DRIFT OCH SKÖTSEL

Basunderhåll, d v s att förvalta befintlig anläggning, så att den kan ska upplåtas för den trafik som ska bedrivas. Det gäller för både stadsnätet och nätet på vagnhallsområdet med tillhörande växlar och frånskiljare.

I detta ingår följande:
• Underhållsbesiktning
• Akut felavhjälpning
• Tillsyn och skötsel av fasta anläggningar
• Beredskap
• Elanläggningsansvar

Entreprenaden ska utföra de åtgärder enligt Transportstyrelsens lagar och föreskrifter samt Norrköpings kommuns:

• säkerhetstyrning spårväg enligt bifogat dokument ”NK-FS 900 Säkerhetsstyrning Norrköpings kommun”

• banstandard enligt bifogat dokument ”Banstandard Norrköping”.

Principer för underhåll

Ett periodiskt fortlöpande underhåll syftar till att á-jourhålla el-, och kontaktledningssystemets funktion och tillgänglighet. Det kan utföras som planerat avhjälpande underhåll, respektive akut felavhjälpning, baserad på besiktningar och tillsyn.

Planerat avhjälpande underhåll innefattar följande:

• Tillsyn och kontroll
• Besiktningar
• Planering
• Arbetsberedning
• Genomförande av aktivitet
• Efterföljande kontroll

Med akut felavhjälpning menas åtgärd för att upprätthålla driften eller om det är fara för person eller egendom och innefattar följande:

• Mottagning av felanmälan
• Utryckning
• Planering
• Arbetsberedning
• Akut felavhjälpning
• Efterföljande kontroll

Vid felsökning används respektive tillverkares underlag. Några felsökningsföreskrifter finns inte framtagna. Personal med erforderlig kompetens för ändamålet ska användas.

Underhåll av Växlar och växelautomatik

Exempel på skötselinstruktion för spårväxel

• Rengöring
• Kontroll av växelns tekniska system
• Kontroll av dräneringar
• Smörjning av växelmekanism
• Kontroll av växelmotor
• Okulärbesiktning av växelmekanism
• Funktionskontroll

Förebyggande underhåll

Funktionen förebyggande underhåll innefattar:

• Säkerställa kontaktledningsnätets nuvarande kvalitetsnivå
• Med utgångspunkt från protokoll och åtgärdsförslag höja standarden
• I samråd mellan beställare och entreprenör utarbeta kvalitetshöjande förslag
• Säkerställa en driftsäker spårvagnstrafik
• Till grund för att säkerställa/höja kvalitetsnivån på kontaktledningsnätet utförs besiktningar och kontroller. Dessa utgör basen för bedömning av förekommande åtgärdskategorier

– Åtgärdas omedelbart
– Underhållsplaneras
– Kvalitetshöjande investering

Planering avhjälpande underhåll

Detta avser åtgärder som framkommit efter besiktning, kontroller, felanmälan eller genom annan indikation och som inte kräver akut felavhjälpning för att säkerställa trafik-, drift- eller personsäkerhet. Entreprenören får planera dessa arbeten med hänsyn till att funktionen i el- och kontaktledningssystemet upprätthålls.

Planen ska godkännas av beställaren innan åtgärder vidtas.

Felavhjälpning utförs vid utrustningens ordinarie funktionsplats och omfattar alla typer av felorsaker. Utbytesenheter repareras på entreprenörens verkstad eller sänds till den auktoriserade verkstad som entreprenören väljer. Norrköpings kommun ska underrättas om vilka verkstäder som anlitas.

Akut felavhjälpning

Entreprenören ska utföra akut felavhjälpning och åtgärda fel som kommit till dennes kännedom via den särskilda trafikledningen eller annan källa. Akut felavhjälpning är för att säkerhetsställa trafik- drift och personsäkerhet.

Inställelsetid 30 min.

Akut felavhjälpning innebär:

Skador och fel på spåranläggningen eller sidoområdet som kan orsaka stopp och störningar i trafiken som bedöms vara allmänfarliga ingår i entreprenaden.

Om anmält fel inte kvarstår vid ankomst till fel stället ska ändå felsökningen utföras, för att om möjligt klarlägga orsaken till det tillfälliga felet.

