Traditionellt har grönytor planterats på naturliga växtbäddar. Många växtbäddar utsätt för stor påfrestning när staden blivit tätare. För att kunna få fungerade gröna ytor har det därför blivit allt vanligare att skapa konstgjorda växtbäddar. Detta har skapat behov av nya definitioner och benämningar, en ordlista Pdf, 547.5 kB. har därför tagits fram för att underlätta arbetet i Norrköping.
Växtbäddar kan vara uppbyggda på olika sätt både i utformning och djup. Nedan beskrivs när olika växtbäddar ska användas och hur de ska utformas. För de olika typerna av växtbäddar finns även typsektioner. I typsektionerna visas hur olika lager ska utformas. I Norrköping har vi definierat växtbäddar i tre olika grupper, naturliga växtbäddar, konstgjorda växtbäddar och regnbäddar. I naturliga växtbäddar nyttjas befintlig jord eller så efterliknas den naturliga sammansättning som finns i omkringliggande mark. I konstgjorda växtbäddar och regnbäddar byggs bädden upp med öppet förstärkningslager och växtsubstrat. System där konstgjorda växtbäddar och regnbäddar anläggs kallas BGG-system. Norrköping har tillsammans med andra kommuner tagit fram en handbok med ett antal bilagor för utformning av detta, se handbok Pdf, 52.6 MB., bilaga 1 Pdf, 29.2 MB., bilaga 2 Pdf, 5 MB., bilaga 3 Pdf, 4.5 MB. och bilaga 4 Pdf, 897.8 kB.. Nedan beskrivs hur detta ska hanteras i Norrköping.
Innan en växtbädd ska anläggas behöver beslut tas om det ska vara en naturlig eller konstgjord växtbädd. En naturlig växtbädd ska användas i första hand men bara där rätt förutsättningar finns. Om det bedöms att växtjorden i en naturlig växtbädd är eller riskerar att på sikt bli kompakt, vilket medför att växtligenheten inte kan få tillräckligt med luftutbyte för att kunna utvecklas är en konstgjord växtbädd att föredra. Nedan beskrivs de förutsättningar som ska uppfyllas för att en naturlig växtbädd ska användas;
Om det inte går att anlägga en naturlig växtbädd behöver en bedömning göras om en konstgjord växtbädd eller en regnbädd ska användas. I en regnbädd erhålls generellt en högre reningsgrad av dagvatten och anläggningen kan lättare underhållas. De kan också vara mer platseffektiva, men är dyrare i drift.
Hur en växtbädd konstrueras beror på hur grönytan ska utformas. I tabell 2 beskrivs krav på djup och avstånd till angränsande funktioner beroende på val av plantering. Tabell 2 gäller oavsett om växtbädden är naturlig eller konstgjord. Nedan beskrivs även ett antal övriga generella förutsättningar som gäller oavsett val av växtbädd. Längre ner beskrivs ett antal förutsättningar som är specifika för respektive växtbädd.
