Teknisk handbok

logga

Teknisk handbok

Dagvatten

Dagvatten definieras som vatten i form av nederbördsvatten, framträngande grundvatten och spolvatten som tillfälligt rinner eller lägger sig på markytan inom områden med sammanhållen bebyggelse. Dagvatten kan omhändertas lokalt exempelvis genom infiltration om marken är lämplig för detta. Norrköping består till stor del av lera och berg vilket gör att dagvatten ofta helt eller delvis behöver avledas till någon gemensam dagvattenanläggning. En dagvattenanläggning kan vara exempelvis vara en ledning, ett dike eller en damm.

Definition och allmän beskrivning

En hållbar dagvattenhantering bygger på att vattnet tas omhand i olika former av dagvattenhantering på kvartersmark och allmän platsmark. Genom en bra platsspecifik fördelning kan mängderna vatten begränsas, viss rening ske och grundvattennivåerna säkras. Även i områden med lera är det viktigt att någon del av dagvattnet infiltreras för att säkra grundvattenpåfyllningen. I Norrköping har vi därför delat upp vatten i fyra olika grupper där olika hantering förordas. Detta beskrivs i tabell 1.

Tabell 1. Uppdelning av dagvatten i olika flöden och hanteringssätt. (återkomsttid är hur vanligt eller ovanligt att en händelse inträffar.)


Namn

Beskrivning

Återkomsttid

Hantering och ansvar

Mindre regn

Vardagsregn som marken ofta har kapacitet att infiltrera eller fördröja direkt

Ca 10 mm, 1-2 års regn

Markägaren är ansvarig i form av ägare av kvartersmark eller allmän platsmark. Omhändertas med gröna ytor, växtbäddar, uppsamlingssystem mm

Stora regn

Stora mängder vatten som ofta behöver tas om hand i gemensamma anläggningar om inte marken har väldigt bra infiltrationsförmåga

Upp till 10-30 år

I samlad bebyggelse har Nodra ansvar om inte hanteringen kan ske med infiltration. För enskild bebyggelse ligger ansvaret på väghållaren och markägaren.

Extrema regn

Vatten som börjar rinna på vägar och grönytor när anläggningarna för mindre och stora regn är fulla eller mättade

Upp till minst 100 år

Avledning behöver ske med sekundära avrinningsvägar och översvämmningsytor. Samhällsbyggnadskontoret har ansvar inom detaljplanelagt område där vi är huvudman för allmän plats. Utanför detaljplanelagt område eller i områden med vägföreningarligger anvaret på markägaren eller vägföreningen.

Katastrofala regn

Regn som är så stora att de inte går att planera åtgärder för utan att endast minimera skador med tillfälliga åtgärder

Mer än 100 år, men kan inträffa tidigare om hantering av mindre, stora och extrema regn inte fungerar.

Sårbarheten kan minska genom rutiner och olika skyddsmaterial. Samordning sker via kommunens krisledningsorganisation.

Samhällsbyggnadskontorets ansvar och uppdrag

Samhällsbyggnadskontoret har två ansvarsroller i omhändertagandet av dagvatten i staden. Vi ska dels se till att det dagvatten som avleds på allmän platsmark avleds till en dagvattenanläggning eller omhändertas lokalt och dels arbeta med att minska sårbarheten vid extrema regn. Vilket ansvar samhällsbyggnadskontoret har beror på om Nodra har bildat ett verksamhetsområde för dagvatten eller inte. Nodra är verksamma i områden som definieras som verksamhetsområden. Beslut om var verksamhetsområden ska bildas tas av kommunfullmäktige.

I områden med verksamhetsområde för dagvatten kallas den juridiska punkten där samhällsbyggnadskontoret lämnar över dagvattnet till en dagvattenanläggning som ägs och driftas av Nodra för förbindelsepunkt. Placering av förbindelsepunkt varierar och beror på vilket typ av verksamhetsområde som det är i området. För dagvatten delas verksamhetsområden in i Dagvatten total och Dagvatten gata. I området med Dagvatten total ska det finnas tillgång till förbindelsepunkter för samtliga fastigheter inom området medan det för Dagvatten gata endast finns förbindelsepunkter för gatan. Samhällsbyggnadskontoret får då själva anordna ledningar eller diken för att avleda dagvattnet till närmaste förbindelsepunkt. I områden där det inte finns något verksamhetsområde för dagvatten ansvarar samhällsbyggnadskontoret för att avleda dagvattnet till närmaste recipient eller säkra att dagvattnet kan omhändertas lokalt.