Akut felavhjälpning innefattar:

• Mottagning av felanmälan
• Utryckning (med bevakare om så erfordras)
• Planering
• Arbetsberedning
• Akut felavhjälpning
• Efterföljande kontroll

Kontroll

Om underhållsåtgärd eller felavhjälpning innebär materielbyte eller reparation av anläggningsdel som omfattar krav på besiktning, ska kontrollbesiktning utföras och protokollföras av besiktningsman enligt entreprenörens system för egenkontroll.

Observera att det är själva ingreppet som kan motivera kontrollbesiktning, även om inget i princip har ändrats. Vid övriga utbyten och reparationer noteras avvikelser i förteckning, som entreprenören upprättar. Samtliga protokoll eller blanketter undertecknas med datum, namnteckning och namnförtydligande.

Driftledning

I uppdraget ingår att handha driftledning för planerade arbeten d v s planera omkopplingar och erforderliga åtgärder för berörd personal.

FÖRUTSÄTTNINGAR

Allmänna förutsättningar

Arbetsmiljölagen anger att arbetsgivare ska vidta åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Enligt denna lag ska betryggande skyddsåtgärder vidtas mot skada genom elektrisk ström. För närmare regler om vad dessa består av, hänvisas till arbetsmiljölagen och ellagstiftningen.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1-3, med ändringföreskrifter ELSÄK-FS 2010:1-3, ELSÄK-FS 2015:3 samt ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet innehåller regler om hur en anläggning ska skötas och tillses, samt om hur arbetet på anläggningen ska utföras.

Norrköpings kommun har som innehavare av anläggningen tagit fram en särskild anvisning för att förebygga skada orsakad av el NK-EFS-50.

Föreskrifter och anvisningar

De föreskrifter och normer som gäller för anläggningen är förutom gällande lagar och förordningar:

• Norrköpings kommuns El skyddsföreskrifter NK-EFS-50
• Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1-3
• Ändringföreskrifter enligt ELSÄK-FS 2010:1-3, ELSÄK-FS 2015:3
• ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet
• ESA Arbete Med Spänning - ESA-AMS:05
• ESA Arbete Nära Spänning - ESA-ANS:05
• ESA Arbete Utan Spänning - ESA-AUS:05

Fria rumsprofiler och sidomått

Område utmed spår där fasta föremål inte får finnas. På spårvagnens dörrsidor är måttet från räl 732 mm. Eftersom motspårdrift kan förekomma bör planeringsmåttet vara 732 mm på båda sidorna. I kurva ska utrymmet vara större. Se. Fria rummet.

Fundament och infästningar

Markfundament

Det finns ett flertal olika fundament i anläggningen. De flesta är gamla och består av betong hälld i en grop där stolpen sedan placerats i. En del är form satta med betongrör Ø 1000 – 2000 som stolpen placeras i. Det finns också en del prefabricerade fundament.

Infästningar i byggnadsverk

Infästningarna i byggnadsverk är av skiftande modell, men ska vid utbyte och nybyggnad byggas enligt projektering. Vid infästning i fasad ska vibrationsdämpare användas.

Rasrisk över tvärstag

Under vintertid förekommer ofta stor risk för snö/isras från fastigheters stuprör. Vid mildväder uppstår ibland stora isklumpar på fastigheterna. Om det föreligger en risk för att dessa ska falla ner över ett tvärstag ska kommunens trafikledning informeras om detta snarast.

GENERELLA KRAV

Systemkrav

Systemuppbyggnad

Kontaktledningssystemet är i huvudsak statiskt upphängt med fasta avspänningar i stolpar och vägginfästningar. Ingen bärlina används. Kontakttrådsarea är 100 mm² Cu lina i innerstaden och 100 mm² Cu lina vid viktupphängning. Det förekommer också AgCu lina 100 mm² från Söder Tull runt Klingsberg samt Ringdansen.

Trådföringen är 300 mm. utom i kurvor där den kan vara upp till 400 mm.
Kontakttrådshöjd är 5 200 mm över rök. Under broar och inne på vagnhallsområdet är den lägre. I portar in till vagnhallen ned till 4 200 mm.
Kontaktledningen är dubbisolerad på alla platser på linjen. Enkelisolering förekommer inne i vagnhallen på vissa platser.
Viktupphängningar förekommer på fyra platser. Konstruktionen är vikter med utväxling på hjul vilket ger en inspänningskraft på 4,5 – 5 kN. Sektionerna vid Eneby och i Klockaretorpet är ca 500 m långa och fast avspända i ena ändan. Vid Rågången är sektionen ca 1 000 m långa med vikter i bägge ändar och mittpunktsförankring. Viktupphängningen mot Ringdansen är indelad i sektioner om 500 m styck med mittpunktsförankring.