Gräs- yta | Blomster- plantering | Buskar/ häckar | Små träd, 6-10 m (höjd), smalkroniga träd | Mellanstora träd, 10-15 m (höjd) | Stora träd, 15-20 m (höjd) | |
---|---|---|---|---|---|---|
Minsta totaldjup växtbädd, mm* | 300 | 600 | 600 | 800 | 1000 | 1100 |
Djup övre växtjord, mm | 100 | 300 | 300 | 400 | 400 | 400 |
Djup undre växtjord, mm | 200 | 300 | 300 | 400 | 600 | 700 |
Djup övre växtsubstrat, mm | 200 | 300 | 300 | 400 | 450 | 500 |
Djup undre växtsubstrat, mm | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
Djup öppet förstärkningslager i konstgjord växtbädd, mm | 200 | 200 | 300 | 450 | 500 | |
Minsta yta som avvattnas mot plantering för att säkra bevattning, m² | 0 | 0 | 0 | 10 | 15 | 25 |
Minsta tillgängliga jordvolym, i naturlig växtbädd1, m³ | 5 | 7 | 15 | |||
Minsta bäddvolym med biokol i konstgjord växtbädd, m³ | 2 (avser solitärbuskar) | 5 | 7 | 15 | ||
Minsta totalbredd växtbädd | 2,5 | 3 | 4 | |||
Minsta radie på ogräsfri zon** | 0,5 | 0,7 | 1 | |||
Minsta mått** från GC-väg, m | 0 | 0 | 0 | |||
Minsta mått** från gata, m | 0 | 0 | 0 | Avstånd styrs av gatans utformning och hastighet. Se VGU, avsnitt 8.4.9.2*** | ||
Minsta mått** från fastighetsgräns | 0 | 0 | 0 | 3 | 4 | 5 |
Minsta mått från fasad, m | 0,35 | 0,35 | 0,35 | Slutlig kronvidd | Slutlig kronvidd + 0,5 m | Slutlig kronvidd + 1,5 m |
Skyddszon från ledning, VA/fjärrvärme**** | 0 | 0 | 0 | 3 | 3 | 3 |
* I naturliga växtbäddar kan detta djup/volym utgöras av befintlig jord
** Centrum av träd
*** Avsteg kan göras om säkerheten ändå bedöms tillräckligt
**** Kortare mått kan erhållas om rotspärr läggs mot ledning
I en naturlig växtbädd tillvaratas eller återskapas den befintliga växtmiljön. Naturliga växtbäddar klassas i fyra olika typer beroende på i vilken grad den naturliga jorden kan återanvändas eller inte. I tabell 3 beskrivs de fyra olika typerna av naturliga växtbäddarna.
Klassning växtbädd | Beskrivning |
---|---|
Typ 1 (DCL.111) | Utbyte/ tillförsel av övre växtjord och undre växtjord |
Typ 2 (DCL.112) | Utbyte/ tillförsel av övre växtjord och vid behov luckring av undre växtjord. |
Typ 3 (DCL.121 | Förbättring av övre växtjord och vid behov luckring av undre växtjord. |
Typ 4 (DCL.122) | Luckring av befintlig jord, djup efter behov. |
Nedan beskrivs hur en naturlig växtbädd ska konstrueras. Det finns även typritningar som visar hur de olika typerna av naturlig växtbädd ska byggas upp, se typritning TH-P-003 Pdf, 94 kB..
I en konstgjord växtbädd ersätts det naturliga materialet i det området där rötter förväntas utvecklas med konstgjort material bestående av makadam i olika fraktioner uppblandade med jord eller kompost och biokol. En modern konstgjord växtbädd består av ett undre lager som kallas öppet förstärkningslager och två övre lager av växtsubstrat. Samtliga lager består av en blandning av makadam, biokol och kompost i olika andelar. Komposten ger trädet näring och biokolen suger upp fukt och håller bädden fuktig. Äldre växtbäddar med öppna förstärkningslager är uppbyggda av makadam och jord och kallas för skelettjordar. Det öppna förstärkningslagret behöver packas ordentligt för att minska risken för framtida sättningar. Växtbädden kan ha olika typer av ytskikt; planterat, dränerande eller tätt.
De konstgjorda växtbäddarna kan användas för att skapa en hållbar dagvattenhantering i staden. I det öppna förstärkningslagret kan dagvatten fördröjas och renas. Att leda dagvatten till växtbäddar kan också bidra till att återskapa grundvatten. Dagvatten kan ledas till växtbädden från hårdgjorda ytor genom att de lutar mot växtbädden och/eller via dagvattenbrunnar. Beslut behöver tas inför projektering hur bevattningen ska säkras. En konstgjord växtbädd med tätt ytskikt behöver alltid tillförsel av vatten via brunnar.
I tabell 2 beskrivs ytbehovet som krävs för att säkra bevattningen via ytavrinning. Vissa delar i växtbäddens konstruktion skiljer sig åt beroende på val av ytskikt. Nedan beskrivs hur en konstgjord växtbädd ska konstrueras i först en gemensam del och därefter specifika delar för olika typer av konstruktioner. Det finns även typritningar som visar hur en konstgjord växtbädd ska byggas upp, se typritning TH-P-004 Pdf, 163.1 kB., typritning TH-P-006 Pdf, 156.1 kB. och typritning TH-P-007 Pdf, 99.2 kB..
