Inledning

Grönytor i Norrköping kan se ut på många olika sätt. De gröna ytorna skapar förutsättningar för biologisk mångfald och bidrar till ett rikt växt- och djurliv. De har även ett stort socialt och kulturellt värde. Traditionellt har grönytor planterats på naturliga växtbäddar. Många växtbäddar utsätt för stor påfrestning när staden blivit tätare. För att kunna få fungerade gröna ytor har det därför blivit allt vanligare att skapa konstgjorda växtbäddar. Detta har skapat behov av nya definitioner och benämningar, en ordlista Pdf, 340.8 kB. har därför tagits fram för att underlätta arbetet i Norrköping. Nedan beskrivs olika typer av grönytor och vad som generellt är viktigt för respektive del.

Vegetation

Gemensamt

Stadens gröna ytor kan utformas på olika sätt. Följande ska beaktas oavsett val av utformning;

• Vid växtval och utformning ska hänsyn alltid tas till framtida skötselkostnader.
• Växtval ska anpassas till rådande ståndort och markförhållanden på växtplatsen.
• Invasiva arter ska inte planteras inom Norrköpings kommun, se Invasiva arter på EU:s förteckning Länk till annan webbplats.
• Arter som riskerar att klassas som invasiva arter bör inte planteras i Norrköpings kommun. Bedömning görs via artdatabankens riskklassificering, se https://www.artdatabanken.se/ Länk till annan webbplats.. Arter som får höga poäng för invasionspotential och ekologisk effekt bör undvikas. Även arter som bedöms invasiva i Europa bör undvikas. Sökning av dessa görs sökning på det latinska namnet + invasive.
• Vid åtgärder i områden där invasiva arter förekommer krävs särskild hantering i byggskedet, detta ska framgå av bygghandlingarna. Se Drift – Invasiva arter
• För ytor som bedöms svåråtkomliga ur skötselhänseende ska växtlighet som kräver lite skötsel väljas, t ex martäckande perenner, buskar och äng. Svåråtkomliga ytor är exempelvis de som kräver TMA-bil för skötsel eller där påverkan på trafiken bedöms stor.

Gräsytor

Gräsytor är viktiga gröna inslag i staden som kan bidra till ytor för lek och vila. Beroende på utformning och val av arter kan de också bidra till biologisk mångfald och ett rikt växt- och djurliv. Olika typer av gräs- och ängsblandningar kan användas på gräsytor. Ängsytor är ekologiskt viktiga genom att de skapar mångfald och har en historisk aspekt. De upplevs också som vackra och är uppskattade när de blommar Följande ska tas i beaktan vid val av gräsyta;

• Val av gräs ska baseras på ytans framtida funktion och skötselnivå.
• Gräs- och ängsytor ska anpassas till maskinell skötsel, det ska vara stora sammanhängande ytor med framkomlighet för breda maskiner.
• Gräslister utmed körbanor och GC-banor ska utformas så att de är klippbara och går enkelt att sköta med maskin.
• Släntlutningar som ska klippas med gräsklippare får inte vara brantare än 1:4, med avrundning i släntkrön. För utformning av diken utmed gator, se gata och trafik - dagvatten (utformning diken - krossdiken och traditionell avledning)
• Nylagda gräsytor får ej beträdas förrän efter första klippning
• Vid anläggning av äng ska jorden vara näringsfattig.

Blomsterplanteringar

Blomsterplanteringar kan bestå av perenner, klätterväxter, sedummattor med mera. Hänsyn ska tas till följande vid anläggande av blomsterplanteringar;

• Perenner ska väljas som är robusta och långlivade. Arter som inte måste föryngras eller delas regelbundet ska väljas i första hand.
• Perenner ska planteras i sammanhängande grupper eller solitärt om de kan konkurrera enskilt mot omgivande plantering.
• Klätterväxter ska bindas upp på/mot stöd.

Buskar och häckar

Buskar och häckar kan ge gröna inslag i områden där det är svårt att få plats med träd eller där en variation i vegetationen behövs. Mindre buskar kan även användas som undervegetation till träd. Följande ska beaktas vid plantering av buskar och häckar;

• Häckens tänkta slutliga höjd
• Buskar ska etableras i en gräs- och ogräsfri zon som omger busken. Den ogräsfria zonen kan bestå utav t.ex. täckbark, perenner eller dylikt och ska hållas fri från oönskad växtlighet som ogräs/gräs/sly.

