Gatusektioner ska bestämmas utifrån VGU avsnitt 7 eller 8 beroende på miljö, med kompletteringar angivna i detta avsnitt. Sektionerna ska anpassas efter trafikmängd, önskad hastighet, dimensionerande fordon, önskat gaturum och gestaltning o d. Valda sektioner ska redovisas för och godkännas av samhällsbyggnadskontoret.

Gång- och cykeltrafik ska vara separerad från biltrafik på alla huvudgator oavsett vilket cykelnät som cykelstråket tillhör. Blandtrafik med cykel och biltrafik på samma ytor bör endast användas på lokalgator, men det kan ofta vara aktuellt med separerad cykeltrafik även på lokalgator. Om blandtrafik för cykel och bilar tillämpas på en gata är målsättningen att den faktiska hastigheten på biltrafiken ska vara max 30 km/h. Det är därför viktigt att gatans fysiska miljö säkerställer 30 km/h som maximal hastighet. Gående ska i regel alltid vara separerade från biltrafik med undantag av vissa lokalgator i bostadsområden. En bedömning av lämplighet ska alltid genomföras när separering av gående inte utförs.

Körbanor

Körbanor ska i regel ha beläggning av asfalt. Vid val av andra material ska först materialets lämplighet med hänsyn till dubbdäckslitage, trafiklast, slitage från snöröjning och renhållning, mm utredas.

Bredd på körbanor ska väljas utifrån VGU avsnitt 7 och 8, med följande ändringar och kompletteringar:

• Körbanan på gator med ett körfält i vardera riktningen, och som trafikeras av buss i linjetrafik ska vara minst:
  • 6,5 m bred vid 30/40 km/h
  • 7,0 m bred vid 60 km/h
  • 7,0 m med 0,5 m vägren vid 80 km/h
  • Observera även punkten nedan avseende utrymme för snövallar.
• Vid val av körbanebredd för genomfartsleder, huvudgator och gator med buss i linjetrafik ska utrymme för snöupplag alltid finnas. Om det inte finns utrymme för snövallar på vägren, skiljeremsa e d ska körbanan breddas så att erforderligt utrymme enligt VGU Råd avsnitt 8.4.11, figur 8.22 finns inom körbanan. Utrymme för snövallar ska finnas på båda sidor om körbanan. Vid bedömning av snövallsbredd ska plogad bredd vara halva körbanans bredd.
  

Klicka på bilden för att se den i större storlek.

• Lokalgator i bostads- och centrumbebyggelse som inte används för genomfart och normalt sett inte trafikeras av fordon större än typfordon Los eller LBn ska ha 5,5 m bred körbana. Om det finns ett behov av att utnyttja gatan för besöksparkering kan dock ett bredare mått användas efter samråd med samhällsbyggnadskontoret.
• Vid val av bredd på gaturum för lokalgator ska utrymme för snöupplag analyseras med vägledning av VGU Råd avsnitt 8.4.11. Snövallars intrång på körfält, parkeringsytor, GC vägar o d vid dimensionerande snödjup ska utredas och godkännas av Samhällsbyggnadskontoret.
  

Gång- och cykelvägar

Utgångspunkten är att alla cykelbanor ska vara belagda med asfalt. Alternativa material ska vara likvärdiga eller bättre med hänsyn till släthet och rullmotstånd. Gestaltning är inte ett tillräckligt starkt motiv för att försämra cyklisternas framkomlighet på ett huvudstråk eller lokalt stråk. Gångbanor inom promenaderna ska ha beläggning av plattor eller marksten, se ljusrött fält i figur nedan. I stadsbyggnadsprojekt med ny innerstadsmiljö kan plattor användas på gångbanor även utanför promenaderna, i samråd med Samhällsbyggnadskontoret.

I park- och naturområden används i första hand stenmjöl. Ytorna för gående ska vara släta och halkfria, se även Tillgänglighet.

Hinderfri bredd på gång- och cykelvägar ska vara minst 2,5 m med hänsyn till driftsfordon. Om det inte finns utrymme för snövallar utanför vägen ska erforderligt utrymme enligt VGU Råd avsnitt 8.4.11, figur 8.22 adderas till kravet på hinderfri bredd. Utrymme för snövallar ska finnas på båda sidor. Vid bedömning av snövallsbredd ska plogad bredd vara halva vägens bredd.