Genom att anlägga en konstgjord växtbädd med planterat ytskikt kan växtbädden likna en naturlig växtbädd. Se typritning TH-P-004 Pdf, 163.1 kB. och TH-P-006 Pdf, 156.1 kB. för utformning av konstgjord växtbädd med planterat ytskikt.
Genom att anlägga ett dränerande ytskikt på växtbädden kan ytan på växtbädden bli användbar och bevattningen av växtligheten säkras utan andra konstruktioner. En bedömning behöver göras om luftningsbrunn behövs för att säkra luftutbyte i växtbädden. Se typritning TH-P-006 Pdf, 156.1 kB. för utformning av konstgjord växtbädd med dränerat ytskikt. Svensk Markbetong har även tagit fram en handbok i hur dessa ytor ska konstrueras där mer information kan hittas, se handbok dränerande konstruktioner. Pdf, 5.8 MB.
I den här typen av växtbäddar behöver dagvatten alltid tillföras för att säkra bevattningen. Växtbädden behöver även förses med en luftningsbrunn för att få ett fungerade luftutbyte i bädden, se typritning TH-P-007 Pdf, 99.2 kB.. Växtbädd med tätt ytskikt kan delvis placeras under cykelvägar och lokalgator. Svensk Markbetong har tagit fram en handbok i hur dessa ytor ska konstrueras, se handbok dränerande konstruktioner Pdf, 5.8 MB.. Nedan beskrivs hur växtbäddar på tätt ytskikt ska konstrueras. Se även typritning TH-P-004 Pdf, 163.1 kB. och TH-P-006 Pdf, 156.1 kB. för utformning av konstgjord växtbädd med tätt ytskikt.
Regnbädd är en nedsänkt planteringsyta där dagvatten kan fördröjas och renas. Nedan beskrivs hur en regnbädd ska konstrueras, se även typritning TH-P-005 Pdf, 113.7 kB. och TH-P-006 Pdf, 156.1 kB..
Både växtbäddar och regnbäddar kan placeras på ett bjälklag. Fördelen med denna konstruktion är att grönytor kan skapas på samma ytor som används som garage eller andra lokaler. Förutsättningarna i den här typen av växtbädd skiljer sig från andra växtbäddar genom att vatten inte kan infiltrera och att växtdjupet ofta är begränsat. Det är även viktigt att säkra att bjälklagets konstruktion tål de laster som en växtbädd ger upphov till. Hänsyn behöver tas både till last från växtjord eller växtsubstrat, vegetationens slutliga storlek, dräneringssystem och utformning av vattenhållande lager. För typritningar används samma ritningar som för konstgjorda bäddar på vanlig mark eller naturliga växtbäddar. För planteringar i växtbädd, se typritning TH-P-004 Pdf, 163.1 kB. och TH-P-006 Pdf, 156.1 kB., och för regnbäddar, se typritning TH-P-005 Pdf, 113.7 kB.. Vid utformning ska hänsyn tas till följande;
Konstgjorda växtbäddar är nya tekniska lösningar som kräver kompetens både vid projektering och genomförande. Felaktig konstruktion eller utförande kan medföra att funktionen uteblir. Nedan följer ett antal vanliga fel som det är viktigt att känna till och ta hänsyn till för att minska risken för problem.
Kontrollplaner ska upprättas och redovisas för beställaren innan arbete påbörjas. Beställaren ska kontrollera och godta kontrollplanen.
I kontrollplanen ska arbetsmoment, krav på kontrollen, kontroll- mät och provtagningsmetod, vem som ska utföra kontrollen, omfattning och dokumentation framgå.
Kontrollplaner ska upprättas 14 dagar innan start av utförande av växtbäddar. Kontrollplaner för samtliga växtbäddar ska upprättas och redovisa minst följande:
Sidan publicerad 22 december 2021 kl. 09:42
Senast uppdaterad 11 februari 2022 kl. 08:03
Norrköpings tekniska handbok
Norrköpings tekniska handbok gäller för projektering av kommunens allmänna platsmark.
Revideringar
Vi uppdaterar teknisk handbok två gånger om året.
Kontakt
Hör av dig till tekniskhandbok@norrkoping.se
Copyright © Norrköpings kommun Organisationsnummer: 212000-0456