Träd

Träd utgör viktiga gröna element i staden och skapar förutsättningar för biologisk mångfald och bidrar till ett rikt växt- och djurliv. Träd har även ett stort socialt och kulturellt värde. Våra stadsträd utsätts för stora påfrestningar i form av grävningar, vägsalt, föroreningar, vattenbrist och mekaniska skador. Om de ska bli stora, leva länge och hålla sig friska är det viktigt att vi planerar för att ge träden bästa möjliga förutsättningar på växtplatsen.

Aktuell lagstiftning som miljöbalken, plan- och bygglagen och kulturminneslagen med flera ska följas. Det kan gälla biotopskyddade alléer, byggnadsminnesförklarade alléer och trädgårdsmiljöer samt träd som är skyddade genom bestämmelser i gällande detaljplaner.

Befintliga träd inom arbetsområdet som ska sparas skyddas i enlighet med Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0 Pdf, 14.2 MB.

Träd som skadas ska värderas ekonomiskt med Alnarpsmodellen. Detta ska tydligt framgå i förfrågningsunderlaget.

Vid plantering av träd ska hänsyn tas till trädval, skydd- och stöd av träden och trafiksäkerhet samt gatuutformning enligt beskrivning nedan:

Trädval

• Hänsyn ska tas till framtida kronutbredning.
• Ett varierat trädbestånd är viktigt och bör eftersträvas för att sprida risken för sjukdomar och andra artspecifika angrepp. I Norrköping domineras park- och gatuträden av lind följt av lönn, oxel, björk och ek.
• Träd som lätt drabbas av honungsdagg/löss eller har klibbiga knoppfjäll (t.ex. lind, poppel) samt fruktbärande träd ska undvikas i direkt anslutning till sittytor, körytor, parkeringsplatser, cykel- och gångvägar.
• Vid artval ska träd med starkväxande rotsystem som t.ex. pil och poppel inte placeras i eller invid hårdgjorda ytor eller nära VA-ledningar.
• Minsta stamomfång för stamträd i gatumiljö bör vara 20-25 cm och i parkmiljö 16-18 cm. I huvudsak ska träd med rotklump alternativt krukodlade (även root control bag) användas. Vid landskapsplanteringar kan träd med mindre stamomfång och kvalitet användas.
• Träd och annat växtmaterial ska i första hand föreskrivas som E-märkt för att säkra härdighet och kvalitet.
• Föreskriven art-/sort- och kvalitet som är viktig för gestaltningsidén eller för funktionen ska stämmas av mot plantskolemarknadens utbud för aktuell kvantitet och önskad tidpunkt för plantering.
• Formklippta och hamlade träd är dyra att förvalta och de bör därför endast användas där de ger ett mervärde som kan motivera den dyrare kostnaden för förvaltning. De bör inte användas i eller nära trafikerade ytor, då klippningen av träden innebär en dålig arbetsmiljö för skötselpersonalen och störningar i trafiken. När formklippta träd används ska kronans tänkta framtida bredd och höjd anges i projekteringen.

Skydd och stöd av träd samt bevattning

• Skyddsåtgärder för befintliga träd i och i direkt anslutning till arbetsområde ska upprättas.
• Nyplanterade träd ska skyddas med trädstöd och bevattnas enligt typritning TH-P-002 Pdf, 180.2 kB. för utformning av trädstöd och placering av bevattningssäckar.
• Som alternativ till trädstöd kan jordankare användas. Jordankare är lämpligt när trädstöd inte får användas eller är svåra att förankra, t ex vid plantering på bjälklag. Det kan även vara ett lämpligt alternativ vid större trädkvaliteter och när man rent estetiskt vill undvika trädstöd.
• Generellt bör planteringsavståndet mellan träd vara sådant att inte trädkronorna växer in i varandra. Tätare planteringar kan dock förekomma som en gestaltningsidé.
• Träd ska etableras i en gräs- och ogräsfri zon som omger trädet, storlek enligt tabell 2. Zonen kan bestå utav t.ex. grus, täckbark, perenner eller dylikt. Den skall hållas fri från oönskad växtlighet som ogräs/gräs/sly.
• Risken för rothalsskador, saltskador och skador vid ledningsschakt eller annan gatudrift ska beaktas och tas hänsyn till i projekteringsskedet vid placering av träd.