Utgångspunkten vid byggnation av gång- och cykelvägar är att gång- och cykeltrafiken ska vara separerad. Separeringsmetod ska väljas enligt prioriteringsordningen nedan:

Linjeföring för cykelbanor ska utformas enligt VGU avsnitt 9.2.

Cykelvägar ska skevas i kurvor om detta är möjligt med hänsyn till andra aspekter så som avvattning m.m. Denna aspekt blir viktigare ju större cykelvägens längslutning är före och i en kurva då detta medför högre hastigheter.

Bredder för cykelytor

Cykelstråken i Norrköpings tätort delas in i tre olika nät; lokalnät, huvudnät och regionala stråk. Information om vilka cykelvägar som tillhör respektive nät erhålls från samhällsbyggnadskontoret. Det krävs olika kvaliteter av cykelbanorna inom de olika näten. I tabellen nedan listas olika bredder för olika typer av cykelbanor. Måtten på sektionen ska anpassas till bedömt flöde trafikanter utifrån underlag som erhålls från samhällsbyggnadskontoret. Dimensionering och utformning av cykelbanan avgörs beroende på prognosticerat flöde och stadens utbyggnad.

Lokalnät innebär gemensam gång- och cykelbana medan huvudnät och regionalt stråk separerar gående och cyklister. Måtten i tabellen för huvudnät och regionalt stråk är endast för cykelytor. Vid separation ingår inte separationsbredden utan bör då inkluderas. I tabellen beskrivs också vilka utrymmesklasser som bredderna är anpassade för (enligt VGU). Lågt flöde är allt som inte uppnår nivån för medelflöde.

* Medelflöde på lokalnät definieras som fler än 150 cyklister och gående per maxtimme eller fler än 500 cyklister och gående per dygn.

** Högt flöde på lokalnät definieras som fler än 300 cyklister och gående per maxtimme eller fler än 1 000 cyklister och gående per dygn.

*** Mått på sektionen är för både gång och cykel.

**** Medel cykelflöde på huvudnät och regionalt stråk definieras på dubbelriktad cykelbana som > 150 cyklister/maxtimme eller > 1 000 cyklister/dygn.

***** Högt cykelflöde på huvudnät och regionalt stråk definieras på dubbelriktad cykelbana som > 300 cyklister/maxtimme eller > 2 000 cyklister/dygn.

Bredder för gångytor

Nätet för gång är uppdelat i tre kategorier: huvudnät i staden, huvudnät i tätorter och lokalnät. Oavsett var, bör huvudnätet ha goda kvaliteter i form av belysning och skötsel samt vara trafiksäkert. I tabellen nedan listas olika bredder för gångytor. För lokalnät gäller gemensam gång- och cykelbana medan måtten för huvudnät i stad och tätort endast är för gång. I tabellen beskrivs också vilka utrymmesklasser som bredderna är anpassade för (enligt VGU). Lågt flöde är allt som inte uppnår nivån för medelflöde.

* Medel gångflöde definieras som > 150 gående/maxtimme eller
> 2 000 - 3 000 gående/dygn.

** Högt gångflöde definieras som > 300 gående/maxtimme eller
> 3 000 - 4 000 gående/dygn.

Cykelgata

Cykelgata ska upprättas huvudsakligen längs utpekade cykelstråk som finns angivna i Översiktsplan för Staden. Ska en cykelgata upprättas på en lokalgata ska gatan ha ett relativt lågt biltrafikflöde, låga hastigheter på biltrafiken samt en betydande mängd cyklister. En cykelgata ska också vara möjlig att upprätta på gator där utrymme inte finns för att bygga separata cykelbanor.

Cykelgatan ska ha en jämn beläggning för god framfart där asfalt rekommenderas. På cykelgatan gäller det att hastigheten för alla fordon är maximalt 30 km/h. Vid behov kan hastighetsdämpande åtgärder vidtas. Fotgängare som färdas på en cykelgata bör separeras från cyklister och bilister med markerad gångbana. Vid korsningar som passerar cykelgatan kan cykelvägvisning finnas om det behövs för att komplettera det befintliga utmarkerade cykelnätet.

Parkeringsmöjligheter på cykelgata ska minimeras och endast parkering för rörelsehindrad godkänns.

Se även ”Riktlinjer för tillgänglig och användbar utemiljö” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.