Linbryggor utgörs av 6 mm rostfri vajer med slingisolatorer mot fästet, slingisolatorer ca 2 m från yttre räl och linisolatorer som kontaktledning fästs i. I varje linbrygga placeras en vantskruv. I kurva placeras vantskruven i innerkurvan. Vid infästning i byggnad används vibrationsdämpare. Se 12.23. 302077 Linbrygga.

Avhåll i kurvor etc. byggs på samma sätt som linbryggor men med en utdragsarm mot kontaktledningen. Se 12.24. Avhåll 302078.
Utliggare av epoxi används på vissa delar av anläggningen. Det finns både utliggare på stolpar mellan spår, sidoplacerade stolpar på bägge sidor och dubbelspårsutliggare på sidoplacerad stolpe.

För utliggare i kurvor används tryckstag beroende på placering i övrigt används drag stag eller vajer för att hålla upp utliggararmen.
Tillsatsrör används också på vissa delar av anläggningen.
Vid växlar används ”flytande kryss” i kontaktledningen.
Vid korsning i vändslinga vid Norr Tull används ett prefabricerat kryss av SIEMENS modell 8WL4530-5A.

Sektionsisolatorer sitter monterade i linspannen. För att minska slitaget på kol skenor på grund av gnistbildning har vissa sektionsisolatorer gjorts körbara genom att mellandelen har spänningssatts från ett håll.

Systemsammanfattning

Sth max. 60 km/h
Nominellt trådläge 300 mm
Isolering dubbel
Lin spann 6mm 133- TR 1 570 N/mm²
6x19-WSC rostfri HK
Kontakttråd 100 mm² Cu (100 CuAg)
Avspänningskraft 4,5-5 kN
Avspänningstyp Viktavspänning
Max spannlängd mellan stolpar 30 m
Nominell ktl-höjd 5 200 mm över rök
Sektionsisolatorer monterade i linspann

Max sektionslängd mellan
Viktupphängning och förankringspunkt 600 m

Trådläge varierar en aning med omgivningstemperaturen eftersom kontakttrådarna är upphängda i samma linspann och har en direkt inverkan på varandra. Det nominella trådläget är 300 för att minska på vinkelkrafterna. I kurvorna används också avhåll

Systemlösningar

Systemet är av olika standarder.

Stora delar av det befintliga kontaktledningssystemet är standardförbättrat/utbytt från 1980 och därefter.

Industriell design

Materialet i anläggningen är av skiftande design.
Vid om- och nybyggnader ska hänsyn tas till det visuella utseendet och lämpligt material och utformning ska bestämmas ihop med anläggningsägaren.
Frånskiljarna är övervägande öppet monterade och handmanövrerade med det förekommer även frånskiljare som är kapslade i en apparatlåda.

FUNKTIONSKRAV

Elektrisk dimensionering

Den elektriska dimensioneringen är på 100 mm² kontaktledning i innerstaden och 100 mm² i ytterområdena.

Utjämningsförbindningar finns på cirka 300 m avstånd från varandra för att optimera strömledningsförmågan i anläggningen. I kontaktlednings kryss finns överkopplingar. Dessa förbindningar ska utföras med RQQ 120 mm².

Rälsen utgör återledare i anläggningen. Rälerna är förbundna cirka var 150 m med varandra genom kabelförband minimum Cu 50 (120) mm². Kablarna ska fästas i rälen med skruvförband.

Från minusskåp ut till spår är en kabel min RK 120 mm², alternativ Cu 2x70 mm², monterad till varje räl.

Det förkommer isolerad räl på sträckan Hagaplan-Vidablick samt delar mot Klockartorpet för att minimera läckströmmar.