Avvattning, avledning och rening

I dagsläget omhändertas mindre regn ofta genom direkt avvattning till ett ledningsnät. För att säkra hållbara dagvattenlösningar ska allt mer av detta vatten först hanteras lokalt genom att vattnet avvattnas till olika former av växtbäddar eller öppna dagvattenanläggningar. Genom detta erhålls en rening av dagvattnet, flödena minskar och grundvattenåterföring gynnas. Lösningarna ska även skapas för att avvattna stora regn till dagvattenanläggningar. Samhällsbyggnadskontorets system ska dimensioneras enligt samma principer som Nodras som följer deras branschpraxis P110. I enlighet med förslaget i riktlinjer för dagvattenhantering ska samhällsbyggnadskontoret arbeta förebyggande med att begränsa uppkomsten av föroreningar vid källan och ha rening av dagvatten från verksamheter som riskerar att påverka människors hälsa eller miljön, till exempel högtrafikerade ytor.

Hantering extrema regn

Vid extrema regn är dagvattenanläggningarna till stor del fyllda och dagvattnet kommer transporteras på ytor och ansamlas i lågpunkter. Genom att anlägga medvetna avrinningsvägar och lågpunkter kan skador orsakade av extrema regn begränsas. Som avrinningsvägar kan gator och diken användas och som översvämningsytor grönytor, parker mm. System för extrema regn ska anläggas så att byggnader är skyddade och priroiterade vägar inte översvämmas vid ett 100-års regn. Prioriterade vägar vars funktion är viktig för att säkra att utryckningsfordon kan ta sig fram. Lista på prioteriade vägar och rekommenderade vattennivåer är under framtagning.

Utformning av gator för säker avledning av dagvatten

Följande gäller för utformning av gator för avledning av dagvatten;

  • Gatusektionerna ska ha dubbelsidigt tvärfall (bomberat) där det är tillåtet enligt VGU för att säkra snöröjning och övriga driftåtgärder.
  • Lägg tvärfallet mot terrängen vid enkelsidigt fall så att vatten från terrängen inte rinner över körbanan.
  • Diken eller dagvattenbrunnar ska utföras på båda sidor om gatan.
  • Brunnarna placeras så att max 300 m2 hårdgjord yta avvattnas, inklusive eventuell avvattning av takyta. Avståndet i samma rännsten får dock vara högst 60 m.
  • Längsfallet på gatan ska vara minst 0.5 % men helst 1 %. Om stor risk för sättning föreligger ska längsfallet vara minst 1 %.
  • Försök undvika lågpunkter genom anpassning av profilen. Om risk finns att närliggande byggnader får översvämning om brunnen som placeras i en lågpunkt är igensatt ska två brunnar placeras i lågpunkten.
  • Vid infarter där det finns risk att vatten kan rinna in på fastigheten ska en höjd skapas i vägbana som gör att vattnet leds förbi infarten. Höjdskillnaden ska vara minst 5 cm.
  • Gatan ska placeras minst 30 cm lägre än färdigt golv i hus för att skydda byggnaden från skador vid höga vattennivåer. Vid byggnader som ligger lägre än gatan ska skydd mot höga vattennivåer skapas genom avskärande dike eller motsvarande, se figur 1.
  • Avledningssystemen ska utformas för att kunna avleda både dagvatten från gatan och fastigheterna om behov finns för avledning av fastighetsvatten.
  • Mark- och grundvattenförhållanden samt höjdvariationer på anläggningsplatsen ska beaktas i varje enskilt fall

Typsektioner för hur olika sektioner kan utformas finns under Typritningar.

Illustration typsektioner gata trafik

Figur 1. Höjdsättning av gata i förhållande till omkringliggande byggnader för hållbar dagvattenhantering. Klicka på bilden för att se den i större storlek.

Diken, krossdiken och traditionell avledning

Dagvattenhanteringen ska i första hand utföras med öppna lösningar som diken för att skapa renande, infiltrerande och fördröjande effekt. I andra hand ska dagvattnet hanteras i krossdiken eller motsvarande. Även denna lösning renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet men anses mer underhållskrävande och dyrare att anlägga. I tredje hand kan dagvattnet från gator hanteras i svackdiken som därefter ansluts till en dagvattenledning. Denna lösning ger en fördröjning av gatuvattnet och även en mindre rening men kan inte möjliggöra anslutning av kringliggande fastigheter. Undantagsvis kan även avledning direkt till ledningsnät tillåtas men bara om inga andra lösningar är möjliga eftersom denna lösning varken renar eller fördröjer dagvattnet. Lösningarna med öppna diken eller krossdiken ska när det behövs fungera både för avledning av vatten från gator och kringliggande fastigheter. Samråd ska ske med Nodra om behov av avledning från kringliggande fastigheter.

