Drift – Invasiva arter

Skydd av befintlig vegetation

Vid skydd av befintliga träd och buskar ska instängsling av vegetationens rotzon ske i första hand. Inbrädning, påkörningsskydd sker där instängsling inte är möjlig.

Om arbeten behöver ske inom rotzonen ska detta beskrivas. Utgå ifrån eller hänvisa till text i Riktlinje grävning Länk till annan webbplats.

Skydd av ny vegetation

Skydd mot gnag och betesskador

Skydd mot gnag och betesskador anges under kod DDC.22 i Anläggnings AMA. Nedan beskrivs hur olika typer av planteringar bör skyddas. Anpassning sker vid varje projekt med hänsyn till typ av växtmaterial, vilken plats man är på och vilken typ av vilt man ser risker kring.

Alla typer av stängsel och skydd tas bort vid garantitidens slut eller enligt annan eventuell överenskommelse med beställaren.

Buskar

Skydd för buksplanteringar utförs ej som standard. Kan utföras om vi vet att viltskadorna på platsen varit stora historiskt.

Naturlika planteringar

Skydd utförs av plantskyddsnät av vridknutstyp, HJL, med tråddiameter min 1,6 mm innertrådar och 2,0 mm kanttråd, varmgalvaniserat. Höjden anpassas till om hare, hjort, rådjur ska stängas ute. För hare krävs en maskstorlek som är max 50 mm hög och 150 mm bred. Stolpavstånd på max 3m beroende på terräng och stängselsträckor. Stolpar med anpassad höjd och minsta diameter 70 mm. Nät spikas med 30 mm släta märlor/krampor. Behov och placering av grindar utreds i samråd med kommunen.

Solitärbuskar och flerstammiga träd

Skydd utförs av hönsnät med höjd 1200 mm, maskstorlek max 50 mm, varmförzinkat sätts kring busken/trädet. 200 mm av nätet grävs ned under mark. Nätet fästs i 4 st obehandlade granstörar med en visningshöjd på 1000 mm och minsta diameter 70 mm. Stolparnas avstånd anpassas efter buskens/trädets utbredning och slås ned 500 mm i mark utanför rotklumpen. Där en trädstödsstolpe finns nyttjas denna som en av de fyra infästningspunkterna.

Träd med mindre stamomfång än 16 cm

Gnagskydd utförs av slitsat plastnät eller slitsad perforerad hårdplast med höjd på minst 1000 mm. Diameter anpassas till stamomfång och förväntad tillväxt under garantitiden.

Träd med stamomfång 16-40 cm

Gnagskydd utförs av slitsat plastnät eller slitsad perforerad hårdplast med höjd på minst 1000 mm. Diameter anpassas till stamomfång och förväntad tillväxt under garantitiden. Som alternativ kan ett finmaskigt kokosnät lindas kring stammen till en höjd av 1500 mm och fästas med rep av naturfiber som även det lindas kring stammen. Lindningen måste ses över under garantitiden och lossas vid behov. Detta kan nyttjas då man på platsen vill ha ett särskilt uttryck eller då gnagskydd av plast kan vara svåra att få tag på för större stamomfång. Vilken typ som ska användas bestäms i samråd med beställaren.

Skydd för träd med stamomfång 40 eller mer

Gnagskydd behövs ej.

Skydd mot sav- och frostsprängningar

Vissa arter så som Prunus, Magnolia och Acer kan vara känsliga för frostskador på våren, särskilt i soliga och vindutsatta lägen. Om man ser risk för detta kan ett finmaskigt kokosnät lindas kring stammen till en höjd av 1500 mm och fästas med rep av naturfiber som även det lindas kring stammen. Lindningen måste ses över under garantitiden och lossas vid behov

Gräsytor

Gräsytor är viktiga gröna inslag i staden som kan bidra till ytor för lek och vila. Beroende på utformning och val av arter kan de också bidra till biologisk mångfald och ett rikt växt- och djurliv. Olika typer av gräs- och ängsblandningar kan användas på gräsytor. Ängsytor är ekologiskt viktiga genom att de skapar mångfald och har en historisk aspekt. De upplevs också som vackra och är uppskattade när de blommar Följande ska tas i beaktan vid val av gräsyta;

• Val av gräs ska baseras på ytans framtida funktion och skötselnivå.
• Gräs- och ängsytor ska anpassas till maskinell skötsel, det ska vara stora sammanhängande ytor med framkomlighet för breda maskiner.
• Gräslister utmed körbanor och GC-banor ska utformas så att de är klippbara och går enkelt att sköta med maskin.
• Släntlutningar som ska klippas med gräsklippare får inte vara brantare än 1:4, med avrundning i släntkrön. För utformning av diken utmed gator, se gata och trafik - dagvatten (utformning diken - krossdiken och traditionell avledning)
• Nylagda gräsytor får ej beträdas förrän efter första klippning
• Vid anläggning av äng ska jorden vara näringsfattig.