Mekanisk dimensionering

Anläggningen har ett brett åldersspektra. Det finns därför inte någon dokumentation på den mekaniska dimensioneringen. Vid ombyggnader, tillbyggnader etc. på befintlig anläggning måste en undersökning göras vid varje separat arbete.
Gränsvärden för omgivningstemperaturen är +55 °C - -35 °C. Detta innebär att kontaktledningen kommer att påverkas olika med hänsyn tagen till temperaturen. Kontaktledningen måste därför justeras flera gånger under året för att förhindra att haveri uppkommer.

Drivkraft kontaktledning

Kontaktledningen är till största del statiskt upphängd, vilket innebär att dynamiken är begränsad. Aktiva insatser vad det gäller justering av de olika sektionerna måste göras löpande under året. Kontroll av sektionsisolatorer, växellådor, kryss etc. måste göras löpande för att minska gnistbildning. Sth för anläggningen är 60 km/tim varför valt system uppfyller de krav som finns för att få en godtagbar tillgänglighet på anläggningen, om aktiva insatser görs i denna.

Materialkvalitet

De material som används i huvudsak är leverantörernas standardmaterial. Detta är material som kan beställas löpande från dem.
De viktigaste materialleverantörerna är:
Linspann (vajer 6 mm) BRIDON
Kontakttråd Elektrokoppar
Kontaktledningsmaterial Siemens,
Göteborgsspårvägar
Elektroline
Arthur Flury Ag
Genomslagssäkring APE Industri
Nya konstruktioner ska projekteras för att undvika metallkombinationer som skulle kunna ge upphov till korrosion.

Toleranser

GENERELLT
För placering av utrustning i närhet av spår gäller fria rummet.

KONTAKTLEDNING
kontakttrådshöjd ±60 mm över rök i upphängningspunkter
kontakttrådens sidoläge ±50 mm i upphängningspunkter
kontakttrådens nedhäng max 23 cm vid 30 m spann

KONTAKTLEDNINGSSLITAGE
Tråd area 80 mm² Cu Max 7,6 mm kontinuerligt slitage
punktslitage max 6,4 mm
Tråd area 100 mm² Cu Max 8,7 mm kontinuerligt slitage
punktslitage max 7,5 mm

Livslängd och underhåll
För att uppnå maximal livslängd på anläggningen ska den underhållas, justeras och repareras löpande. Detta uppnås genom regelbundna kontroller och årliga dokumenterade besiktningar.

ANLÄGGNINGSTEKNISKA KRAV

Elektrisk koppling

Följande princip gäller för kontaktledningens elektriska uppkoppling. Kontaktledningarna för de bägge spåren är elektriskt i samma grupp.

Systemjordning

I denna anläggning, där rälen utgör åter ledaren, finns en förbindelseledare med tillräcklig ledningsförmåga förbi varje skarv och även mellan rälerna med ett inbördes avstånd på ca 150 m.

Skyddsjordning

Utsatta delar skyddsjordas till räl. Utsatta delar som innehåller elektrisk utrustning (exklusive gammal anläggning där kontaktledningen delar stolpar med gatubelysning) ska jordas via genomslagssäkring typ 8wl6503-7A med 300 V DC säkring 8wl6504-1 eller liknande.

Med utsatt del menas elektriskt ledande material inom 4 m från spänningsförande del på anläggningen.

Följande komponenter ingår i kategorin skyddsjordning av utsatta delar:

- stolpar om de uppbär frånskiljare eller ventilavledare

- stängsel, staket, skyddstak, kabelstegar och övriga metalliska konstruktioner som befinner sig i utsatt läge

Skyddsjordledaren för ventilavledare dras till jordspett.

Jordning av spår och räl

Jord lina från objekt ut till räl ska vara typ svart RK 50 mm². Vid räl ska en minuslåda monteras för anslutningen. Anslutningspunkt på objekt och i minuslåda ska vara lätta att inspektera.

Jordning av stolpar

Jord lina ska förläggas från objekt ut till minuslåda vid räl i SRS rör Ø 50 förlagt enligt EBR.

Förläggning av jord lina

Jord lina ska förläggas från objekt ut till minuslåda vid räl i SRS rör Ø 50 förlagt enligt EBR.

Jordning av staket och stängsel

Staket/stängsel ska jordas om de står inom 4 m från spänningsförande del av kontaktledningsanläggningen. Jord lina ansluts mitt på staket/stängslet.

Staket/stängsel längre än 300 m ska sektioneras. Sektioneringen utförs genom att en del på 2 m isoleras från de bägge staketsektionerna. Den delen jordas ej.