Trafiksäkerhet och gatuutformning

• I gatukorsningar och vid övergångsställen finns krav på fri sikt, se VGU Krav, avsnitt 10.3.1.2.2. Därför ska träd med hög sluthöjd väljas för att förhållandet mellan krona och stam ska upplevas proportionerligt. Alternativt kan träd med mycket smal krona väljas.
• För träd som breder ut sig över gator eller gång- och cykelvägar ska fri höjd under kronan vara 2.70 m på gång- och cykelvägar och 4.70 m utmed gator.
• Vegetationen ska inte blockera belysningen när den har växt till sin fulla storlek.

Norrköpings promenader

Norrköpings stadskärna ramas sedan slutet av 1800-talet in av långa lindalléer, Norrköpings promenader. Med sin unika karaktär är de ett av stadens främsta kännetecken och en självklar del av Norrköpings identitet.

Promenaderna är en av Norrköpings mest betydelsefulla trädmiljöer och omfattas av starka lagskydd. Promenaderna är sedan 1994 byggnadsminnesförklarade. Det betyder att de ska bevaras för framtiden och skyddsområdet omfattar hela gaturummet från kvartersmark till kvartersmark. Promenaderna omfattas även av det generella biotopskyddet vars syfte är att skydda värdefulla livsmiljöer för växt- och djurarter. Länsstyrelsen ansvarar för lagstiftning om byggnadsminne och biotopskyddet och ska kontaktas vid en förändring och risk för negativ påverkan.

Norrköpings kommuns mål är att sköta och vårda promenaderna så att de uppskattas idag och bevaras för framtida generationer av norrköpingsbor. En vision och viljeinriktning är också att utveckla promenaderna och förtydliga den ursprungliga idén om promenaderna som ett attraktivt parkstråk.

Norrköpings kommun har under de senaste åren arbetat fram ett planeringsunderlag vars syfte är att utgöra ett underlag för arbete med framtida vård, skötsel och utveckling av promenaderna. Läs mer på norrköpings kommuns webblats Länk till annan webbplats..

Arbeten som berör promenaderna ställer mycket höga krav på hänsyn och att skydd utförs på ett korrekt sätt. Grön kompetens (enligt definition i Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0) behöver därför alltid vara med vid planering, genomförande och uppföljning av arbeten i promenaderna.

Naturmark

När naturytor anläggs ska en variation i täthet och höjd eftersträvas så att solitärträd, grupper och mindre luckor skapas på sikt.

Generellt ska arter som hör hemma i det östgötska landskapet gynnas. I tabell 1 ges förslag på arter som passar på olika typer av naturytor.

Växtbäddar

Växtbäddar kan vara uppbyggda på olika sätt både i utformning och djup. Nedan beskrivs när olika växtbäddar ska användas och hur de ska utformas. För de olika typerna av växtbäddar finns även typsektioner. I typsektionerna visas hur olika lager ska utformas. I Norrköping har vi definierat växtbäddar i tre olika grupper, naturliga växtbäddar, konstgjorda växtbäddar och regnbäddar. I naturliga växtbäddar efterliknas den naturliga sammansättning som finns i omkringliggande mark. I konstgjorda växtbäddar och regnbäddar byggs bädden upp med öppet förstärkningslager och växtsubstrat. System där konstgjorda växtbäddar och regnbäddar anläggs kallas BGG-system. Norrköping har tillsammans med andra kommuner tagit fram en handbok med ett antal bilagor för utformning av detta, se handbok Pdf, 52.6 MB., bilaga 1 Pdf, 29.2 MB., bilaga 2 Pdf, 5 MB., bilaga 3 Pdf, 4.5 MB. och bilaga 4 Pdf, 897.8 kB.. Nedan beskrivs hur detta ska hanteras i Norrköping.

Val av växtbädd

Innan en växtbädd ska anläggas behöver beslut tas om det ska vara en naturlig eller konstgjord växtbädd. En naturlig växtbädd ska användas i första hand men bara där rätt förutsättningar finns. Om det bedöms att växtjorden i en naturlig växtbädd är eller riskerar att på sikt bli kompakt, vilket medför att växtligenheten inte kan få tillräckligt med luftutbyte för att kunna utvecklas är en konstgjord växtbädd att föredra. Nedan beskrivs de förutsättningar som ska uppfyllas för att en naturlig växtbädd ska användas;

• Växtbädden ska kunna skyddas mot kompaktering under byggtiden.
• Det får inte finnas risk att växtbädden kommer användas för snöupplag, parkering eller att fordon kommer att köra över bädden.
• Växtbädden och dess närområde ska inte komma att utsättas för stort slitage i form av passage av människor eller cyklar.