Blomsterplanteringar

Blomsterplanteringar kan bestå av perenner, klätterväxter, sedummattor med mera. Hänsyn ska tas till följande vid anläggande av blomsterplanteringar;

• Perenner ska väljas som är robusta och långlivade. Arter som inte måste föryngras eller delas regelbundet ska väljas i första hand.
• Perenner ska planteras i sammanhängande grupper eller solitärt om de kan konkurrera enskilt mot omgivande plantering.
• Klätterväxter ska bindas upp på/mot stöd.

Lökplanteringar

Lökväxter ska användas för ökad vårflora och används fördelaktigt tillsammans med marktäckande perenner och buskar för att förlänga blomningssäsongen.

• Välj i den mån det går långlivade arter, anpassade till jord och växtplats.
• Vid storskaliga plantering ska lökar spridas ut innan det översta jordlagret läggs på.
• Vid plantering i gräsytor ska endast tidigblommande och långlivade arter väljas. ex Scilla, Chionodoxa, Krokus och Narcisser.

Plantering

Den bästa perioden att plantera vårblommande lökar och knölar är från mitten av september till mitten av november. Lökarna behöver 2-3 veckor på sig när det fortfarande är plusgrader i jorden för att rota sig och därmed klara vintern bättre. Ytor bör vattnas efter planteringen om det är torrt. Näring krävs generellt inte första året men kan med fördel tillföras år två och framåt. Ex benmjöl, eller annan lämplig lökgödsel.

Buskar och häckar

Buskar och häckar kan ge gröna inslag i områden där det är svårt att få plats med träd eller där en variation i vegetationen behövs. Mindre buskar kan även användas som undervegetation till träd. Följande ska beaktas vid plantering av buskar och häckar;

• Häckens tänkta slutliga höjd
• Buskar ska etableras i en gräs- och ogräsfri zon som omger busken. Den ogräsfria zonen kan bestå utav t.ex. täckbark, perenner eller dylikt och ska hållas fri från oönskad växtlighet som ogräs/gräs/sly.

Träd

Träd utgör viktiga gröna element i staden och skapar förutsättningar för biologisk mångfald och bidrar till ett rikt växt- och djurliv. Träd har även ett stort socialt och kulturellt värde. Våra stadsträd utsätts för stora påfrestningar i form av grävningar, vägsalt, föroreningar, vattenbrist och mekaniska skador. Om de ska bli stora, leva länge och hålla sig friska är det viktigt att vi planerar för att ge träden bästa möjliga förutsättningar på växtplatsen.

Aktuell lagstiftning som miljöbalken, plan- och bygglagen och kulturminneslagen med flera ska följas. Det kan gälla biotopskyddade alléer, byggnadsminnesförklarade alléer och trädgårdsmiljöer samt träd som är skyddade genom bestämmelser i gällande detaljplaner.

Befintliga träd inom arbetsområdet som ska sparas skyddas i enlighet med Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0 Pdf, 14.2 MB.

Träd som skadas ska värderas ekonomiskt med Alnarpsmodellen. Detta ska tydligt framgå i förfrågningsunderlaget.