Anslutningspunkt på staket/stängsel och i minuslåda vid räl ska vara lätta att inspektera

Jordning i tunnlar och viadukter

Staket, kabelstegar, räcken, ledningsskydd etc. inom 4 m från spänningsförande del av anläggningen jordas till räl via genomslagssäkring.

Skyddsjordning

Staket, kabelstegar, räcken, ledningsskydd etc. inom 4 m från spänningsförande del av anläggningen jordas till räl via genomslagssäkring.

Jordning vid hållplatser

Staket, kabelstegar, räcken, ledningsskydd etc. inom 4 m från spänningsförande del av anläggningen jordas till räl via genomslagssäkring.

Isolationsavstånd

Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2008:1 samt ändringsföreskrift ELSÄK-FS 2010:1, ELSÄK-FS 2015:3.

EMC-krav

Vid nybyggnation ska gällande krav och normer uppfyllas.

Åtgärder mot läckströmmar

Vid alla nybyggnationer ska åtgärder vidtas för att minimera läckströmmar.

Åter ledarna till liktarstationerna (räl och kablar) ska regelbundet kontrolleras och mätas 1 gång per år.

Trådföring

Trådföringsprinciper

Nominellt trådläge är ± 300 mm, maximal avvikelse i spårmitt ± 400 mm. Trådföringen bör utföras så att de bägge kontaktledningarna har motsatt trådläge i linspannet, detta för att de ska motverka varandras vinkelkrafter.

Ensidig förläggning av kontaktledning förekommer i kurvor.

Trådföring i sektioner

I sektionspunkten bör avståndet mellan kontakttrådarna vara 300 mm.

Trådföring i växlar

En sammanhållande bygel används där trådarna korsar varandra för att säkerställa att kontakttråden hamnar på strömavtagaren. Den elektriska överkopplingen monteras så nära krysset som möjligt för att minska på gnistbildningen då strömavtagaren och kontakttrådar möts och åtskiljs. Ryttare ska användas för att korrigera kontaktledningens bana om vissa kompromisser måste göras i samband med stolpar/infästningars placering.

Skydd, hinder och avskärmningar

All utrustning som hamnar inom skyddsutrymmet bör markeras med gul/svarta band eller anslag.

Broar, viadukter och tunnlar

Vid viadukter är ledningsskydd monterade.

Skyltar och varningsslag

El spärrskärm monteras där kontaktledningen upphör.

I stolpe eller alternativt i linspann monteras nedkopplingstavla på var sida om sektionsisolatorer med neutral mellandel.

Utliggare och konsoler

Allmänt om utliggare

I anläggningen finns olika typer av utliggare. De flesta är uppbyggda av epoxirör. Vid nybyggnation ska utliggare av epoxirör användas. Rekommenderad färg är olivgrå (siemens RAL7034).

Sektionsutliggare

Finns på platser där det är viktupphängt.

Växelutliggare

Finns på platser där det används utliggare, framförallt vid stickspår.

Dubbelspårsutliggare

Finns t ex i Norra Promenaden.

Hängverk

Kontakttråd

Kontaktledningens dimensioner är följande:
100 mm² CuAg (från Söder Tull runt Klingsberg)
100 mm² Cu (i de yttre delarna av linjen samt vid viktupphängning)
80 mm² (vid reservspår Resecentrum)
Skarvning mellan dessa trådar utförs som skruvförband.

Utjämningsförbindningar

Utjämningsförbindningar finns på cirka 300 m avstånd från varandra för att optimera strömledningsförmågan i anläggningen. I kontaktledningskryss finns överkopplingar. Dessa förbindningar ska utföras med kabel RQQ 120 mm².

Förbindningsledare

Rälsen utgör åter ledare i anläggningen. Rälerna är förbundna cirka var 150 m med varandra genom kabelförband minimum Cu 50 (120) mm². Kablarna ska fästas i rälen med skruvförband.

Linbryggor, linor och avhåll 

Allmänt om linspann
Kontaktledningen bärs upp av dubbelisolerade linspann,
Linspannen är tillverkade av följande material:
Vajer 6 mm rostfri
Klämmor Al-legering
Linisolatorer Komposit, porslin
Slingisolatorer Komposit/porslin
Vibbrations dämpare Olika utförande
Schackel Rostfritt

Y-linor, trapetser och avhåll
Enligt 302079. Konstruktion.