Öppna diken

Hantering av dagvatten ska i första hand ske med öppna diken. Dessa lösningar ger bäst säkerhet för extrema regn och är lättast att hantera ur underhållssynpunkt. Nedan beskrivs hur diken ska konstrueras. En typritning för diken finns under kapitlet typritningar.

  • Dikesdjup ska dimensioneras så att vägdräneringen säkras upp till ett 10-års regn. Vid större regn kan dagvatten tillåtas stiga upp i överbyggnaden.
  • Diken ska utföras med grässådd på 10-15 cm matjordslager för att underlätta skötseln.
  • Diken med bruksgräs ska ha släntlutningen 1:4 eller flackare.
  • Utloppsbrunnar och bräddavlopp ska finnas vid dikenas lågpunkter. Utloppsbrunnar utförs med strypt bottenutlopp för långsam avledning till samlingsledning. Utflödet anpassas till mottagande lednings eller systems kapacitet. Brunnar ska placeras så att de inte utgör ett trafikhinder
  • Avledning anordnas till anslutande ledning eller recipient
  • Dikena ska helst ha en längdslutning mellan 0.5-6 %. Vid längdslutningar på över 2 % ska övervägning göras om åtgärder för reduktion av vattenhastighet behövs.

Krossdike utan kantsten

I gator som behöver vara mer stadsmässiga eller där utrymmet är begränsat kan diket ersättas med ett krossdike. Diken ska då konstrueras som ett svackdiken med underliggande krossdike. Vatten avrinner från gatan ner i krossmaterialet som fördröjer och delvis renar dagvatten som infiltrerar i marken eller avleds till ledningssystemet via dränledning i krossektionens botten till dikesbrunn med strypt bottenutlopp. Ett rätt utfört krossdike leder vid mindre regn vattnet genom grässvålen ner till makadamlagret. För hantering av större regn finns kupolbrunnarna som fungerar som inlopp och leder ner dagvattnet till makadamlagret via perkolationshål i brunnarna. Vid extrema regn fungerar svackdiket som en översvämningsyta och sekundär avledning.

Nedan beskrivs hur svackdiken med underliggande krossdiken ska konstrueras. En typritning för denna lösning finns under kapitlet typritningar.

  • Svackdikets skål, lutning och krossdikets djup ska anpassas till platsen. Krossdikets djup ska dimensioneras så vägdräneringen säkras upp till ett 10-års regn. Vid större regn kan dagvatten tillåtas stiga upp i krossmaterialet.
  • Dikesskålen ska vara gräsbesådd på 15 cm. Därunder läggs makadam 16-32 mm i hela ledningssektionen.
  • Dikesskålen ska vara minst minst 2 m bred.
  • Eventuella dränledningar ska placeras i makadam, 16-32, minst 10 cm ovanför botten av krossdiket för att gynna infiltration.
  • Sektionens botten och sidor omsluts med geotextil mot angränsande jord. Geotextil ska inte användas mellan svackdike och krossmaterial. Geotextil ska även omsluta andra anläggningar som placeras i krossdiket, som brunnar, belysningsfundament, elledningar med mera.
  • Kupolbrunnar med perkolationshål ska placeras utmed krossdiket och i lågpunkten ska brunnarna även förses med bottenutlopp och brädd, se typsektion.
  • Utloppsbrunnar utförs med strypt bottenutlopp för långsam avledning till samlingsledning.
  • Svackdiken som ska klippas ska ha släntlutningen 1:4 eller flackare.

Krossdike med kantsten

För gator som kräver kantsten ska dagvattenbrunnarna i första hand anslutas till ett krossdike. Krossdiket kan läggas i gaturummet, i grönytan vid sidan om vägen eller på gång och cykelvägen. Krossdiket kan även kombineras med en växtbädd, se mer information under park- natur, växtbädd för dagvattenhantering. Utformning av brunnar för insamling av dagvatten från gatan beskrivs under rubriken Brunnar. Nedan beskrivs hur krossdiken med kansten ska konstrueras. En typritning för denna lösning finns under kapitlet typritningar.