Vid plantering av träd ska hänsyn tas till trädval, skydd- och stöd av träden och trafiksäkerhet samt gatuutformning enligt beskrivning nedan:

Trädval

• Hänsyn ska tas till framtida kronutbredning.
• Ett varierat trädbestånd är viktigt och bör eftersträvas för att sprida risken för sjukdomar och andra artspecifika angrepp. I Norrköping domineras park- och gatuträden av lind följt av lönn, oxel, björk och ek.
• Träd som lätt drabbas av honungsdagg/löss eller har klibbiga knoppfjäll (t.ex. lind, poppel) samt fruktbärande träd ska undvikas i direkt anslutning till sittytor, körytor, parkeringsplatser, cykel- och gångvägar.
• Vid artval ska träd med starkväxande rotsystem som t.ex. pil och poppel inte placeras i eller invid hårdgjorda ytor eller nära VA-ledningar.
• Minsta stamomfång för stamträd i gatumiljö bör vara 20-25 cm och i parkmiljö 16-18 cm. I huvudsak ska träd med rotklump alternativt krukodlade (även root control bag) användas. Vid landskapsplanteringar kan träd med mindre stamomfång och kvalitet användas.
• Träd och annat växtmaterial ska i första hand föreskrivas som E-märkt för att säkra härdighet och kvalitet.
• Föreskriven art-/sort- och kvalitet som är viktig för gestaltningsidén eller för funktionen ska stämmas av mot plantskolemarknadens utbud för aktuell kvantitet och önskad tidpunkt för plantering.
• Formklippta och hamlade träd är dyra att förvalta och de bör därför endast användas där de ger ett mervärde som kan motivera den dyrare kostnaden för förvaltning. De bör inte användas i eller nära trafikerade ytor, då klippningen av träden innebär en dålig arbetsmiljö för skötselpersonalen och störningar i trafiken. När formklippta träd används ska kronans tänkta framtida bredd och höjd anges i projekteringen.

Etablering av träd

• Nyplanterade träd ska ha trädstöd och bevattnas enligt typritning TH-P-002 Pdf, 180.2 kB.
• Som alternativ till trädstöd kan jordankare användas. Jordankare är lämpligt när trädstöd inte får användas eller är svåra att förankra, t ex vid plantering på bjälklag. Det kan även vara ett lämpligt alternativ vid större trädkvaliteter och när man rent estetiskt vill undvika trädstöd.
• Generellt bör planteringsavståndet mellan träd vara sådant att inte trädkronorna växer in i varandra. Tätare planteringar kan dock förekomma som en gestaltningsidé.
• Träd ska etableras i en gräs- och ogräsfri zon som omger trädet, storlek enligt tabell 2. Zonen kan bestå utav t.ex. grus, täckbark, perenner eller dylikt. Den skall hållas fri från oönskad växtlighet som ogräs/gräs/sly.
• Risken för rothalsskador, saltskador och skador vid ledningsschakt eller annan gatudrift ska beaktas och tas hänsyn till i projekteringsskedet vid placering av träd.

Trafiksäkerhet och gatuutformning

• I gatukorsningar och vid övergångsställen finns krav på fri sikt, se VGU Krav, avsnitt 10.3.1.2.2. Därför ska träd med hög sluthöjd väljas för att förhållandet mellan krona och stam ska upplevas proportionerligt. Alternativt kan träd med mycket smal krona väljas.
• För träd som breder ut sig över gator eller gång- och cykelvägar ska fri höjd under kronan vara 2.50 m på gång- och cykelvägar och 4.70 m utmed gator.
• Vegetationen ska inte blockera belysningen när den har växt till sin fulla storlek.

Norrköpings promenader

Norrköpings stadskärna ramas sedan slutet av 1800-talet in av långa lindalléer, Norrköpings promenader. Med sin unika karaktär är de ett av stadens främsta kännetecken och en självklar del av Norrköpings identitet.

Promenaderna är en av Norrköpings mest betydelsefulla trädmiljöer och omfattas av starka lagskydd. Promenaderna är sedan 1994 byggnadsminnesförklarade. Det betyder att de ska bevaras för framtiden och skyddsområdet omfattar hela gaturummet från kvartersmark till kvartersmark. Promenaderna omfattas även av det generella biotopskyddet vars syfte är att skydda värdefulla livsmiljöer för växt- och djurarter. Länsstyrelsen ansvarar för lagstiftning om byggnadsminne och biotopskyddet och ska kontaktas vid en förändring och risk för negativ påverkan.

Norrköpings kommuns mål är att sköta och vårda promenaderna så att de uppskattas idag och bevaras för framtida generationer av norrköpingsbor. En vision och viljeinriktning är också att utveckla promenaderna och förtydliga den ursprungliga idén om promenaderna som ett attraktivt parkstråk.