Om det inte går att anlägga en naturlig växtbädd behöver en bedömning göras om en konstgjord växtbädd eller en regnbädd ska användas. I en regnbädd erhålls generellt en högre reningsgrad av dagvatten och anläggningen kan lättare underhållas. De kan också vara mer platseffektiva, men är dyrare i drift.

Gemensamt

Hur en växtbädd konstrueras beror på hur grönytan ska utformas. I tabell 2 beskrivs krav på djup och avstånd till angränsande funktioner beroende på val av plantering. Tabell 2 gäller oavsett om växtbädden är naturlig eller konstgjord. Nedan beskrivs även ett antal övriga generella förutsättningar som gäller oavsett val av växtbädd. Längre ner beskrivs ett antal förutsättningar som är specifika för respektive växtbädd.

• Sammanhängande växtbäddar ska alltid väljas där det är möjligt.
• Schakt- och fyllnadssläntlutningar i växtbäddar ska vara så branta som möjligt för att maximera växtbäddens volym men anpassas efter omgivande material med hänsyn till risk för skred, ras och sättningar.

* I naturliga växtbäddar kan detta djup/volym utgöras av befintlig jord

** Centrum av träd

*** Avsteg kan göras om säkerheten ändå bedöms tillräckligt

**** Kortare mått kan erhållas om rotspärr läggs mot ledning

Naturliga växtbäddar, DCL.1

I en naturlig växtbädd tillvaratas eller återskapas den befintliga växtmiljön. Naturliga växtbäddar klassas i fyra olika typer beroende på i vilken grad den naturliga jorden kan återanvändas eller inte. I tabell 3 beskrivs de fyra olika typerna av naturliga växtbäddarna.

Nedan beskrivs hur en naturlig växtbädd ska konstrueras. Det finns även typritningar som visar hur de olika typerna av naturlig växtbädd ska byggas upp, se typritning TH-P-003 Pdf, 94 kB..

• Inför anläggning av naturlig växtbädd ska befintlig jord provtas. Analysen ska visa kornstorleksfördelningskurva med kornstorlek mindre än 20 mm, samt andel sten- och grusmaterial större än 20 mm i viktprocent, mullhalt, samt ledningstal (Lt) eller elektrisk konduktivitet (EC), pH och näringsinnehåll. Vid provtagningen ska provets utbredning baseras på den jordvolym som behövs för trädet enligt tabell 2.
• Gör en bedömning utifrån markens beskaffenhet om den naturliga jorden kan återanvändas eller om den behöver ersättas och vilken växtbädd enligt tabell 3 som ska anläggas.
• Om växtjord ska tillföras bädden måste den harmoniera med terrassens kornstorlekssammansättning för att inte kapillärbrytande skikt ska skapas. Kornstorleksfördelning i tillförd jord, naturligt bildad eller tillverkad får endast avvika ett (1) steg enligt tabell RA DCL/1, från angränsande jord/terrasskikt för att undvika kapillärbrytande skikt.
• Om jordens sammansättning består av mer än 20 viktprocent lera ska behov av dräneringsledningar övervägas. Som alternativ till dränering kan växtbädden höjas upp.
• 200 mm av det översta lagret av terrassen luckras innan överbyggnaden anläggs, DCL, 149.
• Vid plantering av träd ska alltid rotklumpen placeras på stabil grund så som oluckrad terrass, rotkudde eller liknade. När rotkudde används ska terrassen under inte luckras.
• Rotzon ska markeras i ritning och lämpliga körvägar inom arbetsområdet under tiden för byggnationen ska föreslås.
• En naturlig växtbädd sätter sig med tiden. Ta hänsyn till detta vid anläggandet för att säkra att planteringen inte blir en lågpunkt där vatten kan samlas.