Sektionsisolatorer

Kontaktledningen är uppdelad i ett antal sektioner, avgränsade med sektionsisolatorer. Normalt är sektionsisolatorer försedda med frånskiljare.

Det finns olika fabrikat av sektionsisolatorer i anläggningen såsom Balfour Beatty, Siemens, Arthur Flury Ag, etc.

En del isolatorer är körbara för att eliminera gnistbildning när en vagn passerar med strömpådrag. Detta uppnås genom att man spännings sätter den isolerade mellandelen från ett håll. De isolatorer som inte är körbara ska markeras med en nedkopplingstavla.

Det bör observeras att linspannsystemets dynamiska egenskaper försvårar montage av sektionsisolatorn. Sektionsisolatorn monteras i ett linspann där trådlägen är justerade så att minimala sidokrafter påverkar detsamma. Kablarna ut till sektionsisolatorn monteras på ett separat linspann över det som den är monterad i och ”droppas” ned på kontaktledningen.

Kontroll av sektionsisolatorns läge ska ske regelbundet.

Frånskiljare och ventilavledare

Sektions- och utmatningsfrånskiljare på linjen är av kapslat och okapslade utförande. Inga motormanövrerade finns ute på linjen. Det finns jordningsfrånskiljare på vissa platser, vilka inte är kapslade.

I vagnhall och verkstad finns för sektionering både kapslade, okapslade, motormanövrerade och handmanövrerade frånskiljare. En del frånskiljare fungerar även som jordningsfrånskiljare.

Ventilavledare för skydd mot åska, överspänningar etc. finns monterade på olika platser på anläggningen.

Vikt och fastspänning

Viktavspänningar

Viktavspänningar vid Eneby och Klockartorpet har vikter i ena änden och är fast avspända i den andra. Inspänningskraft är 4,5 – 5 kN. Sektionslängd ca 500 m.
Viktavspänningen vid Rågången har vikter i bägge ändar och är mittpunktsförankrad. Sektionslängd cirka 1 000 m.
Viktavspänningen vid Ringdansen är monterade i HEB-master och placerad vid Spelmansgatan och vid Söderleden. Vid Trumpetaregatan är sektionen mittpunktsförankrad. Inspänningskraften i båda riktningarna är 7,1 kN.
Fabrikat för viktavspänningarna är SIEMENS.

Fjäderavspänningar

Fjäderavspänningar finns i slingan vid Ringdansen, Vidablick och Klockartorpet. De är
utförda med fjäder 1-3 kN.

Fastavspänningar

Fasta avspänningar finns på ställen där kontaktledningen är statiskt upphängd. De finns i stolpar, byggnader etc. växeltrådar kan även förankras direkt i kör tråden.

Förankring

De viktupphängda sektionerna vid Rågången och Ringdansen är mittpunktsförankrade

Stagning

Stolpar i vilken viktavspänning, samt stolpar där fast punkten för viktavspänningen sitter är stadgade. En del andra stolpar är också stadgade på grund av att de fått ökad belastning vid om- och tillbyggnader. Vid om- eller tillbyggnad ska man dimensionera stolpar och fundament så att inte stagning behövs. Om belastningen ökas på befintliga stolpar, ska en beräkning göras och åtgärder vidtas för att säkerställa att stolpe och fundament klarar den nya belastningen.

Strävor

Vid om- eller tillbyggnad ska man dimensionera stolpar och fundament så att inte strävor behövs.

Kablar och kabelskydd

Alla kablar förutom kablar för jordning ska förses med kabelskydd. Utformningen av dessa anpassas för varje objekt så att de blir praktiskt och estetiskt bra. Anläggningsägaren ska godkänna valt skydd.

RÖJNING

Röjning

I denna entreprenad ska ingå röjning av träd och buskar. Åtgärder sker efter beställarens godkännande.

Ett utrymme som sträcker sig minst 1,5 m över kontaktledningen vertikalt och minst 2,5 m horisontellt från spår mitt, ska hållas fritt från grenar och växande träd.

Elkraftanläggning

Växel värme

I alla typer av växlar förekommer växel värme.