Norrköpings kommun har under de senaste åren arbetat fram ett planeringsunderlag vars syfte är att utgöra ett underlag för arbete med framtida vård, skötsel och utveckling av promenaderna. Läs mer på norrköpings kommuns webblats Länk till annan webbplats..

Arbeten som berör promenaderna ställer mycket höga krav på hänsyn och att skydd utförs på ett korrekt sätt. Grön kompetens (enligt definition i Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0) behöver därför alltid vara med vid planering, genomförande och uppföljning av arbeten i promenaderna.

Naturmark

När naturytor anläggs ska en variation i täthet och höjd eftersträvas så att solitärträd, grupper och mindre luckor skapas på sikt.

Generellt ska arter som hör hemma i det östgötska landskapet gynnas. I tabell 1 ges förslag på arter som passar på olika typer av naturytor.

Tabell 1: Förslag på arter för olika typer av naturytor

Råd för utformning av växtlighet i svåråtkomliga miljöer

För miljöer som bedöms svåråtkomliga ur skötselhänseende är det särskilt viktigt med en anpassad utformning, som inte är för skötselkrävande och som håller över tid. Svårskötta miljöer kan annars upplevas som oattraktiva, bli mycket kostsamma att sköta och/eller innebära stora arbetsmiljörisker. Typiskt sett kan detta vara trafikmiljöer med högre hastigheter som infarter, trafikplatser, ringleder och genomfartsleder, cirkulationsplatser. Råd nedan kan vara användbara även i andra sammanhang, för att få en utformning som underlättar skötseln av en yta.

Generella råd

• Tillämpa en gestaltning som är enkel och anpassad till platsens och omgivningens förutsättningar.
• Undvik komplicerade och ovanliga inslag. Miljöer och element som är svåra och kostsamma att sköta och reparera blir ofta misslyckade.
• Tillämpa i första hand en utformning som ger förutsättningar för maskinell skötsel, då det minskar arbetsmiljörisken.
• Utred om ”naturliga” förutsättningar (som jordmaterial exv. att blottlägga sand, fältskikt eller fröbank) kan användas för att få en växtlighet som är väl anpassad till platsen och/eller en artrikare miljö.

Råd växtlighet

• Sommarblommor och perennplanteringar som kräver återkommande skötselinsatser årligen ska inte förekomma i svåråtkomliga miljöer.
• Använd växtmaterial som är tåligt och kräver mindre omfattande skötselinsatser. Växterna ska vara väl anpassade till platsen ståndort och det utrymme som ges. Tork- och salttåliga växter är att föredra i många vägmiljöer. Buskar och perenner som snabbt sluter sig ska väljas.
• Färdiga vegetationsmattor av exempelvis äng eller sedum kan vara ett bra alternativ för att få en snabb etablering, vilket är en fördel i svåråtkomliga miljöer
• Bruksgräs som kräver en hög skötselfrekvens bör minimeras i svåråtkomliga miljöer. Gräsytor som ska klippas som bruksgräs bör, för att kunna skötas rationellt, vara sammanhängande och ha en minsta bredd på 2,0 meter. Till ytan mindre, smala, spetsiga och andra svåråtkomliga gräsytor ska undvikas
• I gräsytor som ska klippas eller slås kontinuerligt och rationellt ska hinder som utspridda stenar, upphöjda brunnslock etcetera undvikas eller tydligt märkas ut.
• Träd bör samlas i grupper för att ge träden bättre förutsättningar för en snabbare tillväxt och för att förenkla skötselarbetet.
• Buskar och träd ska placeras så att de inte på ett hindrande sätt växer ut över trafikerade ytor eller orsakar försämrad sikt. Närmast körytor/GC-ytor ska mer lågväxande buskar väljas.
• Avskiljande kant/spärr ska användas för att undvika att ogräs/ gräs växer in i en planteringsyta. En djupare nedgrävd matta (exempelvis miljövänlig platonmatta) kan vara en enkel och effektiv avskiljare.
• Under räcken och stängsel, där grönyta och hårdgjord yta möts, ska ytan vara hårdgjord för att underlätta skötseln.

Råd övrigt

• Material på ytor som är utsatta för hårt slitage ska inte vara av ovanlig typ, för att de ska vara enkla att byta och renovera.
• Ytor med olika typer av krossmaterial och större fogar bör minimeras. Dessa kräver ofta minimal skötsel initialt, men blir ofta mer skötselkrävande på sikt på grund av ogräs.