Konstgjorda växtbäddar, DCL.2 (AMA 2020)

I en konstgjord växtbädd ersätts det naturliga materialet i det området där rötter förväntas utvecklas med konstgjort material bestående av makadam i olika fraktioner uppblandade med jord eller kompost och biokol. En modern konstgjord växtbädd består av ett undre lager som kallas öppet förstärkningslager och två övre lager av växtsubstrat. Samtliga lager består av en blandning av makadam, biokol och kompost i olika andelar. Komposten ger trädet näring och biokolen suger upp fukt och håller bädden fuktig. Äldre växtbäddar med öppna förstärkningslager är uppbyggda av makadam och jord och kallas för skelettjordar. Det öppna förstärkningslagret behöver packas ordentligt för att minska risken för framtida sättningar. Växtbädden kan ha olika typer av ytskikt; planterat, dränerande eller tätt.

De konstgjorda växtbäddarna kan användas för att skapa en hållbar dagvattenhantering i staden. I det öppna förstärkningslagret kan dagvatten fördröjas och renas. Att leda dagvatten till växtbäddar kan också bidra till att återskapa grundvatten. Dagvatten kan ledas till växtbädden från hårdgjorda ytor genom att de lutar mot växtbädden och/eller via dagvattenbrunnar. Beslut behöver tas inför projektering hur bevattningen ska säkras. En konstgjord växtbädd med tätt ytskikt behöver alltid tillförsel av vatten via brunnar.

I tabell 2 beskrivs ytbehovet som krävs för att säkra bevattningen via ytavrinning. Vissa delar i växtbäddens konstruktion skiljer sig åt beroende på val av ytskikt. Nedan beskrivs hur en konstgjord växtbädd ska konstrueras i först en gemensam del och därefter specifika delar för olika typer av konstruktioner. Det finns även typritningar som visar hur en konstgjord växtbädd ska byggas upp, se typritning TH-P-004 Pdf, 163.1 kB., typritning TH-P-006 Pdf, 156.1 kB. och typritning TH-P-007 Pdf, 99.2 kB..

Gemensamt

• Växtbädden byggs upp av ett öppet förstärkningslager, övre och undre växtsubstrat och vid behov ett ytskikt. Bädden kan ha olika ytskikt. Se specifika instruktioner längre ner.
• Det öppna förstärkningslagret och lagren med växtsubstrat består av makadam i olika fraktioner samt biokol och kompost i olika andelar, se typritning TH-P-004 Pdf, 163.1 kB. för andelar och fraktion. I tabell 2 beskrivs djup och utbredning av olika fraktioner baserat på vad som ska planteras i bädden.
• Om dagvatten från gata ska anslutas till växtbädden utförs detta enligt detalj TH-P-007 Pdf, 99.2 kB.. Om växtbädden endast ska avvattnas ytligt, utgår dessa delar. Dagvattnet från gatan ansluts via tät ledning till en perkolationsbrunn. I dessa fall kommer perkolationsbrunnen även fungera som en luftningsbrunn.
• Biokol ska vara certifierad enligt European Biochar Certificat (EBC) eller ha motsvarande egenskaper. Gödslad biokol ska vara näringsberikad med hygieniserad organisk gödsel eller NPK 5-1-4.
• Kompost ska vara väl nedbruten med en hög humifieringsgrad(H6-H8) och får inte innehålla skräp i form av plast eller andra främmande föremål. Ursprunget ska redovisas.
• I längsgående växtbäddar kan biokol uteslutas i delar av bädden beroende på avstånd mellan planteringen. Se tabell 2 för beskrivning av vilken volym runt planteringen som behöver växtsubstrat i form av biokol och kompost.
• Det öppna förstärkningslagret behöver packas för att undvika sättningar. Lagret läggs på med 250 mm per gång och packas därefter med minst 8 överfarter med vibroplatta över 400 kg, eller motsvarande, DCB.219.
• I växtbäddar där terrassen inte bedöms ha en hög genomsläpplighet behövs dräneringsledningar. Dräneringsledningarna ska placeras 10 cm från terrassbotten och så långt ifrån inloppsledningarna som det är möjligt.
• Om terrassen bedöms genomsläpplig ska dräneringsledningar utgå. I detta fall ska minst 200 mm av det översta lagret av terrassen luckras innan överbyggnaden anläggs, DCL.149.
• I vissa fall kan terrassen behöva tätas. Detta krävs om terrassen bedöms vara för genomsläpplig eller om grundvattenpåverkan vill undvikas.
• I tabell 2 beskrivs vilket ytbehov som behövs för olika typer av planteringar för att säkra bevattningen i växtbädd med planterat och dränerat ytskikt. Om ytavrinning från tillräckligt stor yta inte kan skapas behöver dagvatten ledas in till bädden via brunnar. Bedömning ska ändå göras om dagvatten från gata ska ledas in i växtbädd för fördröjning, rening av dagvatten samt återskapande av grundvatten.
• Om växtbädden placeras närmare bebyggelse med underjordiska konstruktioner än 2 m behöver sidan mot bebyggelse tätas. Detta görs med geomembran, DBB.52 och skyddslager bestående av 0/16, DBB52.
• Makadam av mindre fraktion ska läggas runt brunnar, dräneringsledningar och mellan olika lager Detta ska fungera som skydd och utjämning. Fraktioner som består av material med kornstorlek mindre än 2 mm ska säras med geotextil bruksklass N3, DBB.3133 för att undvika materialvandring som kan leda till framtida sättningar och igensättning av det öppna förstärkningslagret. Geotextilen ska vikas upp mot brunnar och gå omlott runt ledningar.
• Belysningsstolpar, elledningar, VA-ledningar och fjärrvärmeledningar ska helst inte anläggas i öppet förstärkningslager. Om detta inte kan undvikas ska geotextil bruksklass N3, DBB.3133 användas för att separera materialet i växtbädden från kringfyllnaden. Geotextilen ska vikas omlott runt ledningar och fundament.