  • Krossdikets djup och utformning ska anpassas till platsen och dimensioneras så att vägdräneringen säkras upp till ett 10-års regn. Vid större regn kan dagvatten tillåtas stiga upp i krossmaterialet.
  • Eventuella dränledningar ska placeras i makadam, 16-32, minst 10 cm ovanför botten av krossdiket för att gynna infiltration.
  • Sektionens botten och sidor omsluts med geotextil mot angränsande jord. Geotextil ska inte användas mellan svackdike och krossmaterial. Geotextil ska även omsluta andra anläggningar som placeras i krossdiket, som brunnar, belysningsfundament, elledningar med mera.
  • Inloppsbrunnar ska anslutas från gatan och fördela ut dagvattnet med perkolationshål. I lågpunkten ska brunnarna även förses med bottenutlopp och brädd, se typsektion.
  • Utloppsbrunnar utförs med strypt bottenutlopp för långsam avledning till samlingsledning.

Svackdike till dagvattenledning

Denna lösning är lämplig som komplement till krossdiken på gator med många in- och utfarter och där det bedöms att dessa inte kan byggas i samband med utbyggnaden av kringliggande gator. Nedan beskrivs hur svackdiken ska konstrueras. En typritning för svackdiken finns under kapitlet typritningar.

  • Svackdikena ska ha ett minsta djup på 20 cm.
  • Svackdikena ska ha en längdslutning mellan 0.5-6 %. Vid längdslutningar på över 2 % ska övervägning göras om åtgärder för reduktion av vattenhastighet behövs. Detta kan hanteras vid vägöverfarter genom val av storlek på trumma under vägen.
  • Svackdikena ska utföras med grässådd på 10-15 cm matjordslager för att underlätta skötseln.
  • Diken med bruksgräs ska ha släntlutningen 1:4 eller flackare.
  • Utloppsbrunnar ska finnas vid svackdikenas lågpunkter. Brunnar ska placeras så att de inte utgör ett trafikhinder.

Kantsten med traditionell avvattning

I det fallet leds dagvattnet direkt till samlingsledning och vidare mot recipient utan vare sig fördröjning eller rening. Denna sektion förordas enbart då andra lösningar inte är möjliga.

Luftigt förstärkningslager

I ett luftigt förstärkningslager består materialet av makadam i olika storleksfraktioner. Detta skapar hålrum som kan användas för att mellanlagra, fördröja och rena dagvatten. Det är viktigt att vattnet inte blir stående i förstärkningslagret utan att det finns ett väl fungerande utlopp. Sand- och slamavskiljning behöver göras innan vatten leds ned i förstärkningslagret. Genom att strypa utloppet kan en fördröjning erhållas. Luftiga förstärkningslager kan användas under gång- och cykelvägar, parkeringar och torg samt kvartersgator. För att säkra att det inte blir materialtransport mellan det luftiga förstärkningslagret och lager med finmaterial ska geotextil alltid användas. Längsgående ledningar i det luftiga förstärkningslagret ska undvikas om kringfyllning krävs av finmaterial. Passeranade ledningar ska i första hand ligga i skyddsrör. Typritningar och utförligare instruktioner är under framtagande.

Dagvattenbrunnar

Dagvattenbrunnar används för att samla upp dagvatten från ytor och diken. På hårdgjorda ytor ska rännstensbrunnar användas och på grönytor ska dikesbrunnar med kupolsil användas. På grönytor med bruksgräs ska en diskussion föras om rännstensbrunnar ska användas istället för kupolsil. Vissa brunnar kan även fungera som perkolationsbrunnar. I områden där det finns behov av att fördröja dagvattnet kan brunnens utlopp vara strypt. Nedan beskrivs hur hantering av brunnar och dess placering ska ske i Norrköping vid avvattning av hårdgjorda ytor.