I växlar är värmeelement inbyggda i kammare och elanslutningen utförs i särskild ” värmelåda” i anslutning till växeltungorna.

Funktionsbeskrivning

Elementen styrs av en termistor, som är placerad i ”värmelåda” eller direkt på rälen via ett temperaturrelä, som i sin tur styr ett halvledarrelä (4 st element för varje växel).

2 st växelelement är avsäkrat med 16A. Normalt förekommer fyra värmeelement på 4 x 600 W.

Termistorn ska ställas så att reläet aktiverar värmen vid en temperatur på + 2° C och avaktivera vid en temperatur på + 5° C.

Systemspänning

230 V, 50 Hz.

Styrning

Värmen kan köras för hand eller automatikläge via omkopplare placerad i kabelskåp.

Växelautomatik

Utrustningen består av spårledningar med sändare- och mottagarekort av fabrikat BRC, Hanning & Kahl eller Elektroline.

Detektorkort placeras i kabelskåp vid respektive växel, med tillhörande logik, har levererats från Swarco.

Detektorkortet innehåller en mikrodator för logikfunktionen.

Växelautomatiken består av en inre och yttre blockering. Dessa kan fungera oberoende av varandra. Den inre blockeringen (spårkrets och massavkänning) är en passiv blockering.

Detta innebär att spårvagnen inte behöver vara utrustad med någon särskild utrustning för att påverka blockeringen.

Yttre blockering

Den yttre blockeringen är en aktiv blockering. Det finns en sändare/mottagare i spårvagnen som kan skicka data induktivt via en slinga som är nedfräst mellan spåren. Systemet kan komma att bytas ut under entreprenadtiden

En slinga är placerad framför växeln.

Här anmäler spårvagnen om växeln ska läggas om till kurva eller rakspår. Om blockering föreligger, sker ingen omläggning av växeln förrän blockeringen har upphört.

Anmälan sker genom vagnens linjenummer och skickas till automatikutrustningen via slingan.

Automatikutrustningen är förprogrammerad för att ge rätt växelomläggning för den linje som passerar slingan.

Efter växeln ligger två slingor, en i vardera spåret. När spårvagnen passerar en av slingorna skickas fordonsnummer till utrustningen. När samma fordonsnummer erhålls som vid anmälan, upphävs den yttre blockeringen, såvida inte den inre blockeringen är aktiverad.

Hjälpspänningar

750V DC kontaktledningsspänning, matas från kontaktledning via 16 A säkring. Matningen av ser växel 91. Matningen till växel 91 kommer att tas bort våren 2017 då växelskåpet byts. På Albrektsvägen sitter en ”släde” monterad som via 750VDC aktiverar signalen för infart i Klingsbergsparken.

400V 50Hz, via egen servis som kommer från kabelskåp i växelns närhet. Norrtull, Resecentrum, Trumpetaregatan, Finspångsvägen, Trozelligatan, Kvarnberget, Vagnhallsinfarten, Ljura, Hageby.

Ett nytt växelstyrningssystem kan komma att monteras.

MATERIALTEKNISKA KRAV

Stolpar och fotplattor

Stolpar

I anläggningen finns ett stort antal typer av stolpar. Nya stolpar som monteras ska hållfasthets beräknas. Layout och färg ska godkännas av anläggningsägaren

Fotplattor

Vid nyanläggning bör man sträva efter att använda fotplattor som passar till prefabricerade fundament med bultgrupp.

TEKNISK DOKUMENTATION

Relationshandlingar

Vid varje ändring och/eller ombyggnad ska underlag för relationshandlingar lämnas till anläggningsägaren. I dessa underlag ska anläggningens nya utformning redovisas, vilket material som används etc.

Märkning

Anläggningen har märkning utgående från Rådhuset. Dessa märkningar ska flyttas över vid ombyggnader till den nya utrustningen.

Frånskiljare

Varje frånskiljare är märkt med sin egen identitet. Vid ny montage ska frånskiljaren märkas enligt överenskommelse med beställaren.

Jordledare

Märkning av jordledare utförs vid behov.

Tavlor och skyltar

El spärrtavlor ska markera där kontaktledning upphör.

Nedkopplingstavlor uppsätts vid icke körbara sektioner.

Övriga skyltar och tavlor utformas och sätts upp i samråd med anläggningsägare och/eller trafikutövare.