Planterat ytskikt

Genom att anlägga en konstgjord växtbädd med planterat ytskikt kan växtbädden likna en naturlig växtbädd. Se typritning TH-P-004 Pdf, 163.1 kB. och TH-P-006 Pdf, 156.1 kB. för utformning av konstgjord växtbädd med planterat ytskikt.

Dränerat ytskikt

Genom att anlägga ett dränerande ytskikt på växtbädden kan ytan på växtbädden bli användbar och bevattningen av växtligheten säkras utan andra konstruktioner. En bedömning behöver göras om luftningsbrunn behövs för att säkra luftutbyte i växtbädden. Se typritning TH-P-006 Pdf, 156.1 kB. för utformning av konstgjord växtbädd med dränerat ytskikt. Svensk Markbetong har även tagit fram en handbok i hur dessa ytor ska konstrueras där mer information kan hittas, se handbok dränerande konstruktioner. Länk till annan webbplats.

Tätt ytskikt

I den här typen av växtbäddar behöver dagvatten alltid tillföras för att säkra bevattningen. Växtbädden behöver även förses med en luftningsbrunn för att få ett fungerade luftutbyte i bädden, se typritning TH-P-007 Pdf, 99.2 kB.. Växtbädd med tätt ytskikt kan delvis placeras under cykelvägar och lokalgator. Svensk Markbetong har tagit fram en handbok i hur dessa ytor ska konstrueras, se handbok dränerande konstruktioner Länk till annan webbplats.. Nedan beskrivs hur växtbäddar på tätt ytskikt ska konstrueras. Se även typritning TH-P-004 Pdf, 163.1 kB. och TH-P-006 Pdf, 156.1 kB. för utformning av konstgjord växtbädd med tätt ytskikt.

• När träd ska planteras i ett tätt ytskikt ska de sättas i ett trädgropsfundament, DDC.211. Fundamentet sätts på betongmarksten i det öppna förstärkningslagret. Nivåjustering görs med mindre makadam, t ex 8/11. Det öppna förstärkningslagret läggs sedan runt fundamentet.
• Konstruktioner med tätt ytskikt kräver luftningsbrunn, PDY.6. De perforerade sidorna ska vara på samma höjd som det öppna förstärkningslagret. Luftningsbrunn kringfylls med 8/11 eller 8/16.
• Vid konstruktion av växtbäddar under lokalgator ska det öppna förstärkningslagret bestå av makadam 2-90. Lagret läggs på med 250 mm per gång och packas därefter med minst 8 överfarter med vibroplatta över 400 kg, eller motsvarande DCB.219. Den här typen av konstruktioner ska aldrig utföras vid lastzoner eller gator där det går kollektivtrafik.

Regnbädd

Regnbädd är en nedsänkt planteringsyta där dagvatten kan fördröjas och renas. Nedan beskrivs hur en regnbädd ska konstrueras, se även typritning TH-P-005 Pdf, 113.7 kB. och TH-P-006 Pdf, 156.1 kB..