  • Brunnar med sidointag och indragna brunnar med kantstöd på tre sidor ska inte användas. Fickorna samlar skräp och kan ej maskinsopas. Vid minsta sättning eller större lutning rinner vattnet förbi. Även i brunnar med sidointag rinner vattnet lätt förbi.
  • Placera brunnar uppströms övergångsställen och infarter.
  • Placera brunnar före bussfickor och parkeringsfickor. Brunnarna ska ej placeras i ränndalen mot körbanan. Bussfickan ska luta 2,5 % från hållplatsen och parkeringsfickor ska luta 1.5-2.0 %.
  • Undvik att ansluta en dagvattenbrunn till en annan, särskilt vid nybyggnad.
  • Gör anslutningsledningarna korta, max 10 m och anslut om möjligt vinkelrätt på AD-stammen, ej till nedstigningsbrunn (undantaget möjligen ändbrunn).
  • Brunnarna ska ha en minsta diameter på 400 mm. Sandfånget ska vara minst 70 cm djupt.
  • Nodra ska godkänna inkoppling på deras ledning. Anslutningar utan sandfång och vattenlås godkänns ej. Vattenlås säkrar att köldras inte sker till ledning och minskar risken för att sand och andra föroreningar transporteras ut på ledningsnätet. Vattenlåset fungerar även som en oljeavskiljare.
  • Betäckningen sätts cirka 20 mm under färdig yta, med tanke på framtida sättningar och uppfrysningar.
  • Se till att brunnens galler hamnar tvärs färdriktningen för cykel/rullstol. För brunnarna i grönområden ska alltid någon form av stenläggning finnas runt brunnen, se figur 1. För brunnar där dagvattnet leds till en växtbädd ska detta tydligt framgå på gallerbeteckningen genom tex lövtryck.
  • Om brunnen även ska ha en funktion som gör att vattenflöden stryps ner ska utloppsledningen utformas för detta. Typritningar och utförligare instruktioner för brunnar med strypning är under framtagande.
Bild kantsten gata trafik

Figur 1. Kupolsil med stenläggning runt brunn. Foto: Anna Bellner. Klicka på bilden för att se den i större storlek.

Dagvattenhantering parkeringsplatser

På större parkeringsplatser behöver dagvattnet renas och fördröjas innan det avleds. Avledning kan ske till en recipient eller till det allmänna dagvattennätet eller motsvarande.Typritningar och utförligare instruktioner är under framtagande.

Åtgärder för extrema regn

Vid extrema regn är dagvattenanläggningarna till stor del fyllda och dagvattnet kommer transporteras på ytor och ansamlas i lågpunkter. Genom att anlägga medvetna avrinningsvägar och lågpunkter kan skador orsakade av extrema regn begränsas. Som avrinningsvägar kan gator och diken användas och som översvämningsytor grönytor, parker mm. Planerade anläggningar ska dimensioneras för 100-års regn. Analys av dagens avrinningsvägar och övesvämningsytor och hur ny eller ombyggd bebyggelse påverkas ska alltid genomföras i projektens utrednings- och projekteringsfas.

Sekundära avrinningsvägar

Sekundära avriningsvägar skapas genom höjdsättning av marken där de sekundära avrinningsvägarna är nedsänkta i förhållande till kringliggande mark och avledningen sker genom att marken lutar. För att få ett fungerande flöde bör längsfallet vara minst 0.5 % men helst 1 %. Utförligare beskrivning av sekundära avrinningsvägar finns under park- och natur, dagvatten, översvämningsytor Öppnas i nytt fönster..

Översvämningsytor

Översvämningsytor skapas genom nedsäkning av ytor i förhållande till kringliggande mark. Vattnet kan ledas till översvämningsytan via sekundära avrinningsvägar eller genom evakueringsbrunnar från dagvattennätet. Det är viktigt att det finns ett utlopp från översvämningsytan så att vattnet inte blir stillastående. Utförligare beskrivning av översvämningsytor finns under park- och natur, dagvatten, översvämningsytor.

Bild översvämningsytor gata trafik

Figur 1. Översvämningssyta i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Foto Anna Bellner. Klicka på bilden för att se den i större storlek.

Tillfällig avledning av vatten

Länshållningsvatten kan uppkomma i samband med sprängning, borrning, schaktning, upplag av bergmassor och annan verksamhet. Allt länshållningsvatten ska genomgå lokal rening med minst slam- och oljeavskiljning innan det får avledas tillsamhällsbyggnadskontoret gatubrunnar. Detta kan t ex ske genom att länsvatten pumpas till en mindre container eller tank som är utformad som en trekammarbrunn.

Efter avslutat arbete och återställning ska närliggande dagvattenbrunnar alltid slamsugas.

Teknisk information

Samtliga brunnar som sätts i hårdgjorda ytor ska förses med flytande betäckning. I projekt där befintliga brunnar med fast betäckning berörs ska dessa bytas mot flytande.

Sidan publicerad 22 december 2021 kl. 09:43

Senast uppdaterad 22 december 2021 kl. 09:43

Norrköpings tekniska handbok

Norrköpings tekniska handbok gäller för projektering av kommunens allmänna platsmark.

Revideringar

Vi uppdaterar teknisk handbok två gånger om året.

Kontakt

loggo

Copyright © Norrköpings kommun        Organisationsnummer: 212000-0456