• Bädden byggs upp med ett undre växtsubstrat, ett övre växtsubstrat och ett täcklager. För att skapa en större volym kan även en del av bädden bestå av ett öppet förstärkningslager.
• Ovanför bädden finns en fördröjningszon där dagvatten tillfälligt kan samlas innan det sjunker ned i bädden. Fördröjningszonens djup kan variera men ska vara minst 20 cm.
• En bräddfunktion ska alltid finnas för att undvika att det blir för djupt vatten stående i bädden eller att det okontrollerat breddar ut till omgivningen.
• Bäddens inlopp kan konstrueras på olika sätt och behöver anpassas efter plats. Erosionsskydd behövs vid bäddens inlopp, och någon form av sandfång är också lämpligt om det går att lösa. Se figur 1 för förslag på olika inlopp.
• För regnbäddar med kantstöd ska trögflytande betong användas vid sättning. En mindre mängd betong kan vid anläggning rinna ner i det öppna förstärkningslagret. Om större mängder flyter ut ska det kapas bort och bortföras för att inte påverka bäddens volym, kantstöd i granit, DEC.14, kantstöd i betong, DEC.24.
• Bedöm om dränering behövs i bädden. Dränering kan uteslutas om bädden anläggs på en terrass med hög genomsläpplighet.
• I vissa fall kan terrassen behöva tätas. Detta kan krävas om terrassen bedöms vara för genomsläpplig eller om grundvattenpåverkan vill undvikas.

Växtbädd och regnbädd på bjälklag

Både växtbäddar och regnbäddar kan placeras på ett bjälklag. Fördelen med denna konstruktion är att grönytor kan skapas på samma ytor som används som garage eller andra lokaler. Förutsättningarna i den här typen av växtbädd skiljer sig från andra växtbäddar genom att vatten inte kan infiltrera och att växtdjupet ofta är begränsat. Det är även viktigt att säkra att bjälklagets konstruktion tål de laster som en växtbädd ger upphov till. Hänsyn behöver tas både till last från växtjord eller växtsubstrat, vegetationens slutliga storlek, dräneringssystem och utformning av vattenhållande lager. För typritningar används samma ritningar som för konstgjorda bäddar på vanlig mark eller naturliga växtbäddar. För planteringar i växtbädd, se typritning TH-P-004 Pdf, 163.1 kB. och TH-P-006 Pdf, 156.1 kB., och för regnbäddar, se typritning TH-P-005 Pdf, 113.7 kB.. Vid utformning ska hänsyn tas till följande;

• Bestäm om bädden ska konstrueras som en naturlig växtbädd eller en konstgjord växtbädd. Se utformning och typritning för vald konstruktion vid projektering.
• Konstruktionen ska ta hänsyn till bjälklagets bärighet. Beräkningar ska göras på planteringens slutliga vikt.
• För att minska konstruktionens vikt kan lättviktsjord och lättfyllnadsmaterial som skumglas, leca mm användas.
• Konstruktionen ska vara tät och avledning av vatten ska utformas så att det inte tränger ner i bjälklaget.

Risker vid anläggning av konstgjorda växtbäddar eller regnbäddar

Konstgjorda växtbäddar är nya tekniska lösningar som kräver kompetens både vid projektering och genomförande. Felaktig konstruktion eller utförande kan medföra att funktionen uteblir. Nedan följer ett antal vanliga fel som det är viktigt att känna till och ta hänsyn till för att minska risken för problem.

• Konstruktionerna kräver materialavskiljande lager för att hålla material på plats eller undvika att material inte blandas. Material ska väljas utifrån önskad funktion och därefter ska kontroll ske att rätt material används.
• I regnbäddar motgjuts kantstöd med betong. Om en större mängd betong flyter ut i bädden minskar dess volym. Överflödig betong ska kapas bort och bortföras.
• Träkol och biokol är olika produkter. Biokol tillverkas vid syrefria förhållanden i hög temperatur och blir då fria från tungmetaller, tjära och PAH:er.
• Inlopp till regnbäddar ska utformas så att de inte riskerar att sätta igen.
• Inlopp till regnbäddar behöver erosionsskydd för att inte få materialtransport vid inloppet.
• Materialavskiljande lager behöver finnas där det finns nollmaterial för att undvika materialtransport som leder till igensättning och sättningar.